helenesj

Jag råkade göra illa foten i lördags. Därför, bland annat, låg jag i soffan hela dagen igår. Jag försökte vända på dygnet också så jag sov mest hela dagen. Idag har jag inte gjort något vettigare. Jag känner att jag borde göra det. Men jag har bara idag och imorgon på mig att vara ledig innan jag börjar jobba så jag tror att jag skiter i det. Foten mår i alla fall bättre idag. Det är ju toppen.

Nej. Jag fortsätter nog att göra ingenting ett tag. Sen kan jag ju alltid roa mig med att laga mat.

Jag är trött these days. Trots att jag har sovit. Igår kom jag hem vid ett-tiden efer att ha förfrusit mig på stadens bussar och tåg. Air Condition på natten är inte min melodi. Nåväl. Kvällen var trevlig.

Jag skulle dock bara klaga lite. Det är nämligen såhär att jag hörde en låt i veckan eller så. Jag är rätt säker på att den är med Magnus Uggla och jag är rätt säker på att det är en ny låt. Men den finns inte att hitta på hela vida internet. Jag vet såklart inte vad den heter, då hade det ju varit för lätt. Jag ska fortsätta mitt sökande. Men inte nu. Nu ska jag äta frukost och sen ta mig till centrum för att träffa Sandra. Jag har ingen energi, huvudet värker. Men det ska bli en grym kväll, det ska det.

So so so.

Jag har hittat låten nu. Fast bara i text-format. Den verkar inte finnas som melodi på internet. Nåväl. Nu vet jag vad den heter i alla fall. "Du och jag mot hela världen".

Tonight's the night we're gonna make it happen.
Tonight we put all other tings aside.

Min klänning som jag köpte för två veckor sedan är redan trasig. Tyget har gått sönder precis överallt. Hade det varit vad som helst förutom min favoritklänning hade det inte gjort något, men nu är det det och jag skulle laga ett litet hål. Det var bara det att det är hål precis överallt. Tyget håller inte i sömmarna. Ahhh.

Takida. Jag gillade dem för längesedan. Men den här nya låten, den är inte riktigt min favorit och jag gillar absolut inte deras framgångar. Självklart är det kul att det går bra för dem men nej.

Nu måste jag skynda mig lite eftersom klockan går så otroligt snabbt och eftersom jag måste hitta något annat att sätta på mig. Jag kan ju inte ha en klänning full med en massa hål.

Suck.

Whatever it takes, I'll try.

So so. Veckan har varit  bra. Lagom dos sova, lagom dos skratta, lagom dos vandra på stan med en bra känsla i kroppen, lagom mycket dricka vin och så vidare.

I onsdags färgade jag håret på Lisen (det blev fakiskt bra, tror jag, observera ordet "faktiskt" här. Det är alltid nervöst att färga blont hår). Sen, eller under tiden, drack vi Dianes flaska vin från vinprovningen (som jag fick eftersom hon glömde den när hon flyttade). Det var lite nostalgiskt. Jag kunde precis erinra mig kvällen på vingården. Struntsamma. Vi åkte till stan och hamnade på Snaps. Som inte alls var som jag trodde att det skulle vara. Jag har hållit mig därifrån på grund utav vad jag trodde gömde sig innanför dörrarna. Det visade sig vara rätt trevligt, om än lite sunkigt, men trevligt. Hem till Lisen sen i natten med grekisk fastfood i magen och sen sova hela natten. Gårdagen var slö. Och när jag väl kom hem och hade gjort en tonfisksallad åt mig själv så somnade jag i soffan framför tv:n. Att gå och lägga sig var dock jobbigt, speciellt eftersom att klockan bara vara 20. Jag kom i säng halv ett efter att ha sovit lite mer i soffan för att uppbåda energi att ta mig till sängen. Jag förstår inte hur jag kunde bli så trött. Jag hade en bra känsla i kroppen hela dagen. Sådär seg som man är efter en kväll ute men ändå pigg så att jag kunde gå ut och springa (vilket jag naturligtvis inte gjorde).

Imorse vaknade jag av huvudvärk och ingen lust att gå ut. Så jag struntade i det. Dåligt Helene. Nu har jag tagit det lugnt ett tag. Läst tidningen, sett på slutet av "Drömkåken" och nu ska jag ta reda på vilken tid jag egentligen ska vara borta ikväll. Jag är rädd för att det är en timme tidigare än vad jag trott hela tiden, men jag hoppas inte det. Nej, det var rätt som jag hade trott, bra det, då behöver jag inte ändra i tidsplanen. Jag har mycket att utföra idag känner jag men jag har ingen ork. Jag ska nog börja nu i alla fall.

They can take the future that we never know.
Take everything, just take it away.
They can never have yesterday.

Jahajaja. Det var ett tag sen sist. Det som har hänt är att jag och Sandra åkte till Johans nya hem i Årsta och festade, på vårt vis, för de andra var sisådär på att festa.. Eller kanske inte. Det var trevligt. Men såg rätt in i Globen från Johans köksfönster (om man nu hade kunnat se in i Globen). Det fanns en tjej från Luleå där också. Alltså en äkta Lulebo, kul det. Nåväl. Vi hamnade i stan till slut. Sen hamnade vi i en tunnel där vi dansade massor och sen skiljdes vi åt på Slussens tunnelbanestation och jag trippade vidare mot nattbussen. Där träffade jag en bekant. När jag sedan fick en sittplats somnade jag direkt. Sen väckte den trevliga lilla (hon har hunnit bli 19 år, herrejösses) mig när vi var framme. Bytte buss och sen gick vi hemåt tillsammans innan jag tog mig uppför den långa backen och somnade i min säng. Då var klockan halv fem...

Efter inte många timmars sömn gick jag sedan upp för att åka till Åland på obestämd tid. Jag tog mig till stan, jag satte mig på bussen, jag gick på båten och sen var vi framme. Rosella var inte alls en lika angenäm upplevelse som jag minns. Förr var det kul att åka med Rosella. Det var en "stor" båt. Nu hatar jag Rosella. Jag vill ha tillbaka Ålandsfärjan. Jag tänkte att jag skulle testa om de hade lika goda köttbullar i alla fall som Ålandsfärjan men det gick inte för det var för mycket folk och jag orkade inte leta sittplats. På Åland mötte jag bror stor och bror liten. Dem skulle hem till Sverige igen. Och så Farmor såklart. Sen åkte vi hem med Farmors syster yster. Hemma i skogen satte jag mig i hammocken och sen kom det ännu fler som ville hälsa på lite på Åland. Sen gick dagarna. Vädret var inte det bästa i början av veckan men det var härligt i alla fall att sitta utomhus och läsa en bok, lösa en Sudoko eller bara ligga i stolen och lyssna på vinden. Det blir så lugnt och skönt sådär på landet. Det fikades och det sovs tidigt och det åts god mat. Veckan gick.. Sen var det söndag. Då hade jag hunnit med alla åländska specialiteter och farmors smörgåstårta och allt annat. Så det var dags att åka hem.

Nu är jag hemma. Inte mycket verkar ha hänt på den här sidan Östersjön. Tänka sig. Kanske får jag snart träffa min lilla Lisa. Jag ska nog snart träffa min andra Lisa om inte annat. Det kanske kan dämpa min Lisa-abstinens.

Jag känner mig avskärmad från världen efter en hel vecka på Åland. Sista tiden har jag läst en tysk bok också så jag tänker på tyska hela tiden. Väldigt tokigt blir det ibland. Det är en bra bok förresten. Väldigt lättläst och bra. Och rolig är den. Och nu ska jag sluta. Jösses klockan är ju 23 (vilket betyder 00 på Åland vilket betyder att jag enligt mitt tidschema den gågna veckan borde ligga i sängen och försöka sova för längesedan).

Vad hände med busstrejken nu då? (Bussstrejk skulle man få skriva på tyska, fast där stavas ju buss "Bus", nåväl, tre sss på rad är tillåtet och det är skoj). Back to reality, vad hände? Jo, jag vet, de frös den och ska diskutera på måndag och kanske kommer fram till något. Men meningen med en strejk är väl ändå att man strejkar tills man har kommit överens om något. Fyra dagars strejk kändes lite i minsta laget. Det blir bara dyrt för alla inblandade och ställde inte till stora problem. Inte för så många i alla fall. Nåväl. Nu är det över i alla fall för nu. Inte för att jag kan tänka mig att de tänker dra igång allt igen nästa vecka.

So so so.

Det var det.

Det är varmt. Ich zergehe in der Hitze. Eller något åt det hållet. Jag måste slipa mer på min tyska innan jag glömmer allt. Kanske ska slå mig ihop med Lisa och gå runt på stan och prata tyska. Då kan vi ju låtsas att vi är turister också. Att turista i sin hemstad är väldigt underskattat, det har jag alltid sagt.

Jag började på en ny bok idag. Den verkar bra. Lovande. Sen har jag inte så många fler böcker kvar att läsa. Jag får nog ta en tur in på bokus eller allt vad det nu heter. Det brukar vara bra priser på pocketböcker på internet, inte som i affärerna där de kostar nästan 70 kr nuförtiden. Jag kommer ihåg när Pocketshop var min favoritaffär. Det var när böckerna knappt kostade en femtiolapp.

Ciao

Nu är det helg. Eller i alla fall fredag. Jag vet inte om det spelar någon roll. Jag bryr mig inte så mycket om den där busstrejken som pågår. Eller, det är ju jobbigt för vissa och det är kanske bra i slutändan för de som strejkar, men hittills så har jag inte påverkats så mycket (värre blir det när jobbet börjar). Däremot blir det svårt att vara ute sent på kvällarna eftersom sista tåget inte går så sent. Och sen måste man gå hem från centrum vilket kanske inte är optimalt. Nåväl. Det finns lösningar på alla problem. De flesta i alla fall.

Jag har ett annat problem. Jag råkade höra Olas nya låt på radio imorse (varför lyssnar jag på NRJ? La de inte ned den radiostationen för flera år sedan, det trodde jag. Jag är i alla fall för lat för att byta för jag vet inte var de andra kanalerna ligger). Nu sitter jag i alla fall och lyssnar på den där låten. Feelgood heter den. Den är inte bra egentligen och jag är inte något fan av Ola direkt. Men den bara satte sig (vilket ju säkert är meningen). Jag får nog sluta lyssna snart. Life is life is life is good.

Jag pratade med Lisa i veckan. Det fick mig bara att längta mer till Luleå än vad jag redan gör. Jag vet inte varför. Jag tycker om att vara där. Helt enkelt. Jag tror att det blir bättre där uppe nu i höst. Nu när jag inte bara längtar mig bort till Tyskland (eller så gör jag det för att jag vill tillbaka?). I våras var allt så turbulent med alla nya konstiga ekonomikurser (ska jag i och för sig läsa i höst också), flytt, Tyskland osv.

Igår köpte jag en ny klänning som jag tycker om. Sen var vi ute på Ingarö på kalas. Det var en himla trevlig sommarkväll. Sådär som sommarkvällar ska vara. Med sol. Helt enkelt. På söndag åker jag till Åland. Åh så härligt.

You make me feel good.

Jag fick ett meddelande från Elisabeht, det stod: "det gick så fort och plötsligt var tre månader slut". Så var det. Och jag tycker också att hon kunde ha stannat lite oftare i Lindau. Då hade vi kunnat ha ännu mer kul tillsammans.

Nu är det i alla fall "sommarlov". Jag försöker ta mig till Göteborg men det är lite lönlöst eftersom Lisa jobbar hela tiden och det är ju henne jag vill träffa. Kassan är lite tom också efter övervikt på planet och tydligen är det dyrt att åka till Göteborg. Dyrare än vad jag vill att det ska vara i alla fall.

Übrigens så läste jag ut en bok idag. Jag älskar att läsa böcker. Och när jag närmar mig slutet kan jag inte sluta. Då är allt så spännande och jag vill ju veta hur det går. Ändå blir det alltid så vemodigt när jag närmar mig sista sidan. Oftast så får man ju aldrig den där riktigt tillfredsställda känslan efter att ha läst en bok, oftast lämnas slutet öppet för egna fantasier. Och det får mig att inte vilja sluta läsa. Jag skulle kunna läsa flera hundra sidor till bara jag inte behöver sluta. Men nu är min bok slut. "Tom O'briens dotter" hette den. En väldigt bra bok. Hon skriver tydligen många bra böcker Maeve Binchy.

Jag började på en tysk bok sen. Men det var jobbigt. Jag tror jag har glömt bort hur man läser på tyska. Det blev aldrig så mycket läsning där nere, mest filmer och prat och att lyssna. Att läsa kom lite i skymundan eftersom jag hellre läste på svenska. Det var skönt att koppla av efter en hel dag med tyska att bara läsa någon lättläst svensk roman. Det gillade jag. Kanske ska jag ta mig igenom den där boken ändå. Det är korta historier från flera olika författare så jag kan ju läsa en och sedan läsa något annat ett tag innan jag börjar på nästa. Kanske kanske. Jag har inga klockrena svenska böcker att läsa heller. Jag skulle behöva skriva en inköpslista och sedan helt enkelt börja beta av den.

(Och jag längtar helt galet mycket efter att få läsa kurslitteratur och gå på föreläsningar och allt möjligt. Skitdumt att sitta och drömma om det egentligen när jag vet att jag kommer att sluta plugga flitigt efter en vecka och inte ta upp studierna igen förrän tentaperioden. Men något ska man väl drömma om och alla andra drömmar känns galet ouppnåeliga nu.)

Ciao.

Såja. Hemma i Sverige igen.

Vad har hänt sen sist?

Jag och Elisabeth och två till som jag inte vet namnet på var och badade i fredags. Vi badade och solade och jag brände mina ben alldeles galet mycket. Blöde Helene. Sen köpte jag lite saker i LP innan jag gick hem. Duscha, mat och sen var det fest. Jag hade dock ingen riktig lust att gå dit på en gång så jag gick en tur i stan, satte mig i hamnen och bara tittade och lyssnaded på allt runtomkring, tänkte på allt som varit, allt som inte blir detsamma igen. Sen gick jag till Wunderbar där de flesta redan var på gott humör efter några glas. Det blev en lugn kväll. Sen skulle alla gå vidare men jag behövde gå hem och packa klart. Gilles och Nathan följde med mig hem efter att jag hade klagat över hur mörkt och farligt det var att gå hem själv. Det var det visserligen inte men det var trevligt med sällskap. Sen stod vi utanför MAX och diskuterade livet lite innan det verkligen blev dags att gå in och göra färdigt allt. Vid två någongång la jag mig och försökte sova. Det gick sådär med solbränna och allt. Sen var det bara att hoppa upp vid sju och fixa det sista. Städa undan i köket, bära ned väskorna, slänga skräpet. Sen bar det av mot München.

I München gjorde jag inte så mycket. Jag gav mig ut på en promenad och hamnade på ställen jag inte hade sett innan. Helt plötsligt var jag i parken som hette någonting med England. Den som James hade berättat om. Det var dock världens största stadspark och jag hade redan ont i fötterna så jag vandrade mot det jag trodde var city igen. Tänk att jag har så bra lokalsinne ibland. Jag bara går och går och passar kartan inne i huvudet. För inte har jag någon karta med mig heller. Jag gick till Domen också. Alltså domkyrkan eller något. Sen gick jag tillbaka till stationen och åkte till flygplatsen.

På flygplatsen fick jag betala massvis med pengar för att få med mitt bagage. Det vägde visst 16 kilo för mycket. Sen åt jag lite och så åkte jag hem.

Nu är jag hemma. Livet här är väl som det brukar vara. Jag har packat upp mina väskor och tvättat mina kläder idag. Riktigt duktigt med tanke på att jag "bara" varit hemma i två dagar..

Usch vad tidigt det är. Det blev inte sa sent igar. Jag var hemma innan ett. Sa drack jag bara tva öl ocksa, men det verkar inte ha gjort nagon skillnad. Jag mar daligt idag. Det kan vara en blandning av den tidiga tidpunkten, ölen igar, att jag har sovit fem timmar bara (om ens det), att jag inte är riktigt säker pa hur jag ska komma hem med allt. Jag tar det step by step. Först ska jag städa ur min lada i köket, sen ska jag kasta allt skräp pa mitt rum. Sen ska jag försöka ta mig till bussen med alla mina grejer. Sa ska jag pa bussen och av bussen och till taget. Sen kan jag ta det lugnt i tre timmar. Sen maste jag hitta nagonstans att ställa mitt bagage. James sa att det fanns mycket plats för sant pa stationen i München. Likväl maste jag släpa pa allt medan jag letar. Sen kan jag ta det lugnt i München ett tag. James försökte förklara om en massa ställen jag borde se. Men han var lite berusad tror jag och jag har inte sa stor koll pa München sa att jag vet vad han pratar om. Nagot med engelska trädgarden eller sa skulle jag till i alla fall. Förhoppningsvis finns det en karta att tillga nagonstans. Sa maste jag ut till flygplatsen med allt. Släpa allt genom hela flygplatsen och hoppas att de inte vill ta alltför mycket betalt av mig för att jag har hundranittiofem kilo i övervikt. Man kan alltid hoppas. Jobbigt vore det ju om jag inte ens fick ta med mig allt.

Nu ska jag försöka fa i mig lite frukost och sen bar det av hemat. Jag ska träffa Sylvain och Meryl pa tagstationen, de aker nästan samtidigt som jag.

Jag har inte tid att skriva något nu. Kanske kan jag göra det när jag kommer hem ikväll. Men först måste jag försöka packa lite mer, duscha, äta mat och parta en sista gång här i Lindau. Det blir ingen sen kväll, det blir inte mycket alkohol. Det blir sådär lagom. Jag har bränt mina ben idag. Pucko. Nu vet jag inte vad jag ska ha på mig, jag hade tänkt mig jeans men det kommer att göra förfärligt ont. Får väl rota upp något ur väskan.

Imorgon åker jag hem. Jag skulle kunna ladda på pengar på mobilen innan dess. Ja, jag kollade läget på mina tillgångar just och det var ett positivt besked jag fick. Jag måste ju ändå ladda på pengar när jag kommer hem.

Ja. Det var det. Jag har köpt en tågbiljett. Det blev ett långsamt tåg som kommer fram en timme senare än vad jag hade tänkt, det går visserligen senare också. Men det kostade 21 och det jag ville ta kostade 36 nu så det var inte värt det för en timme mer i München. Jag kommer ändå bara bli trött av att gå omkring och jag vet inte om det finns så mycket att se.

Jag har köpt två filmer också och två böcker. Böckerna vet jag inte vad det är, dem är säkert bra. Men jag köpte Barfuss, och jag hoppas att den är lika bra andra gången jag ser den och tredje och fjärde. Sen köpte jag Sophie Scholl. Den har jag velat se länge men det har aldrig blivit av. Och jag tyckte det kändes så onödigt att köpa engelska dubbade filmer, bättre med filmer som faktiskt är tyska.

Nu måste jag äta, jag håller på att hungra ihjäl.

Jag ska inte säga att tidningen ljuger helt och hållet, men överdriver, det tycker jag att dem gör. Det var problem överallt igår med fotbollsmatchen. Vi var utan bild i flera minuter. Dock så kommenterades matchen från stadion ändå. Och sen försvann den igen. Vi hann dock se alla mål. Vilket jag förstår att man inte fick göra i Sverige. Men det är faktiskt inte lögn att det inte fungerade runt om i europa. Anledningen till att vi kunde se målen var att de ZDF visade bilder från schweizisk tv medan den tyska kommentatorn fortsatte att kommentera. "Det är schweizisk tv ni ser nu, men jag lovar er att det tyska laget spelar precis likadant där som i tysk tv". Nåväl. Att helt halshugga tv4 tycker jag inte är rättvist. Det var problem och det var inte fyrans fel, det var fel i Schweiz, där matchen spelades.

Idag har det annars varit en lugn dag i skolan. Motivationen tryter vill jag lova. Vi skulle skriva historier först. Jag och Vittoria fick bara en massa kroppsdelar att skriva om. Vi skrev en historia om en gubbe med stort huvud, små axlar, tjock mage, smala ben, stora fötter och tjocka sulor på skurna för att han var så kort. Det blev väl sisådär bra. Sen fick vi välja två olika typer av näringsintag. Typ snabbmat och slowfood och gourme etc. Så skulle vi leta upp information på internet, göra ett plakat och sen presentera detta. Jag hade fasta och rå(nånting), alltså det som äts får inte på något vis tillagas. Eller värmas. Det var lite intressant och skönt med lite egenarbete och så. Det märks att vi börjar närma oss C1-nivå nu och jag tycker det är rätt skönt att sluta innan dess. Allt blir så seriöst där.

Sen var jag med Julie och Nathan på La Fontana. Jag lyckades lura dit dem så att jag kunde få använda mitt presentkort där. Maten var väl sisådär. Gott men lite för mycket grädde. Jag tror han lurade mig på en euro också men jag behövde bara betala 2 euro för min lunch så jag var nöjd ändå (egentligen 1,50. han fick 50 cent extra för att han var så långsam och otrevlig och lurades).

Hemma nu. Jag ska packa. Jag måste. Det mesta måste vara färdigt idag. Imorgon ska jag och Elisabeth och kanske någon mer gå och bada efter skolan. Så nu hoppas vi att det inte regnar. Sen blir det fest i Wunderbar, fast jag vet inte om det blir av. Något trevligt gör vi i alla fall sista kvällen. Därför måste allt ned nu. Jag ska försöka mig på att göra läxan också. Jag har varit så lat sista veckan. Jag måste visa min braiga sida imorgon.

Igår pratade jag och Gilles med Marlene. Vi hade henne som lärare ett tag medan Albert och Alex hade semester. Hon var verkligen jättebra. Så vi sa det till henne. Hon sa att hon tyckte att vi var bra också. Att vår grupp var rolig och att vi trivdes bra ihop och att hon hade tyckt att det var tråkigt när hon inte fick ha oss mer. Hon skulle ju kunna ljuga, men jag tror att hon var ärlig. För så var vår grupp. Sen skrattade vi åt den "lebhafte" Helene. Lebhaft betyder livlig eller livfull. Jag skrev det en gång om mig själv när vi skulle skriva tre ord som beskrev oss och de andra skulle gissa. Tydligen hade jag inte visat min livfulla sida på den tiden. Och på mornarna var jag alltid så trött.

Nåväl. Det är varmt och grått ute. Imorgon måste jag köpa en tågbiljett. Det betyder att jag måste gå in på banken och se hur lite pengar jag har kvar. Jag har inte gjort det på flera veckor för jag har inte velat se. Hujedamej.

Först ska jag nog läsa en bok dock. Lite avkoppling, sen arbete.

Idag. Som alla andra dagar. Sen spelade vi minigolf. Jag slog Gilles men Nathan vann med två slag. Jag som trodde att han ledde med jättemycket. Nu hade det ju faktiskt gjort skillnad om jag bara hade spelat aningens bättre eller om han spelat lite sämre på sista hålen. Skitsamma. Jag slog Gilles i alla fall. Julie kom på en hedrande sistaplats.

Sen var det ju fotboll. Vi gick till utomhusgrejen vid bron. Fullt med tyskar. Och några turkar. Det var en god stämning. Det blev väldigt tyst dock när Turkiet gjorde första målet. Sen jublade alla fem minuter senare. Och sen helt plötsligt försvann bilden i flera minuter. Oj oj. Då ville jag inte vara den som var ansvarig. Fast det gick rätt bra, de började sjunga lite och skrika lite och kommentatorn kommenterade hela tiden. Till slut fick vi se på schweizisk tv ett tag. Nåväl. När det inte var många minuter kvar och Tyskland ledde med 2-1 började alla sjunga om att de var i final. Ända tills Turkiet fick in ett mål till, då var det spänt. Nu är det bara fest. Till och med turkarna festar. För dem är väl tyskar också antar jag. Jag önskar att jag hade tagit med mig min kamera. Det gjorde jag dock inte.

Sen kom jag hem. Jag gick hem med en tjej som jag inte har den blekaste om vad hon heter. Utanför stod dem med världens största tuta av något slag. Det var något slags tillbehör också, jag hörde ordet kompressor. Skitsamma. Högt lät det. Nu tänkte jag att när bilarna börjar köra förbi här istället för på bron och inne i stan så ska jag ta och fotografera dem. Jag kommer ju ändå inte att kunna sova. Tji fick jag för min kamera är stendöd. Och det är inte fel på batterierna. För om batterierna är slut så stor det åtminstone det på skärmen. Nu reagerar den överhuvudtaget inte alls.

Jag hade tänkt följa med dem andra ut och partaja. Men jag drack ingenting under matchen och medan vi gick runt och letade bar insåg jag att alla pratade franska och att alla kommer att prata franska hela kvällen. Sen tänkte jag "vad fan, jag är bara här några kvällar till, jag kan väl ha kul ändå". Men nej. När de andra skulle ända bort til Marmorsaal, där allt är dyrt och där allt är lite mer civiliserat så gick jag hem.

På fredag blir det däremot fest. Inte så mycket dricka eftersom jag tänker åka på lördag morgon (och inte göra som Fred och missa tåget). Men det blir nog kul.

Tråkigt att jag inte är kvar här på söndag när finalen spelas. Det hade varit något. Ett himla party. Även om de förlorar. Men jag tror bannemej att de kan ta hem det här, tyskarna.

Nu missade jag ju Schulkinon. James påminde mig precis när jag skulle äta, men då var det försent att gå. Jag hade missat halva filme. Det spelar inte så stor roll, det var bara det att jag kom på att nu blir det ingen mer Schulkino.

Förresten. Det tyska språket är ju fullt av undantag, precis som så mycket annat. Därför funderade jag inte så mycket över att det heter "Mein Name" och inte "Meine Name" när jag insåg att det var så det var. Inte förrän Gilles i förra veckan påpekade att artikeln till Name är "der" och inte "die". Haha, att inte kunna artikeln till namn är ju ganska illa. Och att Name inte är feminint är ganska puckat det med. Om inte "e-regeln" (ord som slutar på e har die-artikel), fungerar på ett sådant tydligt exempel, då är det ju något fel. Men nu har jag lärt mig det här och så får det vara. Undantagen får man helt enkelt bara acceptera.

I skolan idag fick vi göra morgongymnastik för att lära oss kroppsdelar. Det var ju spännande. Det var nog det mest spännande som hände. Skolan är lite langweilig just nu. Kanske för att den bara är en transportsträcka tills jag åker hem. Men nej. Vi gör inte lika mycket roligt längre. Eller så beror det på att gruppen bytts ut. Jag tror att vår grupp var den bästa i hela skolan. Vi skrattade myket och bråkade men vi tyckte om varandra. De andra grupperna är lite tråkiga.

Nåväl. Jag gick hem sen och stekte omelett. Det var allt jag orkade åstadkomma. Sen har jag fakiskt suttit instängd i mitt rum hela dagen. Jag och Sandra pratade om musik som gjorde mig nostalgisk bland annat. Fredrik berättade att han hade åkt ambulans igår och mamma att de hade fått sitta på akuten ända till kl 1 inatt bara för att han hade ätit någon dålig mat. Eller vad det nu var för anledning till att han blev sjuk. Sen läste jag min bok och så vilade jag ögonen lite och sen var det kväll igen.

Jag tror att jag ska gå ett varv runt ön lite snabbt. Inte hela ön kanske. Jag tror jag håller mig på den västliga sidan och så går jag till hamnen och sen går jag tillbaka i mitten. Det är inte lika fint där som på andra sidan eftersom solen går ned på den andra sidan, men det är så långt att gå på tråkiga vägar innan man kommer fram till att det fina på öns östra sida. Jag måste i alla fall röra på mig lite.

Vi diskuterade snabbmat igår i skolan. Och färdigrätter. Jag äter inte så mycket sådant. Bara när jag inte har ork för något annat, till exempel om jag har råkat dricka lite för mycket dagen innan och har en tom frys eller om jag har bråttom någonstans. Nåväl. Nu är jag alldeles för lat för att laga mat. Jag har ris och linser. Men jag har ingenting att äta till det. Därför har jag idag ätit färdiglasagne och köpt en burk pastasås till resten av veckan och champinjoner så att jag kan äta ris också. Orken, lusten och allt annat är borta. Nu vill jag bara åka hem.

Fast att åka hem känns jättekonstigt. När jag gick här i huset idag så insåg jag att det här faktiskt är hemma nu. Man vänjer sig så lätt. Det är lite ledsamt att åka härifrån. Från allt det vackra. Men Sverige är inte helt fel heller. Fast det verkar regna? Det är dåligt väder här med idag. Det ska tydligen fortsätta vara så. Dåligt här betyder just nu 30 + några grader till och molnigt. Värmen kommer vi inte undan ser ni.

Nu: promenad.
Sen: ska jag försöka se på "Allsång på Skansen", om internet orkar det. Lite svensk sommar. Åhå.

Allt blir "letzte" nu..

Jag vet inte riktigt vems nätverk det är jag inkräktar på. Men det känns lite olustigt. Men husets nätverk är stendött, så det går inte så bra annars. Min dator har förresten fungerat bra ända sedan Artur healde den. Han sa att den skulle fungera bra så fort han hade tittat på den och det har den gjort. Jag har visserligen inte använt den så mycket eftersom jag har trott att den varit trasig och för att internet inte har fungerat, men ändå. Det där med överhettning som Daniel pratar om låter ändå lite logiskt. Den blir väldigt fort, väldigt varm, även om den bara står och inte gör något. Det kanske inte är jättebra.

Skitsamma, verkligen.

Igår gick jag ned till hamnen med min bok och satt där och läste medan solen gick ned. Åh så härligt. På väg hem hittade jag Dave, James och Franka (tror jag att hon heter) på Röstbar. Men jag ville hem och de var ändå på väg att se på fotbollen bredvid bron så vi gick allihopa rätt snart. Struntsamma. Jag sover dåligt. Jag tror att det är värmen. Det fungerar fortfarande att sova i fotändan, men det är också svårt. Och när jag väl sover drömmer jag jättekonstigt och så vaknar jag precis hela tiden och tror att det är morgon fast jag bara har sovit tio minuter sen sist. Det är oerhört enerverande, men det är så det är.

Det fortsätter att vara varmt här. Puh. Det är nästintill olidligt. Och eftersom jag inte orkar med värmen och dessutom brände mig alldeles för mycket i solen idag har jag spenderat eftermiddagen inomhus. Visserligen slutade vi inte förrän halv fyra, men ändå. Det finns ingen luft, någonstans. I skolan har vi stora fläktar som står lite överallt bara för att kunna andas. Men. Man ska inte klaga på bra väder. Det är dumt. Så jag njuter ändå.

Klockan var visst inte så mycket som jag hade trott. Fransmännen gick till stan, men de pratar bara franska så jag ville inte följa med. Grabbarna grus och Gille (tjejen från Irland) gick och gjorde en brasa. Men de kommer bara dricka sig fulla och det har jag ingen lust med heller. Gud vad tråkig jag har blivit känner jag. Jag hoppas att Elisabeth kommer och badar i veckan efter skolan. Hon sa att hon ville det. Det vore kul att träffa henne mer än bara i skolan innan jag åker hem.

Jag har hittat ett bra tåg också tror jag på lördag. Dessvärre har de slutat med sina erbjudanden om att åka till München för 19 euro. Fast nu fanns det fortfarande biljetter på ett snabbtåg för 29, lika mycket som ett långsamt tåg kostar. Då kommer jag fram vid halv tolv. Då har jag ändå nästan fem timmer på mig att se München igen. Jag orkar nog inte mer ändå. Och sen till flygplatsen och så hem.

När jag kommer hem ska jag äta grönsaker. Jag äter grönsaker här också men jag saknar det. Bara lite sallad. Åh vad gott. Jag tror det är bra om jag ska äta upp Dianes choklad också. Den är helt fruktansvärt god. Mums.

Sa jag att det var tomt i skolan idag? Det var det i alla fall. Många nya, men ändå så kändes det helt öde. Alla "gamla" gick runt och muttrade (heter det väl?) och var alldeles nedslagna allihopa. Vi fick en ny grupp också. Det är resterna av vår gamla grupp, plus Gille och så två nya. En svensk kille bland annat. Han är 16. Jätteduktig på tyska. Lite som Artur, svårt att sitta still, pratar mycket osv. Men det blir nog bra. Tråkigt för Gille att först göra en vecka i C1 och sen få avsluta med två veckor i B2. Nåväl. På eftermiddagen gjorde vi en läsförståelse och en hörövning från C1-provet och jag vet inte helt ute och cyklade. Kul det :)

Internet här i MAX är inte pa topp. Därför blir det inga uppdateringar. Jag skriver gärna och mycket men inte pa dem här datorerna. Naväl.

I fredags var det Prüfung. Det var svarare än vad jag hade trott men jag tror att det gick vägen ända. Jag hoppas det. Den muntliga delen verkar jag i alla fall ha fatt godkänt pa. Sa i alla fall Gilles i fredags efter att ha pratat med Alex. Efter provet köpte jag och Elisabeth köttbullar, potatismos, "köttebullesas" och lingonsylt. Sen gick vi hem och tog det lugnt ett tag innan vi gick till Lindau Park och köpte jordgubbar. Hemma igen sa at vi var svenska mat, det var ju faktiskt midsommar. Efter maten at vi jordgubbarna. Det kan ha varit de godaste jordgubbarna jag nagonsin har ätit. De var sa söta. Hade jag varit blind och inte vetat bättre skulle jag tro att det var ett kilo socker pa dem, minst. Efter maten gick vi iväg till Abschlusspartyt. Till en början var det lite trist och segt men sen kom alla igang. Lagom tills vi förstod att alla skulle aka hem dagen efter. Hahajaja. Det blev lite tarar och manga hejda. Sen hamnade vi alla i en lekpark och Jonathan klättrade upp pa batarna i hamnen och jag och Diane smilade till oss drinkar i Marmorsaal trots att dem egentligen hade stängt. Men det var var grej att dricka Tequila Sunrise. Inte för att det är det godaste jag vet, men ända. Vi fick en varsin pappersmugg och sa gick vi glada därifran. Hemma blev det ännu fler "hejda:s". Sen sov vi nagra timmar. Vid atta eller sa vaknade vi och hörde hur Fred hade missat sitt tag som skulle ga klockan 6. Hon kom iväg i alla fall till slut. Sa sov vi lite mer för vi madde inte helt bra nagon av oss. Sen kom Diane förbi med min tröja och sa skulle alla aka sa vi gick ned och sa hejda till alla och försökte fa i oss lite mat. Det var verkligen tomt efter att alla hade akt. Helt plötsligt är köket inte längre fullt med folk. Och allt är sa himla annorlunda fast ända inte. Det var jättetrakigt att alla akte. Men det är nog bra att jag stannar här en vecka. Hade nog varit ännu värre att själv aka igar.

Elisabeth hittade ett tag som skulle ga vid tva sa till dess satt vi ute och pratade. Efter att jag hade lämnat henne i stan, hon fick springa till taget, gick jag till Plus och köpte lite mat. Sen gick jag hem och at maten och sen somnade jag och sov hela dagen. Sen kunde jag inte sova inatt, men det var det värt, jag madde inte bra nagonstans. Pa kvällen kom Dave tillbaka fran sina äventyr runt omkring i Europa. Det var kul. Sa satt vi ute ett tag i kvällsvärmen innan vi sag fotbollen. Da insag jag att jag inte alls vill aka om en vecka, det finns fortfarande manga trevliga folk kvar. Naväl.

Idag har jag och Jill, en tjej fran Irland som kom förra veckan, legat i solen hela dagen. Vi gick till stranden. Det var helt proppat med folk. Galet mycket folk var det. 30 grader i skuggan och stralande sol. Vi badade en massa ocksa, vattnet var tydligen 21 grader varmt. I poolen skulle det vara 25. Det var ocksa härligt. När vi hade blivit lite röda och inte orkade med hettan längre gick vi hem och sen gick vi till stan och köpte glass. Mums.

Nu har jag inte gjort nagonting. Jag är lite uttrakad. När jag inte kan använda internet pa min dator är inte ens mitt rum intressant. Det är sa stökigt nu ocksa. Jag maste komma ihag att börja packa i tid sa att jag inte sitter pa fredag kväll och har panik för att allt inte far plats.

Mat kanske. Jag är hungrig. Men min fantasi och min tillgang till mat är begränsad. Kanske äter jag köttbullar för tredje dagen i rad..

Det var en trevlig kväll i Bregenz igar. Med solnedgangen i vattnet bakom tv-skärmarna. Magiskt. Sen att svenskarna inte verkade veta vad en fotboll vad för nagot, det är en annan femma. Jag är inte sa traurig för det. Kanske är det värre hemma i Sverige. Men det spelar inte sa stor roll. Naväl. Hemma hoppade jag rakt ned i sängen och sov hela natten lang.

Idag var det sista dagen i skolan innan alla skriver prov imorgon. Vi gick ut stenhart med ny grammatik. Jösses. Jag fattade nog till slut tror jag. Eller, det var inte sa svart, det var bara jag som var trög sadär pa morgonen. Sen blev jag dödstrött pa Gilles som satt bredvid mig och sa alla svaren högt när alla andra försökte tänka. Jaja, bra att du har förstatt, men det hjälper ingen att du säger alla svar. Man maste fa tänka själv. Ibland är folk bra dumma. Idag orkar jag inte med en enda. Jag ska lägga mig i solen strax. Ensam. Jag tror att alla ska till stranden men jag har fortfarande inte lärt mig min Selbstdarstellung och jag tänker inte misslyckas bara för att jag inte kan berätta nagot om mig själv. För provet i sig oroar jag mig inte sa mycket. Kanske blir det jobbigt att skriva brev under tidspress. Men när jag har skrivit alla brev tidigare har det gatt fort sa jag tror inte det är nagot problem. Det enda som egentligen oroar mig är den muntliga delen. Det blir nog inga problem att förklara en graf och bara jag lär mig min Selbstdarstellung sa är inte det heller nagra problem. Däremot kan rollspelet bli lite klurigt om jag inte kommer pa nagra argument. Och svarast av allt - att svara pa fragor. Jag är ingen snabbtänkare när det kommer till att klura ut bra svar pa kluriga fragor. Och pa tyska blir det än värre. Naväl. Jag tror att det kommer ga bra det där.

Efter rasten struntade vi i grammatiken och Albert berättade om Bodensjön, städerna runt omkring och sa vidare. Han sa att vi maste veta det efter att ha varit här. Sen helt plötsligt sa var han klar med sitt pratande. Han skulle fortsätta uppe i tornet. Sa dit gick vi alltihopa. Upp i det nya Leuchtturmet. Solen sken. Vi lärde oss mycket, i alla fall jag. Albert är geolog egentligen sa han berättade om alperna och sjön och istider och allt möjligt. Väldigt intressant. Jag maste dock upp i tornet en gang till. Imorse tänkte jag "ska jag ta med mig kameran eller inte?". Jag bestämde mig för inte och nu har jag inga bilder. Men det kan vara trevligt att ga upp igen när det är bra väder.

Midsommar imorgon alltsa. Skoj.

Haha, förresten. Jag var tvungen att köpa ett frimärke idag. Sa pa väg till skolan kom jag pa att jag maste komma ihag det. Jag tänkte pa tyska att jag skulle köpa ett Briefmarke. Sen tänkte jag pa svenska att jag skulle köpa ett brevmärke. Ja, jag maste jag tänka pa svenska ibland ocksa. Sa gick jag där och tänkte att "ja men det är ju ett santdär ord som är direktöversatt. Brief - brev Marke - märke". Sen kom jag till skolan och skulle skriva detta pa min hand för att komma ihag. Sa började jag skriva... Fast - det heter ju FRImärke pa svenska, inte brevmärke. Ibland är det svart att komma ihag allt. Även om jag har lagt märke till att den svenska grammatiken är barnsligt enkelt jämfört med den tyska. Bara det här med verben. Pa svenska böjs alla verb likadant, oberoende av vem det är som utför handlingen. Haha, om det vore sa lätt pa tyska skulle vi inte behöva vara här.

Nu - sooool.

Min dator är kaputt. Den funktionerar. Fungerar utan konstiga tyska ändelser. Men skärmen lägger av hela tiden. Och när skärmen fungerar sa slutar det alltid med att den flimrar en massa och blir svart. Detta maste atgärdas. Ja. Jag vill ha en ny dator. Det blir aldrig bra när folk ska försöka laga saker. Överhettning säger Daniel. Ja, kanske. Men vadfan. Lite ska den väl ända tala. Den gör ju sahar även om den varit avstängd i hundra ar.

Idag skiner solen. Jag rakade dock somna efter skolan och sov bort hela eftermiddagen. Sen har jag gjort ingenting med Artur som har för mycket energi. Det barnet. Oj oj. Sa har jag ätit och nu ska jag bege mig mot Bregenz. Vi lyckades fixa med biljetterna till slut. Hoppas bara de lyckades fixa med betalningen.

Sa. Det var det. Jag hoppas att min dator fungerar lite i fortsättningen i alla fall. Vad ska jag göra utan min musik? Till exempel.

Förresten sa gick jag och la mig vid kanske 23 igar. Tänkte att det var skönt att inga bilar hade kört förbi och tutat efter matchen. Precis da började dem. Men jag lyckades somna. Och sa vaknade jag efter vad som kändes som en hel natt, men klockan kan nog inte ha varit sa mycket. Da var det krig utanför mitt fönster. Bilar med folk som verkade ha somnat pa tutan och fullt med ungdomar som skrek utav bara den. Jävlar. Jag somnade dock om igen.

Förresten. När jag inte kan sova. Da lägger jag mig alltid med huvudet at andra hallet, i fotändan alltsa. Da gar det alltid jättebra att somna. Hur skönt som helst. Sen blir jag lika förvirrad varje gang när jag vaknar =)

Låter det här som något en smart person skulle säga som svar på ett datorproblem:
"Har du provat att snurra runt datorn två varv?"?

Nej. Jag tror inte det. Men ibland överraskar han med smarta saker också. Eller är det bara jag som är dum som inte fattar varför det helt plötsligt blev så viktigt att spela alla EM-matcher precis samma tid? Då vet man ju inte vad man ska se. Eller vad man ska visa, om man är en tv-kanal. Fast det är väl den mest spännande matchen kanske. För så sa han. Att Sverige-matchen visst kommer att visas eftersom den är mest spännande. Jag hoppas det. Vi har nästan lyckats fixa biljetter till Bregenz imorgon. Vi har fått jättemycket övning i att skriva höfliche (hövliga, nej, formella) mail. Haha. Hoppas bara att vi kommer iväg.

Annars då? Dagen gick ganska fort. Klockan är redan 22. Imorse sprang jag på Elisabeth utanför klassrummet så jag var tvungen att berätta för henne om helgen lite snabbt. Det är skönt att inte vara ensam svensk ibland. Det blir så komplicerat att försöka förklara saker på tyska. Men sådär svenskar emellan kan man ibland förstå saker som är svåra att förmedla till andra. Nåväl. Lektionen? Hm. Vi pratar om medier den här veckan. Vi läste en text. Nu börjar det märkas att vi närmar oss C1-nivån. Håhåjaja. Det är stor skillnad på B2 och C1 skulle jag vilja påstå. Och alla som hela tiden hävdar att jag skulle ha bytt. Pyttsan heller. Då hade jag suttit och förstått nada. På lunchen åt vi pizza. Haha, det är svårt att äta nyttigt i den här staden. Eller är vi lata? Sen sista DfB-eftermiddagen. Lite sorgligt. Vi hade kul. Lite graf beskrivningar(kan någon vara snäll och tala om vad det heter på svenska, heter det diagram? Ett diagram är väl bara när man har staplar och grejer? Eller, nej, nu vet jag, det finns ju något som heter cirkeldiagram också eller?). Nåväl. Diagrambeskrivningar. Det gjorde vi på förmiddagen också. Det var kul. Då fick vi DfB-are vara lite duktiga för en gångs skull och förklara för dem andra hur man gör. Hörövning gjorde vi också. "Dobermann heter jag har jag sagt. Som hunden!". Haha. Sen gick vi till Marmorsaal en stund och sen hem.

Hemma har jag gjort ingenting. I nästan tre timmar gjorde jag ingenting. Sen sken solen så jag tog min kamera, min musik och mig själv med mig och så gick jag till vattnet och satt där. Jag kom hem vid halv tio och lagade omelett eftersom jag inte hade ätit något. Men jag undrar, vad är egentligen en omelett? Är det stekt ägg med saker i eller är det något speciellt? För jag hade bara champinjoner, ägg och kryddor, är det fortfarande en omelett då?

Jag tror att jag ska sova snart. Elisabeth sa att hon troligen kommer på Abschlusspartyt på fredag. Om hon får sova i mitt rum. Klart hon får. Kul. Elisabeth är rolig. Jag tycker om henne. Jag tycker det är synd att hon inte bor här. Då tror jag att vi kunde gjort mycket roligt tillsammans. Med Lisa också.

Nej. Ciao nu.

(Det var meningen att jag skulle ladda upp en bild här för att visa hur fint det var vid vattnet ikväll. Men tydligen så vill inte internet vara med mig riktigt så ni får klara er utan bild den här gången också).

TYST sa jag, jag försöker sova. Snart.

Ojoj. Igår vann Turkiet, då höll de på att köra förbi här och tuta säkert ända till klockan tolv. Jag tror i och för sig att jag somnade vid halv tolv så egentligen har jag ingen aning. Tyskarna är aningen lugnare. Jag vet inte varför. Kanske vill de inte vara alltför elaka mot Österrikarna som bor på andra sidan vattnet, en mil härifrån. Nej hörni, vem försöker jag lura. Tyskarna skulle inte tveka en sekund när det kommer till att vara elaka mot Österrike. Det kan jag väl inte tänka mig. (Okej, nu satte de igång sina tutor precis utanför mitt fönster. Det känns som om kanske tåget kommer, i så fall kommer de stå här ett bra tag...).

Nåväl. Idag var det skola. Det börjar märkas på undervisningen att det är sista veckan för de flesta och att det är prov snart. Eftermiddagslektionen var som vanligt kaos. Fast ändå lite kontrollerat. Albert var aningens förvirrad som vanligt. Artur försöker vara lugn men klarar inte så bra av att koncentrera sig. Dimash förstår absolut ingenting och frågar de dummaste frågorna om och om igen. Nathan sitter på sin kant och försöker tillföra något till lektionen men lyckas föga. Gilles försöker lära sig men ibland blir det kortslutning i hans huvud och han frågar något jättekorkat. Albert tröttnar på att förklara allting tusen gånger. Vincent tycker att alla ändå är lite väl barnsliga. Han sitter där och tror att han är något för att han jobbar i finansvärlden. Hoppas han inte har dem kläderna på sig där, då kan han inte vara så framgångsrik som han påstår. Själv sitter jag och försöker hålla mig för skratt hela lektionen. För nu börjar det verkligen urarta.

Hemma sov jag en stund. Jag tycker oftast att jag är värld en liten vilopaus sådär på eftermiddagen. Jag inbillar mig att i det långa loppet kommer detta sovande att gynna mig. På något sätt. Sen bestämde jag och Artur oss för att mötas i skolan och se på film. Eftersom han även denna vecka är Schulkinomann har han nyckel till skolan. Om det är så vidare tillåtet att vara i skolan sådär på kvällarna, det vet vi inte. Jag lagade till lite mat och gick iväg. Bra musik i öronen, duggregn, tyskar fulla av förväntan inför fotbollen och Lindau. Det var en härlig promenad. Väl i skolan drog vi fram en varsin soffa nära skärmen (fast det är ju ingen skärm utan vad heter det, en såndär vit grej man drar ner från taket när man ska visa OH-bilder och sånt). Nåväl. Vi låg där på varsin soffa och såg på Bourne Ultimatum. Den slutade inte som jag kom ihåg. Jag undrar om jag kommer ihåg tvåan eller om jag kommer ihåg någon helt annan film. Sen gick vi hem i regnet. Jag hann precis hem det värsta kaoset utbröt. Nu ska jag sova.

Det här med att jag får flytta tillbaka till min gamla lägenhet. Det gillar jag. För jag tycker väldigt mycket om att bo just där. Men sen kom jag på att jag hatar ju mina möbler. Det där skrivbordet som tar upp allt plats hade jag kunnat slänga ut genom fönstret. Men skitsamma. Jag får flytta hem igen. Det gläder mig.

Nåväl. Imorgon sista DfB-lektionen. På onsdag skriver på ett nytt övningstest och på fredag gäller det. Nu tar jag den här veckan som den kommer och så ser vi sen vad som händer och inte händer till helgen och ich freue mich över att åka hem sen. Det räcker nu. För nu.