helenesj

Nu har jag sovit. Skönt. Sen ringde nån tönt "på uppdrag av adressändring". Han påstod att jag inte har begärt eftersändning. Tönt. Det har jag visst. Det har till och med fungerat, posten kommer till rätt plats.

- Har du tid att prata?
- Nej, jag är i Tyskland.
- Jaså, skulle jag kunna återkomma då senare?
- Nej. jag kommer vara här flera månader.

"Men du vet, det är inte bra att inte göra eftersändning för då kan du gå miste om viktig post från banken exempelvis". Pucko. Hur många gånger ska jag behöva säga att jag har eftersädning på min post och att det fungerar?

"Så du menar alltså att du har eftersädning och att du har bekräftat det och allt?" Ja!! "För jag har din adress här, blablabla Luleå". Ja, det är min gamla adress. "Men... Ja, jaså, jag har en adress här i blablabla Tumba också". Ja, det är den nya adressen. "Men det står inte att du har begärt eftersändning". Men det har jag. Det fungerar också!! "Okej, men om du säger att det fungerar så okej". Ja, bra, tack, hejdå.

Jag har väl ingen lust att diskutera dumma saker när jag är nyvaken och när det kostar mig multum att prata i telefon här? Nej. Just det. Så sluta tjafsa. Min post kommer fram och jag har betalat och nu har jag kollat allt på adressändring och allt stämmer.

Nu ska jag kanske plugga lite. Jag vet inte om jag har någon vidare lust. Men jag borde nog. Alla slänger ur sig grammatiktermer som om det vore ja inte vet jag. Men för mig är det rena grekiskan.

- Er konnte bla bla...
- Könnte...
- Ah, es ist konjuktiv II. Ich dachte..

Öh va?? (Nu vet jag ju inte om exemplet är rätt men det är så det går till. Någon säger fel, läraren rättar och eleven slänger ut sig något smart om vad det ska vara för böjning på verbet eller något).

Nu lyssnar jag på Timbuktu. Det var roligt. Fredrik sa åt mig att ladda ned ett program som jag kan komprimera mina bilder i. Så jag kanske skjuter upp att plugga grammatik och fixar lite bilder istället. Så länge internet fungerar någorlunda.

Förresten sa en asiattjej idag att jag hade fina skor. Och läraren tyckte också att dem var häftiga. Och Valentina i min grupp studerat mina ögon och sa "ÅH, det är så vacker färg på dem". Det var roligt.