helenesj

Okej. En lång eller en kort version? Jag känner för att låta mina händer avgöra. Jag börjar och så får vi se var allt slutar.

Igår packade och städade jag. Sedan klädde jag på mig fint, satte på partyfacet och gick över till Lisa där vi intog en vidunderligt god middag. Efteråt var jag så mätt så att jag knappt orkade stå upp. Vi såg på Idol-finalen också gjorde vi och lyssnade på såndär musik som ibland är roligast i hela världen att lyssna på. Vi stegade hem till mig där jag fixade lite och sedan hoppade vi på partybussen mot stan. Det är dock ingen partybuss längre. För något år sen, plus lite till kanske, så var 22.55 bussen alltid full med folk på fredagkvällar. Så är det inte längre. Vi tog en tur in på Invit och sedan gick vi till Cleo. Det var upprorsgenen i oss som fick oss att gå dit. Jag har inte varit där på evigheter. Väldigt snabbt insåg jag också varför. Kvällen till ära var hela stället fullt med utbytesstudenter. De var så söta. På en given signal ställde sig alla i en ring och hoppade. Det är kul med sådana där interna grejer som alla andra som står bredvid bara höjer ögonbrynen åt och inte förstår någonting av. Nåväl. Vi dansade och skojade och sedan styrde vi stegen mot MAX lagom sent. Killen i kassan strulade till min beställning så jag fick massa extra saker och rabatt. Skoj. Synd att jag verkligen inte var sugen på mat bara. Väl hemma efter att jag hade spillt ned hela taxin med cola gick jag förbi hemma hos Lisa och hämtade lite grejer. Sedan sa vi hejdå och så var det dags för mig att pulsa genom all snö och gå och lägga mig i min säng.

Hela natten drömde jag sedan mardrömmar. Först en gång men då kunde jag avvärja situationen genom att helt enkelt börja tänka på annat. Men när mardrömmen kom tillbaka var jag tvungen att gå upp en stund. Helt svettig och med en puls på 200 försökte jag sedan somna om. Det gick bra. Tills snöplogen kom och väckte mig vid sju. Men jag sov ändå ända till halv nio då jag gick upp och fixade klart det sista. När jag till slut kom iväg genom all snö, oj vad det snöade, så var jag helt slut. Jag träffade en Sigge på bussen gjorde jag. Sedan satte jag mig på busstationen och åt en yoghurt, usch. Tröttnade på att sitta och vänta och gick till Smedjan istället. Där stod min lärare och sålde te. Konstig värld. Åkte ut till flygplatsen, checkade in, gick på planet, satte mig tillrätta (jag valde bäsa sätet, bakom nödutgången utan någon stol framför). Så var det dags att avisa planet. En röd äcklig sörja kom och förstörde utsikten. Bra så. Så skulle vi vänta på att startbanan sopades. Och så helt plötsligt så dog planet. Strömmen försvann. Piloten förklarade att strömtillförseln hade slagits av av sig själv och att det skulle ta sju minuter innan den gick att starta igen. Sedan skulle de starta alla navigationssystem, det skullle ta ytterligare tio minuter. Jag tror att vi kom iväg ungefär 45 minuter försent. Kul i jul. Väl ovanför molnen somnade jag. Sedan vaknade jag till och såg all sol, härligt värre. Stockholm var dock totalmulet. Tråkigt som vanligt.

Åkte in till stan och mötte mamma och lillebror. Åt lunch och gick sedan runt för att köpa julklappar. Vi köpte en lyx-variant av en saffranslängd på NK och lite andra saker. Sedan åkte vi hem och jag lagade middag på en gång. Efter middagen bestämde mamma och jag att vi skulle åka till Heron och se på Mamma Mia. Så vi hoppade in i bilen och åkte på bio. Det var helt fullt med folk. Jag undrade varför folk går på bio en lördagkväll när man kan göra så mycket annat. Men det var rätt härligt att krypa upp i biofåtöljen och se en glad film. På något sätt känns det dock som om det inte hade varit lika mysigt i Luleå. Nåväl.

Nu är jag hemma. Jag ska försöka vara vaken ett tag till och sedan ska jag sova. Imorgon börjar jag jobba. Det hade jag verkligen förträngt. Jag har nog fortfarande inte insett det. Men jag ser pengarna hägra i slutet av januari. Så jag tar det med en klackspark. Säger jag nu. Det kommer jag inte att säga imorgon när klockan börjar närma sig midnatt och jag redan har tröttnat efter en timme.

Lov är det nu i alla fall. Ledigt från skolan. Ska bara kolla lite saker på våra arbeten och sen är det slutpluggat fram till början av januari. Eller i alla fall tills efter jul. Just nu känns det som att jag har ganska så stor koll i alla fall. Men sen vet man ju inte hur bra det stämmer. Det kan ju visa sig också att jag råkar glömma bort allt under mitt korta lilla lov.

Det blev en ganska lång variant. Batteriet börjar ta slut och mina fingrar börjar ge upp. Jag ska ta och bädda sängen och se vad som kan underhålla mig någon timme till denna Lucia-lördag 2008.