Ask for more.
Whatever it takes, I'll try.
So so. Veckan har varit bra. Lagom dos sova, lagom dos skratta, lagom dos vandra på stan med en bra känsla i kroppen, lagom mycket dricka vin och så vidare.
I onsdags färgade jag håret på Lisen (det blev fakiskt bra, tror jag, observera ordet "faktiskt" här. Det är alltid nervöst att färga blont hår). Sen, eller under tiden, drack vi Dianes flaska vin från vinprovningen (som jag fick eftersom hon glömde den när hon flyttade). Det var lite nostalgiskt. Jag kunde precis erinra mig kvällen på vingården. Struntsamma. Vi åkte till stan och hamnade på Snaps. Som inte alls var som jag trodde att det skulle vara. Jag har hållit mig därifrån på grund utav vad jag trodde gömde sig innanför dörrarna. Det visade sig vara rätt trevligt, om än lite sunkigt, men trevligt. Hem till Lisen sen i natten med grekisk fastfood i magen och sen sova hela natten. Gårdagen var slö. Och när jag väl kom hem och hade gjort en tonfisksallad åt mig själv så somnade jag i soffan framför tv:n. Att gå och lägga sig var dock jobbigt, speciellt eftersom att klockan bara vara 20. Jag kom i säng halv ett efter att ha sovit lite mer i soffan för att uppbåda energi att ta mig till sängen. Jag förstår inte hur jag kunde bli så trött. Jag hade en bra känsla i kroppen hela dagen. Sådär seg som man är efter en kväll ute men ändå pigg så att jag kunde gå ut och springa (vilket jag naturligtvis inte gjorde).
Imorse vaknade jag av huvudvärk och ingen lust att gå ut. Så jag struntade i det. Dåligt Helene. Nu har jag tagit det lugnt ett tag. Läst tidningen, sett på slutet av "Drömkåken" och nu ska jag ta reda på vilken tid jag egentligen ska vara borta ikväll. Jag är rädd för att det är en timme tidigare än vad jag trott hela tiden, men jag hoppas inte det. Nej, det var rätt som jag hade trott, bra det, då behöver jag inte ändra i tidsplanen. Jag har mycket att utföra idag känner jag men jag har ingen ork. Jag ska nog börja nu i alla fall.
They can take the future that we never know.
Take everything, just take it away.
They can never have yesterday.
Kommentarer
Trackback