Es geht.

Mer än så är det inte. Jag flyr till musiken när allt känns hopplöst. Hög musik som gör mig glad när jag kryssar fram bland turisterna på Maximiliamstrasse. Annars är det rätt dött här i Lindau these days.

Jag loggade in. Men nu sitter jag här och undrar vad jag ska skriva. Jag har varit lite trött de senaste dagarna. Väldigt trött kanske. Men jag har inte sovit, inte sådär som jag brukar. Imorse tänkte jag "åhh gud vad skönt, jag går bara halva dagen i skolan sen får jag springa hem och sova". Men när jag kom hem satt vi i köket och pratade i flera timmar, Lisa, Thea och jag. Sen städade jag (i alla fall lite). Skrev ett brev. Hängde upp tvätten. Och nu är klockan snart 18. Jag vill verkligen gå ut på en promenad i det dåliga vädret (jo men visst, jag måste använda jackan nuförtiden för att inte frysa ihjäl) men jag har ju tvättat alla mina kläder. Jag känner inte för att träna i klänning och strumpbyxor. Helst inte. Jag får se hur jag löser det där.

Igår såg vi i alla fall på film, Schulkino. Sen var det så att Jonathan fyllde år och de andra var på Röstbar så vi gick dit. Alla var ganska kalas när vi kom. Jag drack en Himbeer Daquiri, hallon alltså. Det är så himla gott. Mums. Sen gick jag hem och somnade. Det har verkligen inte hänt något mer spännande. Jag har funderat över varför vi blivit så tråkiga så att vi bara stänger in oss på våra rum och sover tidigt på kvällarna, är det skolan som gör oss trötta? Albert frågade mig i skolan någon dag om jag hade tröttnat på skolan. Nej, jag var bara krasslig och sliten efter München. Skolan är skitkul. I alla fall nu när vi har haft Marlene, det blir lite mer varierat med henne.

Nej. Jag vet inte vad mer jag ska säga. Det är dåligt väder. Allas goda humör har försvunnit i ett bottenlöst hål. Vi hoppas på sol nu så att det här löser sig snabbt. Sen ska jag åka till Stockholm och hälsa på. Sverige liksom. Jag längtar lite. Efter tv:n framförallt. Jag har fått riktiga cravings efter amerikanska tv-serier nu. Och nej, jag kan inte se dem här för de är dubbade på tyska och det låter verkligen så hemskt så att  man vill stänga av efter fem minuter.

Ciao.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0