Ich mag schlafen.
Jag har verkligen svårt för det här med nominativ, ackusativ och dativ har jag insett. Marlene sa det förra veckan när hon hade rättat något jag hade skrivit att jag hela tiden missade att det skulle stå i ackusativ. Jag kommer inte ihåg alla de där reglerna. Subjekt, predikat, AO, DO. Jag vet inte när jag ska använda vad känner jag.
Igår blev det inget party. Diane kunde knappt röra sig och alla andra kom hit så sent och jag kände inte för att slå på partyhumöret då. Jag följde istället med Alex, James, Dave, Artur och Thea till skolan där vi såg på film. Alpha Dog. Eftersom Artur var med såg vi den på tyska. Annars hade vi sett den på engelska med tysk text. Skitsamma. Jag somnade halvvägs in i filmen och när jag vaknade visste jag liksom inte vad den gick ut på. Filmen var slut klockan ett. Dave sov i en soffa och alla andra satt och pratade om hur man dödar djur (Artur hade tydligen varit med när de dödade djur i ett Metzgerei där han jobbat) och varför man ska eller inte ska använda sig av Sie-formen i tyska. Jag satt mest och önskade att jag låg hemma i min säng. Klockan tre gick vi hemåt. Sen somnade jag vid fyra. Utmattad. Klockan halv tio imorse vaknade jag och då satte min italiensktalande granne igång att skrika i sin telefon igen. Vem pratar hon med hela tiden? Eftersom hennes pojkvän faktiskt är här och hälsar på och var i samma rum kan det ju inte vara med honom hon pratar hela tiden. Jag låg och kokade av ilska ett tag sen somnade jag om när de gick och åt frukost eller något och så sov jag till tjugo i två. Det var verkligen inte meningen, det bara hände. Men åh så skönt det var.
I köket mötte jag Lisa som inte hade åkt än. Sen stod Elly och en till och bakade. Jag åt lite mat och sen fick jag smaka en korensk kaka. Som en amerikansk pannkaka fast med smält socker och nötter inuti. Väldigt mumsigt. Jag förstår mig inte på dem där små, om än lite äldre, asiaterna. De gör hela tiden saker men sen bjuder de bort allt innan de själva hunnit smaka. Oftast blir det inte något över. De bara står där och lagar eller bakar något för skojs skull eller något. Väldigt sött.
Kl 18 är det handboll. Miho påminde mig igår. Den ska jag se. Det är Kiel mot något spanskt lag. Någon slags final. Jag missade matchen förra veckan men nu ska det bli spännande. Till dess ska jag nog inte göra ett jota =)
No matter what I do. You drive me crazy half the time. What I feel is true. I'm only me when I'm with you. Alltså ibland tror jag att världen försöker driva mig till vansinne med alla dessa tillfälligheter och konstiga samband. Men så är det nog inte. Det är nog bara jag som är lite knäpp =)
Kommentarer
Trackback