Jag skulle inte säga nej.
Nu har vi varit och sett på slottet Neuschwanstein.
Vi gick upp jättetidigt imorse. Sen gick vi till skolan. Köpte med oss lite mackor från Hamma. Åkte med en minibuss och en galen chaufför. Kom fram. Wow. Det var långt att gå, uppför. Men vi kom fram. Och vilken utsikt sen. Den var helt magnifik. Sjöar och alptoppar och skogar. Åhå. Vi fortsatte uppåt tills vi kom till en bro... Under bron fanns ett vattenfall och från bron kunde man se hela slottet. Ganska fint kan jag säga att det var, utan att överdriva. Vi vandrade nedåt igen och gick en guidad tur i slottet. Det var inte helt fult inuti heller. Vilka rum. Oj oj. Man fick inte ta kort inne i slottet, men man fick foto genom fönstrena. Jag klandrar inte den där Ludwig II. König von Bayern för att han byggde sitt slott där uppe i bergen. Jösses vilken utsikt. Kunde man sitta där varje kväll och se ut över världen där nere, då hade inte mycket fattats här i livet. Vad jag förstod så dog han 6 veckor efter att slottet var färdigt dock. Inte alltför kul för honom. Speciellt inte när det tog 17 år att bygga det. Han verkar ha varit lite konstig dock. Blev kung 18 år gammal och sen blev han galen. Han ville leva i en fantasivärld (hela slottet är fullt med bilder ur olika sagor). Han sov på dagarna och var vaken på nätterna. Han stannade uppe i bergen och slutade att göra allt som kungen skulle göra. Till slut fick staten förklara honom som galen och sen dog han tillsammans med doktorn som hade sagt att han var galen. En väldigt mystisk död.
"I want to remain an eternal mystery to myself and others"
Det verkar han ju ha lyckats med.
Vi kom ut ur slottet och började vandra nedåt. Alla andra gick före så Lisa och jag satte oss på en bänk i solen och hade en liten picknickstund. Sen lekte vi turister och fotade en massa i skogen. "Kan inte du ta en bild på mig här?" "Jo, om du tar en på mig också". Så låter det vart vi än går. Till slut kom vi ned och hittade inga andra så vi titade lite i affärerna, fanns väldigt många fina och dyra saker att se på. Sen hittade vi vår lilla buss och Fanny, Fred och Sylvain och så åkte vi hem. Nästan alla sov nog hela vägen hem. Jag gjorde det i alla fall. Man åker så sällan bil här, ja, aldrig i princip, så det var härligt att åka runt lite. Jag blev nästan lite ledsen när vi var framme. Kanske för att jag har läxor att göra.. Vi fick i alla fall gå av vid MAX. Skönt det, då slapp vi gå från stan.
Haha. James och Dave har skrivit ett förlåt-brev som de har satt upp utanför köket. Jag undrar hur mycket de faktiskt ångrar sig. Jag tycker fortfarande bara att det var roligt. Det gör inte dem andra dock "Ich bin fertig mit Dave und James". Haha. Så kan det gå.
Nu - skriva brev (läxor)
Sen - mat
Efteråt - hoppas att Diane kommit hem så vi kan gå till Marmorsaal och ta det lite lugnt.
Ciao.
Kommentarer
Trackback