helenesj

Jag sov verkligen hela eftermiddagen. Helt utslagen. Vaknade och skulle gå på en promenad i solskenet. Var ute i en och en halv timme. Gick runt hela ön sen min vanliga runda. Det var så fruktansvärt vackert men jag hade trotsat mig själv och lämnat kameran hemma. Jag tror dock att det blir sådär fint igen. Mycket folk ute. Alla är lediga idag eftersom det är 1 maj. Väldigt härligt. Till slut kunde jag till och med glädjas lite åt allt. Jag satte på lite melodifestivalmusik på högsta volym och mådde bra en stund. Nu har jag ätit mat och ska göra läxan och sen sova. Jag har funnit orsaken till min nedstämdhet. Det kallas feber. När saker och ting i kroppen inte står rätt till blir man lätt lite överkänslig mot såntdär som man andra dagar kan ta med en nypa salt. Eller som man tränger undan med andra tankar. Men jag ska försöka bota den med ännu mer sömn. Alla gick precis iväg och skulle göra en eld. Det lät ju ruskigt trevligt. En annan gång. Jag vill lite att Diane ska komma tillbaka. Hon sa att vi ska gå till Marmorsaal på söndag när hon kommer och dricka något gott, varma citroner vill jag ha.

- Vi har ju inte varit där tillsammans på över en vecka.
- Vi var ju där i fredags.
- Ja, okej då. Men på söndag har det gått mer än en vecka.

Min kropp gör ont. Värker. Tut weh. Men Morgen ist alles wieder gut. Es ist meine Hoffnung.