helenesj

Du bist immer noch bei mir,
wir sind immer noch zwei hier.

Lagom till att vi skulle åka till farmor igår drog ett stort moln med snö förbi över Stockholm. Allt blev alldeles vitt och härligt. Lillebror och jag blev som små barn. Mamma blev inte lika glad. Farmor hade gjort en jättestor smörgåstårta som jag åt av utan stopp. Det var allt som hände igår. Det var en lugn dag. Jag hjälpte lillebror med tyskan. Jag är ganska grym måste jag erkänna. Jag drömmer om Tyskland ibland. Ganska ofta. Det är alltid konstiga drömmar, jag undrar varför. Jag drömmer om mycket annat också. Och många gånger så kan jag gå en hel dag med en bra känsla i kroppen innan jag inser att allt grundar sig på en dröm, en dröm som liksom aldrig kommer att besannas.

Jag lyssnar på Virginia Jetzt! med mitt nya musikprogram som hittills fungerar mycket bra men som tydligen ska vara dåligt egentligen om man inte betalar för det. Det struntar jag i just nu för jag får lyssna på bra musik och allt är alldeles gratis. Snart ska jag klä på mig och åka till en gymnasieskola och kolla med lillebror. Det finns så sjukt många gymnasieskolor att välja mellan. Hade jag fått välja bland alla de alternativ som finns idag hade jag gått crazy. Jag förstår inte att det finns en marknad för alla skolor. Och detta bara i Stockholm. Hur ska man kunna välja? Vad är bäst? Spelar det någon roll? Lite ledsen är jag ändå att jag inte får välja idag. Nu vet jag mer vad jag vill göra och skulle kunna välja något mer specifikt. Men det kanske är det som är meningen med Högskolor och Universitet istället.