That was when I.
Usch. Dagens planer gick i kras. Att stanna i sängen hela morgonen och sova en timme i taget var ingen bra idé. Dessutom så började jag redan igårkväll känna mig förkyld och det känns inte bättre idag. Det känns som om halsen och huvudet mest av allt vill explodera. Eller bli omkringburna utan att behöva jobba. Och när jag kom ned i tvättstugan för att hämta upp all tvätt visade det sig att den ena torktumlaren inte hade torkat mina kläder så nu måste jag springa ned en gång till och hämta resten när det är torrt. Till råga på allt ser det ut som shit här hemma och ingenting känns bra. Förutom det faktum att jag åt goda mackor till frukost och drack mumsigt te och nu sitter och skriver Strömholm-pm (jo, jag kan simultanskriva flera saker samtidigt). På grund av allt det ovan nämnda (främst det som jag hoppas inte ska utveckla sig till en förkylning) så orkar jag inte träna idag. Istället ska jag och Lisa ta oss in till stan när min tvätt är torr och titta på solen och fika innan seminariet i eftermiddag. Om mitt huvud orkar ändå dit vill säga. Usch. Ett plus dock (som kanske är ett minus för annars hade jag kanske orkat mig upp tidigare) är att mina rullgardiner håller måttet. Det är riktigt mörkt här inne när jag sover och varje gång som jag har gått ut för att gå till tvättstugan har jag blivit lika förvånad över att det är strålande sol ute och inte mörkaste natten. Toppen inför våren som för med sig massvis med ljus. Nu ska jag fortsätta skriva PM för jag råkade visst ta en paus.
Kommentarer
Trackback