Sunshine baby.


Det här med att sova börjar gå för långt. Klockan stod på nio idag. Precis som igår. Igår kom jag knappt upp alls. Idag snoozade jag bara till kvart i elva. Och när jag väl bestämde mig för att gå upp kollade jag på vädret. Vad ska jag klä på mig idag? Ja, det ser ju grått ut så det blir i alla fall byxor av något slag. Sen måste jag ha någon tröja på mig som inte är för varm men heller inte för kall för jag hatar att frysa. Jag kravlar mig ur sängen och som en sengångare öppnar jag dörren till mitt rum. Ute i hallen möts av ett ljussken så stark att mina stackars ögon gör ont. Va? Det är ju strålande solsken ute. Det är ju finare än på länge. Men istället för att bli glad över att solen äntligen närvarar tänker jag bara "men åh, vad ska jag nu klä på mig, nu måste jag ju tänka om". Skitjobbigt för en stackars nyvaken människa. Boven är såklart persiennen som får det att se mulet ut varje dag. Kanske är det därför jag aldrig vill gå upp ur sängen. Jag insåg att jag har varit ute för lite i sommar. Alltså utomhus. Hemma är jag bara inne. Jag sover ju hela dagarna när jag jobbar så det kanske inte är så konstigt i och för sig. Men ändå. Det är augusti imorgon och jag har spenderat hela sommaren inomhus. Det är inte acceptabelt. Men nu ska jag äta sushi med Lilla L. Sushi. Mums. I solen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0