The moment.


Jag vågar nästan inte erkänna att jag har mått dåligt idag då kommer mamma snart hem och säger "ja, nu är du hemma så nu blir du förkyld, såklart". Huvudet har bultat, kroppen har varit seg och varje gång som ögonen varit på väg att stängas har jag låtit dem göra det, utan att bli piggare. Mat har inte ens hjälpt eller frisk luft. Det är konstigt. Det har ringt konstiga typer också och sen kom det hit konstiga typer. Det är rätt segt att vara ensam en hel dag. Från gryning (då hade jag i och för sig knappt somnat) till skymning. I alla fall här. Hemma i norr är jag ju van vid att äta ensam och sådär. Jag är  bara kinkig nu och trött. Fast jag är inte trött, det är det som är problemet.

Äntligen har jag i alla fall läst ut Shantaram. Grym bok må jag säga. Men på slutet så längtade jag lite efter att den skulle ta slut. När man börjar närma sig slutet av de 900 sidorna så orkar man nästan inte mer. Någon timme efter att jag hade läst ut den började jag på en chick-lit från Sheila O' Flanagan. Jag läste två-tre sidor och sen var jag fast. Så nu måste jag fortsätta.

Imorgon ska jag drick öl i solen med S och några andra som jag inte har riktig koll på. Det kommer bli grymt!

Until next time: be careful what you wish for!

Och: right here, right now - det är det som gäller.

You take me hight up in the clouds
And make me feel like I'm alive
When I see heaven in your eyes.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0