helenesj

L sitter i min säng och ser på vampyrer. Och skriker. Jag vet inte riktigt vad hon har för sig. Det är väldigt spännande det hela. Från början sa hon "True blood vad är det för skit". Nu är hon fast. Jag själv känner i hela kroppen att jag inte la mig och sov på eftermiddagen. Det känns bra. Jag måste motarbeta alla impulser som säger åt mig att sova. Jag måste hålla mig vaken. Det blir så mycket lättare att somna på natten då. Det hade varit roligt att spela in L:s alla kommentarer. Det är som om hon pratar med sig själv. Det är helt hysteriskt roligt här. Hon väntar inte ens på någon respons. Jag undrar om hon gör såhär när hon är ensam också.

"varför går han in
är du vampyr
han vill ha lite blod från henne, han är som en hund
nej han vill bara ha hennes doft, han är kär i henne
ja. han ville bara känna. naw stackars plutten
han kanske gråter
nej nu
nej jag vet inte ska man slösa tid på den där serien?"

Ett axplock från L:s senaste minut. Nu tog programmet slut. Nu blev hon tyst. Tråkigt.

Update: nu ser hon på Heroes istället. Det är minst lika hysteriskt roligt. Vi skrattar så vi gråter, båda två.

Godnatt.