helenesj

Jag tycker inte om att prata i telefon. Inte med folk jag inte känner i alla fall. Jag vet att det är en fobi jag måste ta mig ur om jag ska klara mig i den här världen. Det bästa är dock att man numer kan maila nästan precis överallt. Och bland det bästa som finns med det är folk som svarar snabbt på sina mail. En sån vill jag bli.

Fredag eftermiddag. Klockan är kvart i fyra. Mer eller mindre i panik skickar jag iväg ett mail till en skola för att få en gammal kursplan. Jag hade hoppats att jag skulle få svar innan måndag eftersom jag tänker skicka iväg mina papper då. Men jag hade inga större förhoppningar. Folk har väl gått hem vid den tiden tänker jag. Men inte den fantastiska människa på HGO som svarade fem minuter senare och skickade med både kursplanen och andra dokument.

Sånt gillar jag. Jag gillar även det faktum att solen skiner och att jag faktiskt är klar med min ansökan. Jag tänker att nu har jag gjort vad jag kan. Nu är det upp till andra att bestämma min framtid. Jag ska hur som helst korra texten och sådär. Och fixa fram ett foto och kopiera alla betyg etc. Men imorgon slänger jag det i närmsta brevlåda alltihopa och sen är det bara att vänta och se. Om inte annat har jag faktiskt skickat in mina papper till Posten också. En sommar till där kan väl verkligen inte skada? Eller jo, just det, det kan det.