S11.


Planen var att jag skulle fixa något att äta och så skulle jag åka till Caroline när hon kom från flygplatsen och så skulle vi äta tillsammans. Men en timme innan hon skulle landa bestämde jag mig för att åka ut till flygplatsen och överraska henne. Jag kokade ihop lite köttfärssås mitt allra snabbaste men missade ändå tåget jag borde tagit med en minut. Eftersom planet var försenat gjorde det dock ingenting. Och nog blev hon överraskad när jag satt där och väntade.

På tåget tillbaka satt en svensk kille på andra sidan gången. Han skrattade lite åt att Caroline hade smugglat med sig bland annat fyra paket bröd, två påsar chips, två paket pepparkakor, skumtomtar och massvis med lösviktsgodis från Sverige. Haha. Sen funderade vi på vad han gjorde i Düsseldorf för han sa att han var här för att jobba. Jaså, var då? Jo, på operan minsann. Och efter ett tag var Caroline tvungen att fråga "vad gör du på operan?". En inte helt dum fråga kan tyckas. Han svarade att han sjunger där, bland annat, han sjunger lite överallt i världen tydligen. Och Caroline svarar helt utan eftertanke "Nej". Bara så. Nej, inte kan väl du vara operasångare inte. Men jo, det var han minsann (för det har jag googlat nu). "Alla tror att operasångare ska vara tjocka gamla gubbar, men ni har väl sett Malena Ernman? Hon är lite mer känd i Sverige".

Så gick det till när vi träffade en operasångare på pendeltåget i Düsseldorf. Och nu är det måndag och det har snöat hela dagen nästan och är kallt och vintrigt. Jag har legat och vridit mig i värk ända sedan jag kom hem och nu har hela kvällen gått åt till ingenting. Nåväl. Imorgon är det tisdag och det innebär att det bara är sju dagar kvar på praktiken. Snart dags att åka hem till Sverige igen.

Om det är någon som undrar vad jag önskar mig i julklapp är det följande två ting som står högst upp på önskelistan: 1. Jobb 2. Lägenhet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0