Inte ens fullmåne.
Jag fryser och har ont i hela kroppen. Bland annat för att det är kallt idag. Men mest för att jag sovit urdåligt.
Det finns nätter när det känns som att man kollar på klockan varje timme. När man vaknar till och tänker att nu kommer det verkligen inte gå att somna om men sen inser man efteråt att det gjorde man ganska snabbt ändå. Sen finns det nätter som den jag genomled inatt. Om jag säger att jag sov max två timmar så har jag nog redan överdrivit. Det är inte ens så att jag har vaknat och kollat på klockan, nej, eftersom jag överhuvudtaget inte kunde sova så behövde jag inte vakna för att utföra den sysslan. När klockan väl ringde 06.30 imorse var jag inte mitt piggaste jag. Men jag kom upp, jag åt frukost och jag frös.
Som tur var hade jag en termin (ett möte kanske man säger på svenska) precis på granngatan. Jag behövde alltså bara en minut på mig för att komma dit. Väl där, när alla till slut hade dykt upp, togs det mögelprover, fotograferades och halva terassen bröts upp. Sen hällde vatten genom terassdörren. Lägenheten var inte riktigt i okej skick. Snarare så o-okej att det kändes lite jobbigt att vara där till en början. Att tänka att någon har bott så är en hemsk tanke. Nåväl. Väldigt synd på en lägenhet med riktigt bra potential. Den hade kunnat vara så fin och terassen var så stor och härlig att jag till slut, i kylan, föreställde mig den i toppskick med solen skinandes, blommor och solstolar, härlig musik, ett glatt gäng och kanske en drink eller två. Till slut var vi i alla fall klara och efter några timmar på kontoret åkte jag hem och åt varm soppa.
Nu ska jag faktiskt krypa ned i sängen en stund, jag ska ställa klockan så att det inte blir för länge. I det nuvarande tillståndet klarar jag mig inte mycket längre. Det värker precis överallt och huvudet snurrar. Tänk vad för lite sömn kan ställa till med.
Det finns nätter när det känns som att man kollar på klockan varje timme. När man vaknar till och tänker att nu kommer det verkligen inte gå att somna om men sen inser man efteråt att det gjorde man ganska snabbt ändå. Sen finns det nätter som den jag genomled inatt. Om jag säger att jag sov max två timmar så har jag nog redan överdrivit. Det är inte ens så att jag har vaknat och kollat på klockan, nej, eftersom jag överhuvudtaget inte kunde sova så behövde jag inte vakna för att utföra den sysslan. När klockan väl ringde 06.30 imorse var jag inte mitt piggaste jag. Men jag kom upp, jag åt frukost och jag frös.
Som tur var hade jag en termin (ett möte kanske man säger på svenska) precis på granngatan. Jag behövde alltså bara en minut på mig för att komma dit. Väl där, när alla till slut hade dykt upp, togs det mögelprover, fotograferades och halva terassen bröts upp. Sen hällde vatten genom terassdörren. Lägenheten var inte riktigt i okej skick. Snarare så o-okej att det kändes lite jobbigt att vara där till en början. Att tänka att någon har bott så är en hemsk tanke. Nåväl. Väldigt synd på en lägenhet med riktigt bra potential. Den hade kunnat vara så fin och terassen var så stor och härlig att jag till slut, i kylan, föreställde mig den i toppskick med solen skinandes, blommor och solstolar, härlig musik, ett glatt gäng och kanske en drink eller två. Till slut var vi i alla fall klara och efter några timmar på kontoret åkte jag hem och åt varm soppa.
Nu ska jag faktiskt krypa ned i sängen en stund, jag ska ställa klockan så att det inte blir för länge. I det nuvarande tillståndet klarar jag mig inte mycket längre. Det värker precis överallt och huvudet snurrar. Tänk vad för lite sömn kan ställa till med.
Kommentarer
Trackback
