Tentaplugg är skoj.
Det blev mycket i skolan idag. Först filosofi och sen höll Lisa en genomgång om rättshistorian som vi ska kunna också. Efter 17 kom vi därifrån och efter att vi hade halkat oss hemåt fixade jag snabbt i ordning mat och la mig sedan helt utmattad i sängen. Jag skulle kunna sätta mig nu och göra något vettigt men jag tror inte det. Jag ska diska och sen krypa ned i sängen på riktigt och kanske till och med sova. Det är viktigt att sova ordentligt när man måste tentaplugga. Någon dag måste jag även sätta mig med miljörätten istället för annars har jag ingen chans på den tentan. Det jobbigaste just precis nu är min rygg som gör ont. När jag står, går, sitter eller ligger ned. Men det hindrar mig inte från att sova.
Tentaplugg är för övrigt inte roligt. Det enda roliga med tentaplugg är cola och geisha men jag håller mig borta från sådant och då blir det genast inte mycket alls som gör det roligt.
Sol!
På plats i skolan igen prick klockan åtta. Dagens största plus är solen. Jag var tvungen att slita upp mig själv ur sängen idag men när jag väl kommit upp och dragit upp mina totalt mörkläggande gardiner så såg jag solen. Jag blev genast på bättre humör och när jag skymtade klockan i ögonvrån som visade 07:00 blev jag förvånad. Ljuset är tillbaka. Detta är den bästa tiden på året (kanske). Fast slasket på vägarna kan jag klara mig utan. Dock inte vägarna som är helt torra och bara fulla med grus istället för is, de är underbara.
Nu ska jag sätta igång med något. Det känns som om jag har feber, men det har jag inte, det är bara oerhört varmt överallt. Jag är nästan frisk nu. Jag bara hostar och har mig, men resten av kroppen mår prima. Det är skönt det. Snart kan jag börja träna igen!
På väg upp.
Jag tror att det börjar gå mot bättre tider. Jag känner mig inte så sjuk idag. Inte just nu i alla fall, kanske för att nässprayen gör att jag kan andas normalt. Men jag har inte behövt trycka i mig så mycket skräp idag. Dock, eftersom vi var ute igår (sista gången innan tentaplugg och tentaångest) så hällde jag i mig lite alvedon imorse. Sen sov jag bort hela dagen. Det behövdes nog för min hälsas skull på alla sätt och vis. Nu hoppas jag att det går åt rätt håll. Jag hostar och har mig men så länge jag är tyst och lugn så är det också bra.
När jag väl hade vaknat idag så kom Lisa över (först hann jag dock både diska, bädda sängen, dammsuga och få in lite frisk luft i lägenheten så att hon inte skulle dö). Vi beställde pizza. Online. Med kortbetalning. Hur grymt som helst. En halvtimme senare (det gick mycket fortare än vad det stod att det skulle göra) dök pizzamannen upp med pizza och cola. Helt fantastiskt en dag som denna när jag hela dagen har legat och funderat på vad jag ska äta. Min kyl är tom och utbudet i frysen inte heller så imponerande med tanke på att jag har ätit alla olika rätter där sen jag kom tillbaka.
Nu ska jag faktiskt lägga mig i sängen igen. Jag ska läsa min bok tills jag somnar. Den är så bra. Jag läste hur mycket som helst i Schweiz. Där hade jag tid och ork att läsa varje kväll innan jag somnade. Det har dykt upp en himla massa hemligheter, spännande spännande.
Imorgon blir det lite sovmorgon men inte mycket och sen plugg hela dagen lång. Jag kommer ingenstans känns det som. Det känns som att jag bara läser och läser man inte lär mig något. Det är inte bra.
Synd om mig.
Aj. Min hals gör ont. Inte ont som i halsont utan mer ont som i att jag har hostat sönder den. Detta oroar mig eftersom jag inte ens hostar mycket, knappt någonting mot vad jag brukar göra. Men det känns som om någon har dragit rasp genom halsen på mig (jag kan tänka mig att det känns så). Snart kan jag inte prata mer heller. Öronen gör ont och jag hör dåligt. Det känns som om det är dags att bädda ned sig i sängen nu. Mitt tedrickande verkar ju inte ha hjälpt och jag är klar med det jag hade tänkt plugga idag.
Och om man inte tycker att det är synd om mig när man har läst vad som står ovan så kan man tycka synd om mig i alla fall bara för att det är synd om mig i största allmänhet.
(Men snart lovar jag att jag kommer att sluta gnälla...)
Välkommen hem.
Jag är hemma i norr igen. Det kändes jättekonstigt att gå in genom dörren. Det var städat och fint och hemma. Nu är det stökigt och fortfarande hemma. Haha. Nåväl, jag ska snart städa, men idag blir det inte fredagsstädning för idag har jag massor med annat att göra.
Efter att planet var försenat igår som vanligt (jag förstår inte varför jag alltid ska flyga med SAS egentligen. Man hatar dem men ändå tycker man om dem på något sätt för att det mesta faktiskt går smidigt). Jag mötte Lisa i stan och bunkrade upp med nässpray på apoteket och sen kom jag hem där värmen hade varit avstängd hela dagen. Precis vad jag behövde, det mådde min förkylning jättebra av. Jag tog det lugnt, lagade mat, tog en lång varm dusch och la mig tidigt. Det var däremot precis vad jag behövde. Imorse var det bara att gå upp och gå till skolan. Men tro inte att pluggande tar slut bara för att vi gick därifrån. Nej. Nu har jag varit ledig i två veckor och tentorna närmar sig fortare än vad jag hinner tänka så det är bara att fortsätta här hemma. Jag tog någon timme ledigt och åt middag men nu sitter jag här med fransk musik (så att jag inte förstår och måste sjunga med och drömma mig bort) och en hel kanna med te. Det blir en härlig fredagkväll det här. Jag känner egentligen bara för att bädda ned mig i sängen och se på film. Men icke. Jag får stå mitt kast som tog ledigt sådär. Men det var det helt klart värt (minus förkylningen).
Så hej hopp, nu är det dags att återgå till naturrätten och allt vad det är. Spännande. Eller ej.
I'm going home.
Igår låg jag i soffan utan att orka resa mig. Idag ska jag försöka ta mig till norrland. Det går nog bra, frågan är hur jag mår när jag kommer fram. Det är tydligen schweiziska baciller jag bråkar med. De är värre än svenska. I alla fall om man ska tro mamma "ja, du fick ju till och med munsår". Ja, det var ju rackarns. Fast munnen har haft vett att läka medan förkylningen fortfarande håller mig fast som i ett skruvstäd. Usch. Nu ska jag lägga mig i soffan en stund innan jag sätter igång och packar min redan ouppackade väska.
Sjukling.
Stackars stackars mig. Jag blir alldeles ynklig när jag mår dåligt.
Usch. Det blir bara värre och värre. Jag mådde okej förut idag och städade och hade mig. Sen åkte jag till Södertörns Högskola för en lunch med Sandra. Väldigt trevligt där måste jag säga, över förväntan. Kanske hade det med sällskapet att göra också, brukar ofta vara så. Men sen var jag helt slut och hela kroppen värkte. När jag satt på tunnelbanan ut till Farmor höll jag på att bryta ihop av all värk. Väl framme svalde jag snabbt en Ipren men middagen var ändå förstörd. Inte maten, den var jättegod, men det är svårt att äta när man mår dåligt. Efter dagens andra pajbit och en resa hem har jag legat i soffan nu i en timme. Men det var bara ett stopp på vägen för nu är det verkligen sängen som gäller, på en gång. Imorgon hoppas jag att jag mår bättre för jag MÅSTE plugga. Men jag känner att jag kommer spendera mycket tid i soffan imorgon. Om jag inte till och med stannar i sängen.
Förresten kollade jag mitt konto idag. När jag var i Tyskland förra året tjatade alla om att det var dyrt att ta ut pengar men jag behövde aldrig betala någon avgift. Tyvärr verkar inte det gälla i Schweiz men det visste ju jag såklart inte om så jag har spenderat flera hundra kronor bara på att ta ut pengar ur bankomaten, surt! Nästa gång ska jag kolla upp sådant innan.
Usch. Det blir bara värre och värre. Jag mådde okej förut idag och städade och hade mig. Sen åkte jag till Södertörns Högskola för en lunch med Sandra. Väldigt trevligt där måste jag säga, över förväntan. Kanske hade det med sällskapet att göra också, brukar ofta vara så. Men sen var jag helt slut och hela kroppen värkte. När jag satt på tunnelbanan ut till Farmor höll jag på att bryta ihop av all värk. Väl framme svalde jag snabbt en Ipren men middagen var ändå förstörd. Inte maten, den var jättegod, men det är svårt att äta när man mår dåligt. Efter dagens andra pajbit och en resa hem har jag legat i soffan nu i en timme. Men det var bara ett stopp på vägen för nu är det verkligen sängen som gäller, på en gång. Imorgon hoppas jag att jag mår bättre för jag MÅSTE plugga. Men jag känner att jag kommer spendera mycket tid i soffan imorgon. Om jag inte till och med stannar i sängen.
Förresten kollade jag mitt konto idag. När jag var i Tyskland förra året tjatade alla om att det var dyrt att ta ut pengar men jag behövde aldrig betala någon avgift. Tyvärr verkar inte det gälla i Schweiz men det visste ju jag såklart inte om så jag har spenderat flera hundra kronor bara på att ta ut pengar ur bankomaten, surt! Nästa gång ska jag kolla upp sådant innan.
Blä.
Det kliade i halsen igår. Imorse vaknade jag med huvudvärk, snuvig näsa och halsont. Dessutom så nyser jag massor. Jag glömmer alltid bort hur jobbigt det är med halsont. När man inte är sjuk förtränger man all värk och allt som följer med en förkylning. Jag förstod dock att detta skulle komma eftersom Diane var dunderförkyld när jag kom och det smittade av sig på resten av familjen. Vi var även ute mycket och frös mycket gjorde vi. Men nu ska jag bekämpa detta med te och så ska jag snart vara på topp igen (hoppas jag för snart är det tentadags).
Jag kunde inte sova så länge på grund av detta och inte gick det bättre när jag insåg att jag ska åka iväg under dagen, är ensam hemma och inte har någon nyckel. Men nu har jag hittat en som verkar vara rätt, tur det, annars hade det blivit svårt att åka någonstans.
Stolz sein.
Jag fick en uppenbarelse idag. Det är två veckor kvar till tentorna. Den ena kursen har jag faktiskt struntat i rätt och slätt. Jag tar den på känn och det känns bra. Jag har gått på föreläsningar, blivit vän med lagboken igen och insett att miljörätt är ganska intressant ändå. Den andra kursen, den som är svår och viktig, har jag satsat allt på. Men nu när det börjar dra ihop sig och tentan blir en realitet så känns det som om jag inte har gjort någonting alls på hela läsperioden.
Mitt i all självömkan och idioti pratade jag dock med vännen Lisa på msn idag. Hon berättade att hon hade varit uppe på institutionen förra veckan för att skriva upp sig på ännu ett seminarium (ett som jag hoppar över eftersom jag varit ledig ett tag, vilket bara spär på den där känslan av att inte ha uträttat något bra under hela kursen). När hon hade varit där hade hon träffat en av våra lärare. En av lärarna som håller i de "viktigaste" seminarierna på kursen. Läraren hade sagt att våra PM hade varit helt fantastisk bra och att vi var de enda som hade insett vikten av att faktiskt lägga ned lite tid på att skriva dessa, att det skulle hjälpa oss på tentan (antar jag att hon kan ha menat). Nu har hon kanske inte uttryckt sig precis såhär och eftersom jag inte var där så vet jag inte alls hur det kan ha låtit men man blir faktiskt glad när man får beröm. Det blir man. Man känner sig lite bättre än vad man gjorde innan.
För att fortsätta på den linjen så diskuterade vi i fredags DfB-provet som vi skrev i somras (eller N. skrev det i vintras). Att jag och Finansmannen (som tydligen heter Advokat och Avokado i efternamn) var de enda som klarade provet i somras är ingen nyhet. Att stackars Gilles missade med en procent är inte heller någon nyhet. Det är däremot en nyhet att Nathan klarade det. Allt detta spelar egentligen ingen roll. Det var ganska givet att resten som skrev provet skulle misslyckas. Men jag trodde (välgrundat eftersom han var i bästa gruppen) att Finansmannen hade skrivit bättre än mig (och jag fick ändå näst bästa betyg). När vi diskutade detta i fredags visade sig dock att han precis hade klarat det. Jag var alltså överlägset bäst av alla de bästa (av oss som skrev just det provet). Jag blev så glad. Jag blev så stolt. Att jag kunde vara så duktig. Det hade jag inte vågat tro. Kvällen höll på att sluta i tumult dock när Gilles retade mig för att jag hela tiden använde fel artiklar framför orden. Jag kontrade med att jag i alla fall hade klarat DfB. Det var inte snällt, det vet jag, men det fick han ta.
Apropå tyskan så gick det knackigt med den i början under min vecka i Schweiz och jag vet inte hur många gånger jag var tvungen att fråga Dianes mamma vad hon hade sagt för något (hon pratade visserligen en lätt form av schweizer-tyska). Men när veckan led mot sitt slut var jag tillbaka på samma briljanta nivå som när jag lämnade Tyskland i somras. Det bara flöt på utan problem och jag pratade sådär bra så att jag kunde börja slarva lite med flit. Härlig känsla.
Idag har jag pluggat och städat. Väldigt oeffektivt. Jag har sett på fyra olika tv-serier också som jag missade när jag var borta. Det är inte så farligt som det låter. Det är bara det att söndagar egentligen är en helig tv-dag och då har man tid att följa fåniga serier.
Imorgon blir det lunchdejt, kanske en fikadejt och till slut middagsdejt. Planen att åka hem till norr på onsdag verkar gå i kras så nu lutar det åt torsdag istället. Då blir det nog morgonflyget så att jag hinner till skolan och plugga också.
Reality.
Hemma (eller i alla fall i Sverige) igen. Det har varit så fantastiskt underbart att vara borta och vi har hittat på så mycket roligt att jag inte vet var jag ska börja. Så jag gör nog inte det. Inte idag i alla fall. Kanske när jag har hunnit smälta allt. Det har i alla fall varit väldigt avkopplande, mycket tankar, trevligt, god mat, roliga utflykter och massvis med underbara människor överallt för att sammanfatta det lite kort.
Nu ska jag packa bort allt från sängen (jag försökte börja städa idag innan jag skulle fixa handtag och läsa skoluppgifter och äta glass hos Lisen). Imorgon har jag ett fullspäckat schema med städning och plugg. Jag måste även ta igen tv-tittandet jag missat idag. Söndag är ju i vanliga fall en helig tv-dag men inte idag.
Hej och hå. Det märks att jag är tillbaka i verkligheten. Bjuder på en härlig bild eller två så länge:

Jag började min resa i vårens tecken.

Och avslutade den i snön!

Och avslutade den i snön!
Tur och otur.
Jag är helt slut. Faktiskt. Jag gick upp åtta minuter innan Lisa kom och hämtade mig imorse. Inte för att jag inte var vaken tidigare utan för att jag helt enkelt inte hade någon lust att gå upp. Det var varmt och skönt i sängen och jag orkade inte göra iordning någon frukost. Medan jag låg där bestämde jag mig för att inte träna heller. Det var bra har jag insett i efterhand, det hade blivit stressigt. Seminarium, det var ganska bra. Det bästa var att läraren skrivit fel paragraf i en fråga så svaret jag hade kämpat med att få ihop var helt fel. Det hade varit mycket lättare med rätt paragraf, för då hade det varit lite mer logiskt. Struntsamma. Sen blev det lite springa runt och göra ingenting och en fika med norrlänningarna och sen pluggade jag faktiskt lite innan vi gick hem och jag fixade färdigt och vi åkte till stan för en lunch, Lisa och jag. MAX hamnade vi på. Sen kollade vi runt på stan och jag hoppade på bussen ut till flygplatsen. Kom dit precis i lagom bra tid och hoppade på flyget. Precis när jag hade fått någon att slänga upp min väska och krånglat mig förbi två gubbar in på min plats kom jag på att mobilen fortfarande var på. Men jag orkade inte krångla mig ut igen så jag satt och hade ångest och tänkte att om vi störtar och alla dör så kommer de hitta min jacka med min mobil och så kommer hela Sverige skylla på mig. Haha. När vi kom fram köpte jag en tågbiljett och gick ned till bagagebandet där min väska kom ut först av alla. Det var bara att gå rakt dit och plocka upp den och sen vidare till tåget som gick precis när jag kom ned och sen vidare till pendeltåget som också gick i bra tid. Fast sen blev det tågkö så det tog ett tag ändå. På tåget upptäckte jag att jag har tappat min nyckel någongång under resan. Den kan ligga i Luleå, på planet, på tåget, varsomhelst. Bah!
Sen tog vi en utflykt och kollade runt lite och köpte lite grejs och sen mat. Pizza. MAX till lunch och pizza till middag. Jag skulle ha tränat! I Schweiz kommer det nog bli mycket choklad i alla dess former. Godis, på macka, varm choklad. Ja. Jag har för övrigt läst att det är plusgrader i Schweiz. Det kan ju bli spännande. Det är nog bra att jag har lånat Lisas jacka i alla fall. Den är lagom tunn för att klara sig om det är varmt och lagom varm om det är kallt, med en varmare tröja under.
Nu ska jag ta en sista titt i väskan och sen ska jag inte röra mig någonting på hela kvällen. Förutom när jag ska tvätta. Uh. Jag måste sova tidigt. Men imorgon är jag i Schweiz. Med Diane. Det är helt sjukt. Jag har inte insett det förrän nu idag att jag ska träffa henne imorgon och alla andra också i veckan. Helt crazy. Det känns som igår fast ändå inte. Kul ska det bli i alla fall.
Evig otur.
Jag hatar att tvätta. Det går aldrig bra, jag tror inte jag har tvättat en enda gång här uppe utan att någonting dumt har hänt. Det beror nog dock mer på de usla maskinerna än på mig. Jag snodde en extra maskin. Men självklart så fungerade inte en av torktumlarna ändå så nu har jag en hel hög med kläder som är blöta. Jag har ingen plats att hänga upp dem på heller och jag orkade inte slänga in dem i någon annan maskin för jag vill inte behöva gå ut igen för att hämta allt sen. Tur att det mest är skitsaker som jag inte ska ha med mig. För när jag har skrivit klart rättssäkerheten kl 20.00 ska jag packa. Jag åt i alla fall kyckling, ris och jordnötssås till middag. Mums. Nu är jag mättast. Passet har jag tagit fram också!
Självvald sömnbrist.
Det blev inte många timmars sömn inatt och även om jag vaknade i bra tid så gav jag upp idén om att göra frukost. Jag låg kvar i sängen till 7.50 och sen skyndade jag mig iväg till skolan. Kom fram precis när läraren kom och öppnade dörren till klassrummet, bra tajmat. Sen följde en föreläsning om sanktioner och straff och sånt i miljörätten. Tog och köpte med mig lite frukost på vägen till biblioteket och satte sedan igång med rättssäkerheten. Det var dock inte många celler i min kropp som ville hålla på med det där. Lisa och Camilla kom ungefär samtidigt och vi gick för att leta reda på mackor. Det fanns inga goda på hela skolan (i alla fall inte i cafét eller i centrum). Det blev alltså ingen god macka till lunch. Sen följde lite dö-tid innan seminariet. Den tiden skrattade vi bort och seminariet sov jag igenom. Nej, så illa var det inte, men det gav inte så mycket alls idag faktiskt. Sen försökte vi på rättssäkerheten en gång till innan det var dags att gå hem och tvätta. Nu sitter jag och tänker att jag ska göra så mycket vettigt, om jag bara reste mig. Jag är hungrig, måste plugga, packa och allt annat tråkigt. Vad behöver jag packa? Jag ska genast ta fram passet, det är viktigt. Jag har tänkt det flera gånger att jag på en gång ska gå och ta fram det men det har inte blivit av än. Kanske lika bra att laga laga mat på en gång och sen sätta igång efter det. Ja, så får det bli.
Det var i alla fall väldigt roligt igår. Det var trubadurkväll och det är ju oftast trevligt. Och sådär.
Pain.
Oooont. Överallt. Jag sov i alla fall bättre inatt och vaknade inte urtrött. Men ändå så stannade jag i sängen för länge. Eller lagom länge kanske. Sen ett långt pass på gymet. Det är liksom både bra och dåligt det där med tv på löpbandet. Jag hade nämligen bestämt mig för att köra kanske 20 minuter. Sen blev det 25 och då kunde jag lika gärna stanna och köra 30 minuter. Men när det hade gått 30 minuter var jag inte trött så jag tänkte att jag skulle köra lite till. Vid 40 stannade jag. Då hade alla bra tv-program tagit slut och om jag skulle hinna med någon skola också så var det bäst att gå. In på gymet. Där gick det inte heller att sluta riktigt. Jobbigt när man fastnar, men ändå bra, för det är ju bra att träna. Till slut kom jag i alla fall iväg och sen pluggade jag på riktigt duktigt. När orken var slut hoppade jag och Lisa på en buss till stan. Jag köpte på mig ett par billiga täckbyxor, kan vara bra att ha med sig när man ska till alperna. Hittade ingen jacka men jag ska över till Lisa och prova en jacka som kanske passar. Jag har ingen mellanting-jacka. Bara varmt och kallt, inte lagom. Nu blir det snart middag. God middag. Jag orkar inte äta köttfärssås eller vad det nu skulle blivit för tråkigt annars så det blir kyckling. Med grönsaker och potatis. Sen ska vi även ta oss iväg och dricka en onsdagsöl eller två. Jag har egentligen ingen ork i kroppen. Skulle behöva ligga still ett dygn. Men jag ska ju bort sen och jag kommer vara borta ett tag. Så fick man pengar idag och vi träffade en favorit på bussen som med ett väldigt stort kanske framför sa att den kanske skulle komma förbi också. Nåväl. Det blir nog trevligt. Camilla kommer också.
Imorgon blir det föreläsning, plugg, lunch, föreläsning, tvätta, packa, städa. Och sen är det fredag, då blir det seminarium, träning, hem och ta det lugnt, Stockholm, en utflykt i nya kvarter och sen en lugn kväll. På lördag morgon bär det av ruskigt tidigt hemifrån. Men sen ska jag vila upp mig!
Jag borde lära mig att inte träna så mycket på en gång. Eller kanske inte. Men jag är ju helt slut i hela kroppen. Vad jag borde göra är att variera min träning. Men det är så tråkigt att träna benen och så orkar man inte gå sen, det är dåligt.
Skallebank.
Redan igår var jag trött. Jag trodde att det berodde på träning och långa timmar i skolan. Sen lyckades jag inte somna förrän ganska sent ändå (för att när jag ändå var vaken kunde jag ju vänta tills det där Sex and the city - avsnittet började). Nåväl. Jag sover inte bra heller. Jag drömmer många konstiga drömmar och vaknar lätt. En gång vaknade jag och tänkte först inte alls så mycket på annat än drömmen jag precis hade drömt (och fortfarande var kvar i eftersom jag halvsov fortfarande). Sen inser jag att det jag hör inte kommer från någon dröm, det är sant, de håller på att skotta utanför mitt fönster. I förtvivlan kollar jag på klockan för att jag tror att om de skottar så måste det vara morgon. Men nej. Klockan visar 05:28. Skit också! Somna om! Med hemska drömmar färskt i minnet var det svårt. Jag gick upp en halvtimme innan det var dags att gå. Suck.
I skolan kom jag aldrig igång. Jag hade med mig träningskläder om jag skulle bli sugen på att träna ändå. Det kan jag lova att jag inte blev. Hela morgonen kändes det som om jag skulle svimma. Efter lunch blev det bättre och jag fick någar effektiva stunder totalt under dagen. Men det gick dåligt. När vi skulle fika la vi oss på var sin soffa i caféet och ville inte gå upp. Dåligt tecken. Detta, trötthet och en tjej som badat i parfym fick oss att gå hem efter det. Jag kom hem och la mig i sängen. Till slut stängde jag av tv:n efter att ha följt tv-sändningarna från den stora förlovningen idag. Jösses vad både SVT och Tv4 babblade på. Struntsamma. Jag sov 1 ½ timme och vaknade pigg och glad. Sen slog jag i huvudet och kunde bara tänka på bilden av Oscars (Lisas bror) huvud från helgen som han tydligen fått sy ihop. Jag sprang tillbaka till sängen och förbannade världen. Men sen diskade jag och fixade lite mat. Det blev dock bara gröt, ägg och kiwi. Bra middag men jag var varken hungrig eller sugen på mat.
Nu försöker jag plugga lite. Skriva bort lite på datorn. Det går segt. Den där Strömholm har visserligen skrivit en ganska intressant bok, men inte så pass intressant så att det är rolig läsning.
En glad nyhet är i alla fall att solen har skinit hela dagen. Igår kom det flera decimeter snö och nu sken solen. Det var nästintill nollgradigt ute och solen värmde. Härligt. Om jag nu bara hade varit pigg och glad.
Det blir inte lugnt resten av veckan heller. Jag måste träna, gå i skolan, försöka hitta någon slags vinterutstyrsel (inte högsta prio på det), packa, tvätta och så vidare. Puh. Betalade räkningarna precis också. Jösses vad dyrt det blev. Och då är inte ens det som finns på autogiro inräknat. Jag börjar känna att min slösa-attityd som jag hade för tiden i Schweiz mer och mer börjar anta en spara-skepnad. Men vi får väl se.
Oj aj uj ij.
Jag är helt slut! Jag somnade aldrig igår (trots att jag inte låg i sängen hela dagen) och imorse var det trögare än trögast att gå upp. Men jag kom upp till slut. Efter att ha upptäckt snöstormen utanför fönstret ville jag dock ingenting annat än att kasta mig ned i sängen igen. Men vi gick till skolan och jag tränade. Sen väntade plugg. Till halv sju stannade vi. Jösses. Jag har massor kvar att göra men jag får ta det imorgon för jag är helt slut. När det är såhär så hamnar alla viktiga saker på paus. Kroppen gör ont. Jag kanske körde lite hårdare än vanligt när jag tränade. Kanske. Men såhär orkar jag inte må. Inte för att jag mår dåligt. Jag mår bra. Jag är bara riktigt riktigt trött. I kroppen. Inte i huvudet. Jag skulle kunna plugga flera timmar till, men det tänker jag inte göra. Jag tänker ordna en kopp te och sen tänker jag lägga mig i sängen och inte gå upp mer idag. Kanske går jag upp för att borsta tänderna, men inte mer!
Åh härliga söndag.
Riesen. Gott. Mums.
Bra dag idag. Kul kväll igår. Bra att dricka lite alkohol (lagom) och dricka ganska mycket vatten och sen gå hem. Det har blivit varmt ute. Det är skönt. Idag har jag i och för sig inte gått ut. Struntsamma. Jag var så pass pigg när jag kom hem att jag tog en dusch. Det var trevligt att vakna imorse och inte känna sig som världens äckligaste person. När jag vaknade imorse såg jag på tv och gjorde en dunderfrukost. Dundergod var den också. Grönsaker på macka kan vara grejen jag har saknat i mitt liv. Sen var det skidor på tv. Svenskarna gick ut hårt. När det började närma sig slutet och svenskarna hade dragit hela loppet vågade jag knappt titta längre. Men en silvermedalj blev det i alla fall. Glad över det (och på grund av att klockan började närma sig eftermiddag) gick jag upp och pluggade. Jag har börjat läsa Strömholms bok. Att läsa är väl inte så jobbigt men jag försöker att sammanfatta den också medan jag läser. Det går desto trögare. Nåväl. Jag känner mig duktig som pluggar på en söndag. När jag blev hungrig lagade jag mat. Det blev massor med mat. Jag lagade köttsfärssås och chili con carne. Det senare åt jag även till middag. Mums. Eftersom det är söndag har det varit tv-kväll efter det. Men nu försöker jag få ihop några fler minuter plugg innan det är läggdags. Finns ingenting som lockar på tv i alla fall.
Imorgon ska jag träna. Lisa kommer förbi och hämtar upp mig innan åtta imorgon. Det går nämligen dåligt när jag säger att jag ska träna på morgonen och sen försöker gå själv. Då kommer jag iväg vid nio, halv tio. Inte bra. Men Lisa ska ändå till skolan på morognen och har man en tid att passa finns det ingen annan väg än att masa sig upp ur sängen. Sen blir det plugg. Det blir Strömholm-pm skrivande igen och sen måste jag läsa vidare i Strömholm-boken. Mycket Strömholm nu. Hujedamej.
Men vad gör det om hundra år? Eller om en vecka när jag befinner mig på okänd mark? Nada! Då är det bortglömt.
Sa jag att det har varit en bra dag? En bra söndag. Det är inte ofta sådant händer. Jag har fått sova länge, äta gott, plugga och se på tv. Det kan inte bli mycket bättre. Bara lite.
I tried it.
Även om jag inte är den som frivilligt ställer klockan att ringa klockan åtta en lördagmorgon så får jag medge att det är skönt att sitta här vid elva och redan vara färdigtränad och redo för lunch. Nu ska jag bara hoppa in i duschen och få i mig lite mat sen blir det en kort tur på stan och sen hem igen för lite vila/plugg. Det är varmt ute idag. Knappt fyra minus. Härligt break från de 20 minus eller mer som vi haft i evigheter nu. Det snöar inte men det ser ut som om det vore snöstorm utanför mitt fönster för det blåser från alla tak.
Fick precis svar från Diane och om jag inte var glad innan så är jag definitivt det nu. Så himla gullig. Hon har planerat allt möjligt. Och när jag sa att jag kommit på att man kan äta choklad i Schweiz, för att den är fantastiskt god, så sa hon att vi kanske kunde åka till en chokladfabrik. Det låter ju som rena rama drömmen. Hon sa även något om att åka skridskor och att jag skulle ta med mig badvänliga kläder och att hon kommer och möter mig i Geneve så att vi kan göra en sightseeing innan vi åker till henne. Jonathan håller även på att planera in ett bra kalas vi kan roa oss med i Lausanne på fredagen. Det kommer bli så bra det här, jag känner det på mig. Helt underbart kommer det att bli!
Gammal musik.
Snacka om dum-Helene idag. Att jag skulle somna tidigt igår var ju ett skämt som vanligt. Jag la mig och läste boken och ville aldrig sluta. När jag ändå var på väg så ringde mamma, eller så ringde jag men hon undrade om jag var vaken. Sen var ju klockan ändå halv tolv och det var Sex and the city på tv. Klockan tolv släckte jag men kunde inte alls somna, alla tankar snurrade i huvudet. Efter ett tag vaknar jag till av ett sms. En kort stund senare av ännu ett. Till slut lyckades jag somna och imorse var jag verkligen på väg upp och iväg till gymet vid åtta. Men när jag väl ställt mig upp och kände att jag sovit för lite och att näsan var igentäppt så la jag mig i sängen igen.
Sen var det föreläsning vid tio och lunch efter det. Vi hamnade till slut på Subway. Lisa, Camilla och jag själv. Det var trevligt. Och mumsigt. Men sen undrar man alltid varför man åt hela den där mackan egentligen. Eftersom det var fredagsstämning på oss gick det trögt att komma igång sen men när vi väl hade lugnat ned oss kom Kristoffer tillbaka (med påhopp som att jag skulle varit snackig i onsdags. Men så farligt kan det inte ha varit, hoppas jag...). Haha. Inte många lugna stunder då inte, om det inte gäller fika. Men vi letade upp en ledig dator och jag skrev ned en fin liten text till nästa Strömholm seminarium. Ibland blir jag imponerad. Sen var det dags att gå hem/gå till gymet. Men då ville Lisa och Marina ut på äventyr och det vore ju tråkigt att missa en sådan chans så jag följde med (alltså vek jag mig två gånger för tanken att det fanns bättre saker att göra än att träna, riktigt dumt!).
Väl hemma igen kollade jag igenom min text igen och var lika glad. Sen körde jag faktiskt någon slags improviserad träning här hemma. Det måste ha varit rätt jobbigt för kroppen känns rejält genomkörd nu. Efter det var det dags för fredagsstädning och så satte jag upp min sista gardin, jag orkade inte fixa den utan den får vara lite längre än alla andra. Sen en lång härlig dusch och kycklingfilé med grönsaker till middag. Sen var tanken att jag skulle se på tv ett tag och sen göra något vettigt. Men då ringde mamma och nu har jag tappat lusten.
Jag har skrivit två mail dock som jag har försökt skriva i evigheter. Det ena till Diane, för att få reda på lite grejer inför resan nästa vecka. Typ som vart hon bor och hur jag kommer dit och vad det är för väder och sådär. Sen skickade jag ett mail till Dave, Aussieboy, också. Han svarade så himla snällt på alla mina frågor innan men jag har inte lyckats få ihop ett svar på flera veckor. Det är svårt det där med engelskan, speciellt när jag precis skrivit ett mail på tyska. Men det blev bra. Jag blev lite imponerad över mig själv att jag faktiskt kan engelska. Jag har ju gått genom livet och trott att jag inte kan det.
Skitsamma. Nu ska jag dricka upp mitt te och se på tv en stund innan läggdags. Imorgon blir det morgonträning med Lisa. En tur på stan för matinköp, lite plugg möjligen och sen middag hos Lisa med några tjejer och så Beat på kåren antar jag. Skönt att jag ska bort två helger nu. Det har blivit lite mycket på senaste tiden. Eller så känns det så bara för att vi var ute i onsdags.
Jag har lyssnat på Five for fighting sen jag kom hem. Det är helt underbart. Jag tröttnar aldrig!
Kalas.
Det blev väldigt kalas igår. Jag blev kalas. Också. Alla var på sitt bästa humör och ölen flödade runt vårt lilla bord (senare även två flaskor bubbel, vad hände där kan man undra?). Sen var det dags att gå hem i kylan och sova innan dagens eskapader, det var nog bra att de stängde klockan ett. Dagen inleddes bra med en god frukost och fortsatte med ett seminarium. Strömholm-seminarium. Lisa och jag fick presentera våra tankar först. Sådär på morgonen klockan tio efter en halvt galen natt var huvudet inte helt och hållet på rätt plats. Men det gick bra för oss och vi gick därifrån glada över att lärarna verkar ha tyckt om vårt arbete. Härligt. Vi fortsatte dagen med skräpmat till lunch. Sen åkte vi hem och jag bäddade ned mig i sängen för att se på film (dvd-spelaren vill dock inte riktigt som jag och ger inte ifrån sig speciellt mycket ljud. Datorn fungerade desto bättre). En bit in i filmen ville jag somna så jag ställde undan datorn och sov mig genom hela eftermiddagen. Sen åt jag middag och så har jag sett på tv. Väldigt produktiv dag må jag säga. Men ibland måste man ta lite ledigt. Imorgon blir det träning och skola för hela slanten. Jovars.
Och nu är det knappt en vecka kvar tills jag åker. En glad överraskning är att även Nathan verkar ansluta sig till oss. Vad som för hans vägar bort från England vet jag inte, men det är alltid kul att få träffa ännu fler personer. För övrigt ställer jag inte så höga krav på min resa utan ser det mer som lite semester. Jag har insett att jag skulle nöja mig med att sätta mig utomhus och bara titta på bergen en hel dag. Det krävs inte mycket för att underhålla mig. Kanske med lite choklad på sidan (det blir alltid mycket choklad när Diane är med, haha). Mums mums.
Nu: läsa bok.
Snart: somna.
Det var längesedan jag läste min bok nu. Den där braiga trenden som höll i sig en vecka när jag läste varje dag saknas.