helenesj

Även de som verkar må bäst, de som ser säkra ut, även de som lever som om det inte fanns någon morgondag, även dessa kan må dåligt ibland, kan behöva någon som håller om dem, kan behöva lite extra omtänksamhet, kan behöva allt det där som alla andra också behöver, fast man tänker inte på det, för de visar inte upp sin sårbara sida förrän man lär känna dem och de litar på en.

Jag vet att jag har funderat på det innan. Jag vet hur jag har hört orden och undrat om det verkligen är sant. Men när jag började tro på det försvann det.

Upp med tuppen idag. Eller inte. Men när man är ledig känns det alltid så när man måste ställa klockan. L och jag var och tränade. Nu är kroppen alldeles skönt seg, framförallt armarna. I like it. Vädret var dåligt förut, grått, nu skiner solen. Det blir nog inte till att sitta något idag heller med uppsatsen.

Som vanligt så älskar jag Spotify. För någon dag sedan, av någon anledning, så kom jag att tänka på Idol-Sebastian. Nu har jag lyssnat på "The vintage virgin" sen igår och jag älskar det. Nästan varenda låt. Nya upptäckter är bra. Det är bra med nytt, man ska inte gå och se tillbaka hela tiden, då kanske man ramlar och bryter armen :)

Det är roligt att jag har gått runt hela dagen och haft tråkigt för att jag inte har något att göra när min väska fortfarande står på golvet och inte är uppackad och när jag har disk att diska, kläder att tvätta och så vidare. Men sådana där sysslor är inte riktigt naturliga i min värld. Det mest naturliga tillståndet i min värld är sovandes i sängen. Eller kanske kringhoppandes till någon bra låt. Möjligen kan det röra sig om dagdrömmeriet. Jag skulle behöva ha någon som kunde göra alla de tråkiga sysslorna åt mig så att jag slipper tänka på det, fast jag tänker nog inte ens på det, jag bara struntar i det. Tills dess tänker jag diska när jag har lust, packa upp väskan när jag har lust och göra allt annat när jag har lust. Det finns ingen här som bestämmer över mig. Hoho, skönt.

Idag har jag tänkt på alla de där crazy stunderna som jag har upplevt. De där som jag har sett på som åskådare fast ändå varit en del av. Jag kom att tänka på hur kul det var. Jag kom även att tänka på hur det finns andra som också beter sig så. Och så kom jag att tänka på alla de där gångerna jag skrattat bara för att jag vet att jag kommer ha roligt i ett sällskap. Och så undrar jag lite ifall att.. eller.. nej.. men kanske... Det är inte alltid lätt. Kanske är det det som gör allt lite roligare. När man ser tillbaka.

Mest av allt är jag nog glad idag. För jag blir glad av sådana triviala saker som sol, bra musik, en stund för mig själv och glada tankar. Det behövs inte så mycket för att göra mig glad. Jag är ganska lättroad. Idag är jag glad. Jag blir även glad när utsikten utanför mitt fönster är allt annat än tråkig. Som sagt, lättroad.

Men man måste hålla glädjen på en måttlig nivå. För annars slår det om och så blir jag ledsen istället. Från skratt till tårar på 3 sekunder. Men det ska man inte tänka på när man är glad. Usch nu blev det sådär långt igen. Jag ska laga mat och sen gå och hänga med Lisa istället.

Solen skiner. Jag har ingenting att göra. I tre veckor har jag ingenting att göra (förutom lite finslipning av uppsatsen och opponeringen om två veckor). Jag är redan uttråkad. Det har gått en dag. Nu ska jag i alla fall iväg och träna. Det får väl bli min sysselsättning framöver. Måste komma på något jag kan underhålla mig med. Funderade på att plugga in någon kurs som jag inte har klarat men tentan är ändå inte förrän i augusti och jag kommer troligen inte att skriva den då för att jag inte är här då. Det känns lite onödigt att plugga på något som man kan tenta först om ett halvår. Men nu hittade jag en lattjo sida där jag kan öva tyskan. Så kan jag kanske skriva en grammatiktenta eller något annat skoj i augusti istället. Det är ju ändå i Stockholm.

Men cheesus. Jag måste verkligen till gymet nu, jag kan inte fastna här hela dagen. Även om det var lite skoj.

Jag älskar solen. Så är det.

Åh. Det har varit så soligt idag. Så har det varit kalas. Med tårta och grejer. I solen. Härligt. Sen blev det grillning, mums. Och så Eurovision. När Grekland skulle ge sina poäng bröt vi ihop. Det var roligt. Sen vann Norge. Eller, vann Norge redan efter första landets röster? Det kan ha varit så. Nu är det dags att sova. Biljetten till Nordlandet är bokad och klar. Om ett dygn ungefär befinner jag mig återigen på kall mark och sen följer en veckas uppsatsarbete innan terminen är över? Nästan i alla fall. Grrreeeat. Hoppas bara inte att uppsatsen är så dålig att jag måste ändra allt, det vore okul.

Nu, sova. Idag kan jag väl i alla fall inte anklagas för att sova tidigt.

Nu vet jag ju inte hur det är i norrland. Kanske har våren kommit efter att jag åkte. Men jag vill nästan inte åka härifrån. Det är så fint och jag blir så glad av solen som skiner. Alla blir lite gladare och människorna i Stockholm är ju lite bättre än resten. Haha, det menade jag kanske inte alls. Eller så gjorde jag det.

När jag blir stor ska jag i alla fall flytta tillbaka till Stockholm, det är ett som är säkert. Men vi får se vad som hinns med innan jag har vuxit upp. Som tur är ska jag ju stanna här i två hela dagar till, hoppas att solen skiner då med! (För att inte tala om sommaren som troligen inte kommer att spenderas utanför Stockholms gränser och på Åland också).

Hade vi kommit hem en timme tidigare hade jag gett mig ut på en cykeltur eller en springtur eller vad som helst. Halva dagen har gått åt till bilåkande. Stockholm - Hudiksvall tur och retur. Jag har så ont i benen nu. Jag behöver nog lägga mig i sängen och sova.

Först måste jag lovprisa ett par saker:

1. Timingen igår. Bussen matchade bussen som visserligen inte matchade flyget men det matchade bussen alldeles perfekt som matchade tåget som nästan matchade mamma om hon inte hade kört vilse i Älvsjö.

2. Den glade chauffören på flygbussen. Han var så lattjo och glad och gjorde min dag mycket gladare. Det var väldigt trevligt.

3. VÅREN! Eller sommaren kanske. Här nere i söder är träden gröna och fruktträden blommar och gräsmattorna är gröna och solen skiner och det är varmt och helt enkelt underbart. Jag blev helt lyrisk så fort jag såg hur fint allt var.

4. Jag tog en cykeltur igår. Jösses. Visst kommer jag ihåg hur man kämpade upp för backen vid Rödstu Hage när man var liten men oj oj. Himla härligt var det i alla fall med kvällssol och en cykeltur. Oh yes. Mer sånt i sommar.

Det var nog det. Gladast är jag över våren. Hela vägen hem från Hudiksvall sken solen och himlen var klarblå. Åh. Fint.

Bra musik. En ny upptäckt. Tyvärr ska jag spendera många timmar i min ensamhet med min iPod utan den nya musiken. Det är nackdelen med streamade grejer. Det är nackdelen med Spotify. Nu spelar jag låten en gång till innan jag går. Nu ska min dator få vila upp sig några dagar. Den tyckte ju inte riktigt om allt uppsatsskrivande.

Om det ändå vore så väl.

Igår var en dag av blandad kompott. Först förstörde jag ena ögat när jag skulle sätta in linsen. Detta ledde till att jag inte såg något på halva dagen, vilket i sig ledde till att jag inte tränade. Väl i skolan med ett rinnande öga som inte såg något till på köpet så blev allt fel med min uppsats. Datorerna funkade inte, skrivarna funkade inte, ingenting fungerade. När vi så lämnat in uppsatserna och jag kom hem så bestämde jag mig för att ta ledigt hela dagen. Jag la mig i sängen och såg på tv, jag sov en stund och jag läste min bok i flera timmar. Sen lagade jag helt underbart god mat och gick en promenad i kvällssolen.

Under promenaden kom jag på hur mycket jag saknar både Visby och Lindau. Där kunde man gå ut i solen och sätta sig och bara stirra ut över vattnet. Det var så lugnande och avkopplande och helt underbart att sitta där och inte bry sig om något annat. Det saknar jag i den här staden. Idag fick jag en lite aha-upplevelse dock när vi gick förbi Södra hamn där solen speglades i vattnet. Åh.

Nu ska jag ta en tur förbi Stockholm innan uppsatsen färdigställs och sådär. En veckas ledighet. Även om det nu inte blir så lugnt och ledigt kanske. Men igår kunde jag strunta i att starta datorn. Jag behövde inte bry mig om alla papper med propositioner och rättsfall som ligger och skräpar och jag behövde inte öppna den där boken som bara faller isär. Himla skön känsla efter att ha suttit i flera veckor med samma text.

Jag har en referenspunkt. Det är bilarna på parkeringen en bit bort. Jag har suttit och sett på dem hela dagen utan problem. Fula är dem. Jag har kunnat läsa registreringsnumren helt klart och tydligt. Det kan jag inte nu. Det är inte skönt att inse att man har dålig syn, men det är skönt att veta att man kan se bättre.

Idag blev det en promenad. Mycket tv. Onyttig mat. Bokläsning. Och finslipning utav uppsatsen. Jag sitter precis just nu och försöker skriva sista delen. Den där diskussionsdelen som jag hatar. Jag kommer ihåg någon samhälls-kurs på gymnasiet och hur läraren efteråt sa att jag hade skrivit något jättebra och att jag hade bra tankar men att jag alltid slutade mina resonemang mitt i. Det var på gymnasiet. Jag skulle gissa på att det var i tvåan. En sisådär fem år sen. Jag har pluggat på diverse högskolor och universitet sen dess men jag har fortfarande inte lärt mig det där. Haha. Skönt att veta att inte allt har förändrats.

Don't break my heart.

Idag satte jag upp ett kort på väggen. Det ska tjäna som inspiration att uppnå allt det där som jag var så glad att jag hade på den tiden. Det symboliserar mycket det där kortet. Och jag har älskat det ända sedan sekunden jag fick det.

Imorgon börjar ledigheten. Jag ska fira med en förmiddag på gymet och en eftermiddag i sängen. Oh yes.

Jag vill inte säga mer än att klockan är kvart över tre. Kvällen var rolig fast lite konstig och såhär ljust är det ute när jag ska sova. Tacka gud för mina mörkläggande rullgardiner! Det är skönt att jag inte druckit mycket ikväll eftersom uppsatsen skall finslipas imorgon. Först dock riktigt mycket sömn.

Jag är trött och efter turen till skolan i iskylan utomhus har jag frusit konstant. Jag tog en paus i skrivandet och läste min bok. Var precis på väg att somna när msn plingade. ÅH, jag visste att jag skulle stängt av ljudet. Pallrade mig upp och blev förskräckt när klockan visade tio i fem. Vad hände med tiden? Den var ju bara tre när jag la mig i sängen. Åh jösses. Panik uppstod tills Lisa undrade om jag var dum i huvudet. Klockan är nämligen bara fyra. Skönt det. Dumt av mig att råka ändra timmarna på klockan när jag skulle ändra minuterna innan. Haha.

Nu ska jag ta en kort tupplur. Det förtjänar jag. Hoppas mina ögon mår bra av det bara. Just nu mår dem inte så bra. Jag har varit riktigt duktig idag och refererat två rättsfall på mindre än en kvart. Oh yes. Bra blev det också. Så nu förtjänar jag alltså en tupplur medan det fortsätter att regna ute.

Jag tror jag fick någon slags sockerchock av colan Lajsa och jag drack nu på kvällen. Jag har skrattat så mycket att jag har börjat hosta och nästan spytt. Haha. Himla roligt.

Idag har det gått framåt. Det är ju tur i alla fall eftersom det snart är måndag. Vi tog en tur förbi skolan och Kvantum också. Sen läste jag Lisas uppsats och så har jag hållit på hela eftermiddagen med min uppsats också. Nu har jag ont i huvudet. Detta beror säkert på att jag har ätit dåligt eller något. Men eftersom jag tror att jag sitter och ser dåligt för att jag inte har mina glasögon på mig så inbillar jag mig att det är därför jag har ont i huvudet. Men jag ser ju inte dåligt, jag gör ju inte det, jag ser ju skitbra. Åtminstone oftast. Haha. Jag är dum i huvudet. Men jag skulle nog behöva en kort paus faktiskt. Det är slitsamt att plugga.

When you see my face, hope it gives you hell.

Idag har jag funderat på människor. På ärliga och oärliga människor. På svårigheten att ljuga utan att avslöja sig själv. Eller är det lätt kanske? Allt har ställts på sin spets och jag funderar såklart alldeles för mycket bara för att ha något att fundera på. Det är ett problem jag har.

Nu är det i alla fall färdigpluggat för idag.

Jag har lagt märke till något som helt och hållet har fått mig att undra vad jag har hållt på med tidigare.

Hela dagen har jag tänkt att jag ska plugga. Jag lyckades faktiskt sätta mig i nästan en hel timme. Sen gick jag till skolan och skrev ut rättsfall. Ett hann jag igenom på väg hem, i alla fall HD:s dom. Haha, jag är en nörd som går och läser rättsfall på väg hem från skolan en solig dag. Skitsamma. Jag skulle göra allt detta efter middag och tv. Jag skulle. Men jag vet inte om jag har någon motivation idag. Jag har skrivit ned litegranna men jag orkar inte ta itu med att analysera rättsfall och skriva referat. Jag har ingen lust med något. Kanske skulle jag sätta mig och korrekturläsa en gång till. Det är alltid roligt. Nörd var det ja.

Jag mådde dåligt imorse och stannade i sängen. Det var väldigt clever att hälla i sig vin igår, eller inte. Jag tyckte att det var en helt fantastisk idé. Jag tyckte att väldigt mycket var fantastiska idéer igår. Eller så gjorde jag inte det. Camilla var snäll nog att tvinga med mig i taxin och låta den köra hem mig innan hon åkte hem. Inte för att jag inte kunde gå hem, men det var skönt att slippa faktiskt. Man kan säga att kvällen var bra, riktigt bra, men att den aldrig nådde sin peak. Man kan säga att det hade kunnat sluta bättre och roligare och.. Nej. jag vet inte. Jag bara ville fyllas med all den där glädjen igen och mest av allt bara se vad det var jag sysslade med sist. Man vet ju aldrig förrän man vet. Och så blir jag lite trött på mig själv för att jag har gått så länge och inte brytt mig (jo, jag har brytt mig om andra saker). Men nu är jag där igen. Precis som alla säger.

Jag läste förresten ut min bok idag när jag inte hade bättre saker för mig. Man kan säga att den var bra, den var absolut inte dålig. Men nu har jag läst massa chick-lit så nu har jag börjat på Shantaram, finally.

Pigg och glad igen. Det finns inget som piggar upp så mycket som lite sömn och efter det riktigt bra musik på hög volym.

Alldeles snart ska jag bege mig mot okända breddgrader. Haha falsch. Fast jag satt precis och kollade på bilderna från Schweiz (en månad har gått redan sen jag var där, vad hände med all tid?). Jag ska bara först. Bara, bara, ska bara, alltid är det något. Så måste det vara.

Men. Alltså. Jag är så jäkla glad över den här linsgrejen. Jag förstår inte varför jag har väntat så länge. När jag gick ut från Synsam och tittade bort längs med Storgatan så såg jag hela vägen bort till horisonten typ, trots att glasögonen låg i väskan. Så jäkla härligt. Synd att det kostar en förmögenhet bara. Men det är nog värt det. I think.

Apropå Schweiz så hittade jag filmerna som vi spelade in på Lausannes tågstation klockan fyra på morgonen. Men det där med film, där folk för övrigt pratar tyska, kändes inte som något roligt för andra än mig. Så. Istället, en bild på några av världens härligaste människor. Vilket också mest är roligt för mig.