helenesj

Det är verkligen kul att bo med någon. Det är också kul att inte behöva bo i ett kombinerat kök/sovrum/arbetsrum/vardagsrum. Men ibland känns allting lite skönare och lugnare när man vet att man får vara själv några dagar. Speciellt när allt slutar med att jag får en tv! :)

Nu ska jag skynda mig vidare. Ikväll är det kalas. Innan dess ska jag fixa lite saker.

Ciao!

Jag vet inte om det kan kallas hemlängtan eftersom jag inte bor där längre, men när jag för någon kväll sedan satt på spårvagnen och tittade igenom mobilbilderna började jag sakna Luleå, rättare sagt min lägenhet. Det där att komma hem och vara hemma och att kunna sitta och titta ut genom fönstret och titta på folk eller snön eller vad som helst. Jag trivdes faktiskt där, hemma hos mig, även om Luleå blev lite för litet till slut.

Och nu satte jag på Jakob Hellman också och det påminner mig så mycket om Gotland. Tidigare idag lyssnade jag även på Leona Lewis "the best you never had" som jag lyssnade på praktiskt taget varje dag när jag gick till skolan i Lindau. Kommer ihåg hur just en textrad fick mig att explodera av känslor precis samtidigt som jag gick över bron och såg bergen spegla sig i sjön. Åh fint. Hade jag haft lite mer tillgångar skulle jag ha åkt dit nu under sommaren. Någon gång ska jag åka tillbaka. Sitta på muren och se ut på solnedgången i sjön. Härligt.

Men den här staden är ganska härlig den också. Snart kommer jag nog sakna att vara här, så jag ska sluta drömma om svunna tider.

Äntligen Hemma. Skönt att hinna sitta i en fåtölj och bara slösurfa. Skönt att hinna plocka undan allt som inte plockats undan. Skönt att ha tid att läsa en bok. Skönt skönt skönt. Men tråkigt att familjen åkt hem. Man vänjer sig ganska snabbt vid att ha någon att träffa och något att göra hela tiden. Och man blir ganska snabbt bortskämd med att inte behöva laga mat på flera dagar (vilket jag i och för sig idag löste genom att äta tillsammans med några andra från klassen hemma hos Caroline). Det blir lite fullt upp framåt också. Imorgon ska jag tvätta innan skolan har jag tänkt och sen ska vi förbereda inför festen som blir på lördag. 25-årsfest. Idag köpte vi alkohol för 500 kr, i Sverige skulle det gått på det dubbla, en riktigt bra sak med det här landet :)

Hade ju en träff på praktikplatsen också. Möttes av handledaren som dök upp i foppatofflor och jeans. Det verkar vara en rätt skön stämningen på den där byrån. Vi pratade svenska också. Självklart ska jag inte göra det sen men det var skönt efter den skräckinjagande föreläsningen vi fick om tyska anställningsintervjuer förra veckan att jag kunde göra mig förstådd och att hon var så trevlig.

Annars har det blivit mycket turistiga saker. Upp i Rheinturm, ner i Kunst im Tunnel, bort till AquaZoo. Och mycket goda middagar. Sådär så att man har ont i magen efteråt. Lite sömn, men det ska jag ta igen imorgon. Spännande att upptäcka lite mer av staden ändå.

I helgen blir det ju fest. Men kanske så får jag också äntligen en tv!! Det lovar jag i sådana fall att fira med amerikanska serier dubbade till tyska. Jag hoppas verkligen nu för det vore så härligt att ha en tv här, även om jag får titta hur mycket jag vill på Annas tv är det inte samma sak. Nej, nu ska jag återgå till att ta det lugnt.

Det är mycket nu. När jag kom in genom dörren för en halvtimme sedan, hälsade på Anna och sa att jag var trött svarade hon "det skulle jag också vara om jag flängde runt så mycket som du gör, jag förstår att du är trött".

Familjen kom hit i söndags. På lite olika sätt. Och sen dess har det varit shopping, sightseeing, mumsiga middagar och mycket annat. Det har även varit skola samt idag även en träff på praktikplatsen. Det gick i och för sig alldeles smärtfritt eftersom hon jag träffade pratade svenska och verkade hur avslappnad som helst. Idag har vi annars varit i Rheinturm och sett på Kunst im Tunnel utställningen.

Imorgon blir det mer sightseeing och mer mat och jag har inte gjort all läxa. Det är dåligt. Men OM jag vaknar och är pigg imorgon ska jag försöka göra det sista innan jag möter upp familjen på morgonen.

Längtar redan till på fredag. Det är tråkigt att familjen åkt hem då. Men jag börjar klockan ett först och jag har verkligen INGENTING annat att göra. Då ska jag sova så länge jag bara kan!

Måste börja med bakgrunden...

Igår började vi kvällen med Happy Hour på coctails. Det slank ned sisådär tre stycken innan vi begav oss vidare. På trappan mot Rhen drack vi några öl och såg på fyrverkerierna. Till en början lät det såhär "va, var det där allt? Vad var det som var så SUPER med det fyrverkerie". Tji fick vi för några minuter senare kom ett hejdundrandes fyrverkeri som höll på i 20 minuter. Jag har säkert 200 bilder på min kamera därifrån. Hur som helst så fortsatte vi till Kirmes där ännu en öl dracks. Och så avslutade vi kvällen och jag åkte hem till Caroline och Mickey för att jag var för snål för att betala en taxi hem.

Imorse åkte jag hem till mig. Avnjöt en god frukost, duschade och begav mig ut på nya äventyr. Vi åkte till en loppmarknad som i ärlighetens namn var scheisse. Sen åkte vi till stan för att styra upp intervjukläder till mig eftersom jag ska på "intervju" eller mer som ett hej-kul-att-ses-möte på min praktikplats på tisdag. Tiden försvann och till slut köpte vi med oss kinamat hem.

I det läget bestämde vi oss för att inte åka till Duisburg för att kolla in Love Parade. Strax efter fick vi också höra att det varit kaos där. Vilket fick oss att tycka att vi fattat ett bra beslut. När vi kom hem och lyssnade på nyheterna förstod vi att den där lilla bakfyllan och extra tröttheten kanske räddade livet på oss. Sjuk tanke. Vilken katastrof. Fruktansvärt. Skönt att ingen av oss lyckades ta sig dit. Förutom en av som faktiskt bor i Duisburg.

Det låter konstigt hemma hos oss. Det är antagligen bara persiennerna i köket eftersom balkongdörren står öppen. Men jag fick för mig att det lät som en nyckel i låset och trodde att Anna var på väg in. Sen hände inget mer. Bara det där ljudet som driver mig till vansinne. Kan man vara mörkrädd utan att det är mörkt?

Har varit en skön kväll. En sån jag längtat lite efter. När man hinner ta en dusch, äta middag på balkongen (äta middag hemma är skönt bara det), diska, läsa bok och sova tidigt. Så. Jag har hittills hunnit med att äta middag. Ska nog ta tag i resten nu och sen försöka vara pigg i skolan imorgon när vi ska få lära oss hur man söker jobb här i Tyskland. Det är tydligen helt annorlunda mot hur man söker jobb i Sverige.

Haha. Idag kom vi till skolan 1½ timme innan läraren. Om vi var förutseende? Nej. Skolan hade skrivit en tid i schemat och läraren trodde att vi började en annan tid. Så vi hängde på Starbucks istället och fick sluta tidigare. när lektionen väl började. Sen begav vi oss mot Altstadt och AfterSchool. Happy hour på alla coctails. Och när vi ändå höll på kunde vi ju ta oss över till Kirmes. Och där kunde vi ju äta korv och dricka öl och åka karusell.

När vi väl satt i karusellen som snurrade högt upp i luften och väl hade börjat åka hör man nerifrån "oh oh". När man snurrar runt typ 20 meter upp i luften tycker man inte det är kul om någon säger så. Men när vi kommer ned trycker gubben bara på en knapp och så låter de oss åka upp igen. Herrejösses. Då är man inte kaxigast i världen. Inte jag i alla fall. Men allt gick bra och nu ska jag verkligen sova. Imorgon röstar jag på att vara hemma. Vi slutar skolan klockan 12 och sen känner jag för att inte göra ett jota. Förutom att se på tv på kvällen för Anna berättade precis att det går bra serier imorgon. Det känns bra för ekonomin också. Det är ett par dagar kvar tills det är fredag och staten är snäll nog att dela ut lite mer pengar.

Idag var jag och Caroline med om en helt riktig spårvagnsolycka. Vi tänkte ta en spårvagn in mot stan och vänta där istället för att vänta där vi var. Så vi hoppade på och åkte i frid och fröjd i den kokheta spårvagnen. Tills den helt plötsligt tvärstannar mitt i en korsning och nästan spårar ur. Vi tänker ungefär såhär: nu har vi kört på någon, nu har vi kört på något, nu har vi krockat, nu har något gått sönder, nu är det något som är riktigt galet. Chauffören säger inte ett smack. Han bara sitter i sitt lilla förarbås. Och alla börjar förskräckt röra sig framåt för att se vad som har hänt. Till slut går föraren ut och kollar läget. Så ingen verkar ha blivit överkörd i alla fall. Men det dröjer säkert tio minuter i den kokheta vagnen innan vi får gå av ens. Och ingen information om vad som har hänt får vi. Utanför möts vi av glassplitter på hela marken och en spårvagn som är mosad framtill. Så, vi har krockat med en bil. Men bilen finns inte kvar... När vi fotat spektaklet (med Carolines kamera) så började vi gå mot stan. Och efter en bit såg vi bilen. Eller det som en gång var en hel bil och som nu var en söndermosad bil. Håhåjaja. Tur att ingen blev allvarligt skadad.

Efteråt kom vi till slut hem till mig. Och så gjorde vi ingenting framför våra datorer och sen köpte vi mat och lagade mat och åt mat på balkongen. Och sen åkte vi till Kirmes och gick runt. Och sen var det helt plötsligt sent igen. Jag som skulle sova.

Vinvandring. Bad. Fredagsmiddag med vin och skratt. Öl. Skakig. IKEA. Köttbullar. Ligga på golvet och se på film. Vänta på spårvagnen i en evighet. Åka på sightseeing med spårvagnen mitt i natten. Upp tidigt. Fixa mackor och annat gott. Ligga åtta timmar bredvid en pool. Bada. Sola. Göra läxa. Sova.

Det var det. Från torsdag till söndag. Imorgon börjar skolan igen!

Vinvandring. Bad. Fredagsmiddag med vin och skratt. Öl. Skakig. IKEA. Köttbullar. Ligga på golvet och se på film. Vänta på spårvagnen i en evighet. Åka på sightseeing med spårvagnen mitt i natten. Upp tidigt. Fixa mackor och annat gott. Ligga åtta timmar bredvid en pool. Bada. Sola. Göra läxa. Sova.

Det var det. Från torsdag till söndag. Imorgon börjar skolan igen!

Vi blandar lite hejvilt här. Först bad och sen skola eller först skola och sen bad. Vi har hittat till ett härligt bad och nu har vi varit där två dagar i rad. Idag låg vi kvar tills himlen började mörkna och vi anade oväder. Precis när vi börjat byta om och göra oss redo för att gå hördes ett meddelande ur högtalarna. Jag lyssnade bara på halva men det innefattade oväder, gå upp, lämna området, stå inte under träd, TA DET LUGNT!. På ett ungefär. Jag har nog aldrig sett två stora bassänger tömmas så fort någonsin. Vi hann i alla fall tillbaka in till stan innan ovädret kom. Så vi spenderade lite tid inne i en galleria och tittade på saker och sen åkte vi hem när allt hade slutat. Ovädret är väldigt välkommet dock eftersom det är galet varmt här. Nu kan man kanske sova lite inatt.

Idag var vi på konstutställning. Det var faktiskt förvånansvärt trevligt. Imorgon ska vi vandra bland vin. I flera timmar. I extrem värme och solsken. Vi ska vara borta i tio timmar totalt. Hujedamej. Jag har gått så mycket sen jag kom hit för två veckor sedan att bara fem minuters promenad gör ont i fötterna. Det kommer bli en lååång dag. Förhoppningsvis är det väldigt fint.

Till slut kommer en tidpunkt då man faktiskt måste tvätta kläderna och kanske städa undan på rummet. Kanske ta ut alla hundra flaskor och flytta väskorna till ett mer osynligt ställe (de är i alla fall tomma). Kanske efter nästan två veckor. Kanske hade jag tänkt göra allt det idag när jag äntligen slutade redan klockan tolv. Kanske blev det inte så.

Först kom stormen och ösregnet. Sen åt vi lunch. Så hamnade vi på Hauptbahnhof för att lämna över lite papper till en annan. Sen var det tre stycken spårvagnar som inte kom. De dök helt enkelt inte upp när de skulle och de som till slut kom hade Hauptbahnhof som slutstation. Vi ändrar våra planer och styr oss mot andra sidan stan. Går upp på perrongen till tågen och sitter där en stund. Förstår inte riktigt varför det är så mycket folk. Förstår inte alls varför alla tåg som står inne på stationen faktiskt bara står stilla. Vi förstår inte så mycket mer av den knackiga rösten i högtalarna heller. Bara att alla tåg är inställda. Suck. Efter att vi till slut hittat en spårvagn tog vi oss vidare. Och så satte vi oss i ett kallt köpcentrum utan att göra läxorna och till slut gick vi till mataffären och handlade. Och sen kom jag hem efter att jag somnat till på spårvagnen. Och så fixade jag en massa saker och insåg att klockan var mycket och hade ingen lust att längre att göra allt jag hade tänkt. Men tvätten tvättas i alla fall och snart ska jag gå och koka lite tortellini, den bästa maten när man inte har lust att laga något.

Sen ska jag lägga mig på sängen, hoppas att jag kan ha fönstrena öppna utan att de blåser igen och så ska jag bara göra ingenting. Skönt. Imorgon ska vi åka och bada på förmiddagen eftersom vi inte har lektion förrän sent. Det ska bli skönt att få svalka av sig lite. Det gjorde jag visserligen igår också för då åkte jag och Anna och badade på kvällen. Riktigt skönt!

Det går inte att tillräckligt många gånger poängtera hur varmt det är här. Ikväll har vi varit iväg och grillat och spelat volleyboll och lyssnat på gitarrspel och haft väldigt trevligt. Men till slut blev de välkomna vindarna lite för kalla och till slut blixtrade det lite för mycket på himlen. Så vi tog oss hem. Det är helt sjukt men helt sant också att det inte går någon spårvagn efter klockan tolv. Inte ens på helgerna. Igår gick jag hem med en från klassen men idag fick det bli taxi. Och nu börjar det åska ordentligt ute. Ska stänga av här, kanske stänka lite kallvatten på kroppen och sen lägga mig på sängen och lyssna på åskan tills jag somar.

Just det. Brons blev det ju! Herregud. Nu var jag inte inne i stan när matchen var slut men det känns som att det inte riktigt var värt att fira. I Sverige firar vi fortfarande ett 16 år gammalt brons. I Tyskland tycker man det är skit om man inte går till final och tar hem guldet. Tänk vilka olika perspektiv vi har på saker och ting (för övrigt gäller detta även användandet av VISA-kort).

Det har inte varit någon långsam vecka. Det har varit full fart från början. Och så avslutade vi allt med att gå på nyöppningen av IKEA efter skolan. Vi har hunnit med mycket annat också. Men mest av allt har det varit riktigt riktigt varmt. Just precis nu är det 36 grader. Och klockan är snart 18. Man duschar sju gånger om dagen men känner sig inte kall och fräsch mer än två minuter efter att man kommit ut ur duschen. Nu ska jag ta en powernap och sen ska jag ge mig iväg igen, efter en till dusch. Har ätit middag hemma en gång på hela veckan. Det känns inte riktigt ekonomiskt. Men så kan det vara ibland.

Ligger i sängen med fönstrena vidöppna. Tvingas lyssna till det eviga studsandet och sparkandet av en fotboll. Läser svenska bloggar. Och förundras när jag hör att några pratar ett annat språk utanför mitt fönster. Så slår det mig: just ja, jag är ju i Tyskland. Skönt att man för en kort stund i alla fall kan koppla bort hjärnan som går på högvarv hela tiden.

Skönt att hinna ligga i sängen en halvtimme innan det är dags att stressa vidare. Ikväll är det dags för fotboll! Tyskland mot Spanien och om Tyskland vinner kommer det bli världens liv precis överallt i den här stan ikväll!

(Lite som igår ungefär när det dök upp tre brandbilar på gatan utanför med blåljus och sirener på när det var dags att gå och lägga sig. Det blev mindre sömn och mer hänga ut ur fönstret, inte för långt..., för att försöka se vad som var på gång).

Nu börjar det bli dags att röra sig ut i värmen igen så att jag inte missar tåget jag ska ta. Det kommer bli en lång kväll, förhoppningsvis dock en väldigt rolig kväll!

Har jag påstått att det är 30 grader varmt ute? Haha, i så fall tar jag tillbaka det. Anna berättade just att det varit 37 grader ute, om inte mer, idag. Och att ett pappersverk här i staden har brunnit under dagen och att hon sett pappersbitar flyga förbi hennes fönster på kontoret. Haha. Synd att jag missade det. Tydligen flög det papper över hela stan. Vi försökte kyla ned oss lite ute på balkongen nyss, med öl också, men det gick sisådär. Det är så fruktansvärt varmt!! Nu ska jag ta dagens, jag vet inte vilken i räkningen, dusch. Så att man kan somna lite kallare.

På varmfronten intet nytt. Lagom till fotbollen imorgon väntas troligen en regnskur. Det skulle faktiskt inte sitta helt fel just nu. Det är inte ens värt att duscha förutom att det är skönt att kylas ned lite av kallvattnet. Men så fort man har torkat igen så är man lika klibbig som innan av all värme. Inte ska man klaga inte. Det gör jag inte heller. Idag har jag nämligen gjort precis ingenting. Jag har diskat all vår disk visserligen och jag var en tur på stan och kollade lite olika ställen. Men annars, ingenting. Jäkligt skönt om jag ska vara ärlig. Imorgon blir det fotboll och förhoppningsvis segerfest efteråt. Ska även hinna med att träffa de andra svenskarna som kommit ned. Just det. Vi ska åka och handla också, Anna och jag. Med bilen. Sånt som är tungt.  Tur för mig att hon har bil! Fylla på köket lite. Här är köket:

Det är så varmt att man faktiskt smälter bort här i Düsseldorf. Hujedamej. Idag tog jag en ganska lång sovmorgon efter gårdagen som var jättelång. Verkligen jättelång. Började med flyg hit, sen en tur på stan med lunch och så en tupplur och sen middag på balkongen och så vidare ut på stan. På onsdagar är det tydligen en gata här i stan som gäller. En gata där man står och dricker öl hela kvällen lång med alla man känner. Nu kände ju jag inte så många, men vi träffade flera av Annas kompisar. När vi kom hem vid tolv-tiden var det fortfarande säkert 25 grader varmt ute. Och idag har jag gått. Och gått. Och gått lite till. Jösses vad jag har gått. I den här värmen också. Hujedamej. Till slut kom jag i alla fall tillbaka, jag var liksom på väg till spårvagnen men insåg att jag inte alls var långt hemifrån och fortsatte gå istället. Nu har jag duschat, fått i mig massor med vatten, ätit middag och sådär. Ikväll vet jag inte alls vad jag ska göra. Kanske en tur på stan. Kanske inte. Vi får se.