helenesj

Det är så fruktansvärt drygt att vakna med huvudvärk. Speciellt när man somnade med huvudvärk också. Fast det gör liksom inte riktigt ont ens. Det snurrar mest och känns konstigt. Jag ska knapra piller nu och se om det blir bättre. Annars kommer den här dagen gå till historien som den mest värdelösa på hela året. Ungefär. Fast kanske inte eftersom jag redan har hunnit tvätta och klockan är faktiskt bara halv tio. Men jag skulle behöva plugga och jag skulle behöva städa.

För imorgon. Imorgon åker jag till Stockholm. Och jag återvänder inte hit förrän om en månad. En hel månad. Plus en dag kanske. När jag kommer tillbaka kommer jag till och med vara ett år äldre än vad jag är nu. Och det kommer vara sista gången jag åker tillbaka hit efter ett "jullov". Så kan det gå. Fyra år senare.

Nej, nu ska det knapras värktabletter. Sen blir det en tur till skolan för lite fika och sen hoppas jag att jag mår tillräckligt bra för att få något vettigt gjort!

Det är nästan 24 grader varmt här hos mig. Det har det nog inte varit sedan det var sommar. Men jag råkade lämna ugnen på i flera timmar (med flit, för att jag ville att det skulle bli varmt) och så har jag haft massvis med värmeljus tända hela kvällen. Just nu har jag ont i huvudet och mår illa. Jag undrar om det är dåligt med syre härinne. Det känns nästan så. Som att jag inte riktigt orkar tänka klart. Och därför struntade jag i att fortsätta med uppsatsen. Nu ska jag istället äta pepparkakor och se på film. Bara för att jag kan. Och för att det är söndag och andra advent och kanske mest för att jag vill. Och kanske för att jag vill glömma bort att jag måste upp tidigt imorgon och skriva, skriva, skriva på uppsatsen. Allt för att jag ska åka hem snart. Och för att det finns något sorts inlämningsdatum på uppsatsen kanske.

Den allra största anledningen till att jag ska ta vara på den här söndagkvällen är att jag om en vecka vid ungefär den här tidpunkten kommer jobba första natten av många. Hujedamej. Nu ska jag verkligen njuta av den här kvällen.

Jag håller på att förgås. Min kropp har gått och blivit allergisk mot vintern, det är min gissning. Det spelar ingen roll hur mycket jag skämmer bort den med hudkräm, den blir bara mer och mer ond mot mig. Mitt sista hopp är att det blir bättre när jag åker söderut. Det kliar så mycket på mina händer att jag skulle behöva sitta på dem för att inte klia dem sönder och samman.

Tänkte att jag skulle vara duktig nu och skriva på uppsatsen. Jag trodde mig ha funnit svaret på min fråga i fredags. Men som vanligt så har jag inte riktig koll på vem som är borgenär och vem som är gäldenär. Speciellt inte på tyska. Så nu tror jag att svaret finns bland stjärnorna igen. Hoppas jag kommer på det. Annars blir det ekonomi resten av dagen. Något ska man väl roa sig med på en söndag också.

Igår förresten var det finmiddag. Vår traditionella middag såhär innan jul (en tradition som började förra året...). Tanken var sedan att vi skulle fortsätta vidare när natten närmade sig. Istället höll vi på att somna båda två och avslutade kvällen på var sitt håll framför tv:n. Jag somnade fortare än jag somnat på fler veckor. Det var skönt. Och det var skönt att vakna idag utan att vara bakfull.

Jag lever min dröm.. Kanske inte just nu.

I paniksituationer kan det vara lätt att bli handlingsförlamad. Det blev jag idag. Allt var frid och fröjd och ingenting var svårt tills jag var klar med det där avsnittet jag höll på att skriva om i uppsatsen och var tvungen att ta tag i det avsnittet som jag har skjutit upp för att jag inte kan lösa det. Då bestämde vi oss för att gå hem från skolan. Innan lunch. Typiskt dålig idé.

Hemma la jag mig i sängen och såg på tv. Tills jag blev tvungen att packa upp datorn för att både lillebror och mamma ringde och ville veta hur de skulle åka till olika platser i Stockholm. Jag, 100 mil bort, fick ordna färdplaner åt båda. Sen satte jag mig med ekonomin bara för att glömma bort uppsatsen en stund. Handlingsförlamning not so much. Så länge jag förstår ekonomin tycker jag faktiskt att det är ganska avkopplande att sitta och skriva om det. För jag slipper liksom tänka på annat.

Lisa skrattade åt mig.

- Jag får panik på min uppsats. Så jag satte mig med ekonomin.
- Hahaha.
- Det är inte roligt alls faktiskt just nu. Sluta skratta åt mig.
- Men jag tycker att du är gullig som sätter dig med ekonomin när du har panik, istället för att bara bädda ner dig och inte tänka på något.
- Haha, det gjorde jag först.

Men nu dricker jag öl istället. Lite öl kan väl lindra vilken uppsatsångest som helst. I alla fall hela vägen fram till måndag när jag sitter där i skolan igen och undrar varför jag inte pluggade någonting alls på hela helgen och istället måste göra allt på måndag och tisdag. För sen. Sen åker jag till Stockholm!

Jag trasslar runt med tre språk under mitt uppsatsskrivande. Egentligen kanske till och med fyra, trots att jag inte kan så många språk.

Först läser jag en text på tyska, antingen ur en bok eller direkt från lagen. För att reda ut de första frågetecknen översätter jag den sedan i googles översättningsmakapär. Då kan det bli allt från korrekta till väldigt lusta meningar. För att reda ut eller trassla in mig ytterligare översätter jag samma text (fortfarande på tyska) till engelska i en annan översättningsmakapär. När det är riktigt krångligt översätter jag den engelska texten till svenska. Då kan det hända att allt blir väldigt snurrigt. Till slut rycker jag upp mig och läser texten på tyska igen, sedan på svenska och till slut på engelska. Är det något ord som fortfarande är krångligt letar jag efter en engelsk översättning på min superba internetsida där det går att översätta de flesta tyska ord/meningar till engelska. För att ytterligare klargöra ordet gör jag samma sak på en annan sida där jag översätter det till svenska, men den ordlistan är så dålig så 8 ord av 10 finns inte med. Så då får jag leta i en riktig ordbok. Slutligen översätter jag det engelska ordet till svenska på en tjänst som är långtifrån klockren.

So far so good. Antagligen har jag nu hunnit med att förstå det mesta av texten och är alltså redo att skriva ned betydelsen i min uppsats. Då krävs det där lilla extra-språket, det där fjärde språket. Det innebär att jag måste komma på alla fina juridiska termer och skriva sådär extra fint och nogrannt och inte som jag gör här. Då kan det hända att jag frågar mig själv "vad heter den där principen att avtal ska hållas egentligen?". Kanske kommer jag på det, förhoppningsvis eftersom det är det första man lär sig. I annat fall frågar jag min kompanjon. Just den frågan var jag tvungen att få hjälp med under en dag när hjärnsläppet var totalt. Svaret är såklart pacta sunt servanda (vilket ger mig ännu ett språk att handskas med).

När jag kommer hem efter att ha skrivit på uppsatsen en hel dag sätter jag mig och pluggar ekonomi. Där är boken på engelska. Bara för att snurra till det lite ytterligare så är föreläsningsmaterialet (föreläsningarna som jag inte går på, men det gjorde jag förut så jag har lite anteckningar därifrån) på svenska. Så då måste jag lära mig den svenska betydelsen av alla konstiga ekonomiska uttryck. När jag redan lärt mig dem på engelska.

Hujedamej. Ibland tror jag att jag har tagit vatten över huvudet. Men å andra sidan så närmar sig uppsatsen sitt slut (eller så närmar sig deadline) så snart är det över. Vårterminen ska jag spendera med riktiga kurser. Föreläsningar och övningspass och, just det, en massa distanskurser...

Helt plötsligt, helt utan förvarning, är det fredag igen. Herregud vad skönt. Jag har gjort noll och ingenting på min uppsats den här veckan, förrän idag, då var jag produktiv minsann. En annan uppsatsskrivare frågade om jag var bra på tyska eftersom jag håller på med det nu och ändå tycker det går bra. Jag ville inte riktigt svara ja  för är jag så bra egentligen och man ska ju inte överdriva och sånt, men Lisa gjorde det åt mig. Så när jag satt där och läste en massa lagkommentarer på tyska och allt flöt på riktigt bra förstod jag att jag kanske inte är helt dålig ändå. Och så insåg jag vilket jävla projekt jag har tagit på mig. Det är inget man skulle göra om man inte behärskade språket. Då blev jag väldigt nöjd med mig själv.

Det är som sagt fredag. Det spelas hög musik och jag har fått VG på ytterligare en kurs. under min studietid som tar slut snarare än snart. Det är ganska trevligt här i mörkret också. Men nu blir det fredagsstädning, middagslagning och sen världens slappaste kväll i sängen. Fredag. Tänk vad trevligt ändå.

Det behövs mer positiva saker i allt detta mörker. Igår satt jag hemma och pluggade ekonomi (apropå ekonomi så var det första jag tänkte när jag hörde att Scan sagt upp samarbetet med en massa grisbönder igår att det kommer påverka priset, jag tänkte på supply-and-demand kurvor och jämviktspris, en mycket konstig upplevelse). Kom fram till många bra saker med att sitta hemma och plugga. Om man väl kommer igång. Kvällen ägnade jag åt att se på film. Sex and the city för att vara exakt. Jag såg den i Tyskland med Diane, Fred och Julianne, på tyska. Jag insåg att jag inte kom ihåg så mycket av filmen kanske. Men jag kommer ihåg vilken trevlig kväll det var, trots att det regnade ute.

Nåväl.

Den här dagen börjar jag med resultatet på immaterialrättskursen. Jag hoppades på godkänt eftersom min första inlämning inte kändes helt klockren (den som jag skrev ihop eftermiddagen före inlämning). Men minsann så har jag lyckats ännu en gång. VG it is. Himla trevlig start på dagen.

Mina böcker har äntligen kommit också så nu ska jag börja på uppsatsen igen!

Jag har förträngt det där med svininfluensa nu när jag har vaccinerat mig. Men för många andra är det fortfarande verklighet och det där med att få tag på vaccin verkar inte vara det lättaste. Jag såg på nyheterna att det tagit minuter bara innan vaccinet tagit slut i Kiruna idag när allmänheten fick börja vaccinera sig. Jag ställer mig frågan om vi har haft en jäkla tur eller om vi bara struntade i reglerna och att ingen brydde sig? Jag vet inte. Men så jäkla svårt var det inte. För en vecka sedan var jag inte ens säker på att jag ville vaccinera mig och två dagar senare hade jag redan fått den där lilla sprutan. Det verkar vara dock vara ett stort problem i andra delar av landet och jag blir så förvånad varje gång jag hör det. Jag hade förresten fått mail från Blekinge Tekniska Högskola också. Min distanskurs gick därifrån nu i höstas och tydligen erbjöd de alla sina studenter vaccinering nu. Så, om jag inte hade tagit det redan hade jag ju bara kunnat ta en tur ned till Blekinge. Det är ju inte så långt...

Nåja. Svininfluensan känns som ett avlägset påhitt. För mig. Men jag kanske inte tillhör majoriteten av befolkningen. Antagligen inte. Vi hade lite mer tur. Eller så var vi lite bättre bara kanske.

Jag kommer ingenstans med min uppsats. Väntar och väntar på böcker som aldrig kommer. Så nu lägger jag fokus på min omtenta istället. Även om den känns omöjlig nu när jag inser att jag inte kan någon matematik alls. Trots att jag läste A, B, C och D-kurserna på gymnasiet. Men det var ju ett tag sen nu... Det gäller att komma ihåg sådant när man tänker på sig själv i förhållande till andra personer. Sådana som inte upplevt så mycket av världen utanför gymnasiet ännu utan befinner sig där jag var för en sisådär fyra år sedan. Håhåjaja.

Det är så tråkigt. Jag kan göra knappt ingenting innan jag får de två böckerna jag väntar på. I den enda boken som ger mig någonting litet just nu är allt fel. Varenda paragraf är felhänvisad. Det leder till att jag skriver om något och tycker att det är bra men sen måste jag sitta och leta efter rätt lagrum, vilket inte är det lättaste när det kommer till tysk lagtext.

Min fråga är: hur lång tid kan det ta att skicka upp en bok hit? Jag vet att det bara tar en dag att skicka saker, max två. Och så lång tid kan de inte ta för dem på de andra bibilioteken att gå till rätt hylla, plocka fram rätt bok, lägga den i någon sorts paket och skicka iväg den. Jag antar att det ligger andra faktorer bakom denna långsamma hantering av fjärrlån. Men det driver mig till vansinne att bara sitta här och inte komma någonstans. Det är inte många veckor kvar nu och jag har en hel del kvar att skriva. Trots sidantalet jag redan är uppe i.

Jag var effektiv tills det saknades sidor i boken jag använder. För jag läser den på google och där finns bara förhandsgranskningen, alltså har de tagit bort sisådär varannan sida. Kul. Jag har ingenting annat att göra. Den var så bra den där boken att jag inte kan förmå mig själv att fortsätta utan den. Nu väntar jag på att biblioteket ska låna den åt mig på fjärrlån. Det är ungefär den hundrade boken som jag fjärrlånar. Alla böcker om tysk juridik verkar befinna sig i Stockholm eller Lund. Kanske inte så konstigt.

Något konstigt däremot är att jag konstaterade tidigare att jag är frisk och kry idag. Och så i meningen efter att jag hade ringt till doktorn. Det låter lite motsägelsefullt att ringa doktorn efter att man konstaterat att man mår bra. Men det gjorde jag. Av en helt annan anledning såklart. För egentligen är jag ju inte helt frisk, det kan man ju inte påstå.

Jag var effektiv tills det saknades sidor i boken jag använder. För jag läser den på google och där finns bara förhandsgranskningen, alltså har de tagit bort sisådär varannan sida. Kul. Jag har ingenting annat att göra. Den var så bra den där boken att jag inte kan förmå mig själv att fortsätta utan den. Nu väntar jag på att biblioteket ska låna den åt mig på fjärrlån. Det är ungefär den hundrade boken som jag fjärrlånar. Alla böcker om tysk juridik verkar befinna sig i Stockholm eller Lund. Kanske inte så konstigt.

Något konstigt däremot är att jag konstaterade tidigare att jag är frisk och kry idag. Och så i meningen efter att jag hade ringt till doktorn. Det låter lite motsägelsefullt att ringa doktorn efter att man konstaterat att man mår bra. Men det gjorde jag. Av en helt annan anledning såklart. För egentligen är jag ju inte helt frisk, det kan man ju inte påstå.

Det är måndag. Det regnar ute. Förvånande. Om en vecka är det december. Det är plusgrader ute och det regnar (söderut till och med 10 plusgrader, crazy). Nåväl. Jag är frisk och kry idag. Och jag har som en duktig vuxen ringt till doktorn. Nu är det dags att ta tag i den här dagen. Gå till skolan och skriva skriva skriva. Uppsats. När kvällen närmar sig är det dags att gå hem och plugga något annat. Jag kan inte förstå att jag frivilligt sätter mig och pluggar ekonomi. Jag har blivit knäpp. Eller är det min nya vuxna approach på livet? Haha. Som om det finns en sådan.

Helgen är över. Alldeles strax när jag somnar. Nu bara hoppas jag att det är den stundande måndagen som skrämmer min kropp och att jag faktiskt inte håller på att bli sjuk trots allt. Just nu känner jag mig dock inte helt kry och termometern visar inte ett gradantal som en frisk person skulle ha. Men med lite sömn så kommer det nog blir bra. Jag kommer säkert vakna piggare än piggast imorgon och redo att ta tag i uppsatsen igen.

Apropå uppsatsen börjar det bli dags att röra sig söderut snart. Lagom till att uppsatsen ska vara klar. Det blir ett par nätter eller ganska många med lite hederligt kroppsarbete innan jul och någon enstaka efter. Det gäller bara att komma ihåg att den 25 januari kommer till slut när man masar sig dit i mörkret. Sen kan man glädja sig över att få åka dit och hem på fem minuter med bussen och inte en timme med alla möjliga bussar och tågtider som behöver matchas! Skönt det!

Det här är det värsta jag hört.

Storebror har bjussat lillebror på Voddler. Jag som uppmärksammde honom om att jag ville ha det för hur längesen som helst. Orättvist att jag ska behöva sitta här med en arm som jag vill amputera (nåja), huvudvärk och ingenting att se på. Jag ska äta något gott och onyttigt istället och somna ledsen i ögat. Man kan inte lita på bröder. Fast å andra sidan fick ju jag Spotify innan lillebror så, ha ha ha.

Nu ska jag hålla mig frisk.

Idag var det den stora vaccinationsdagen. Vi började med en promenad in till den stora staden. Sedan ställde vi oss i kön, som 45 minuter innan vaccinationenslokalen ens öppnade redan var ganska påtaglig. Efter öppnandet gick allt dock fort. Alla blev stuckna på löpande band och sen var det bara att ge sig ut i kylan igen. Hoppas jag klarar mig från vaccinationssjukan nu bara. Armen håller nästan redan på att trilla av. Eller kanske ej.

Idag blir det ledigt från uppsatsen. Istället ska jag ägna mig åt min nya favoritaktivitet som jag sysslat med när jag kommit hem på kvällarna: microeconomics. Det är så skönt att sitta och räkna lite och rita lite som omväxling. Och jag har bestämt mig för att någon gång ska jag väl ändå skriva den där tentan och klara den. Så svårt kan det inte vara. En stor kopp te ska jag göra iordning först och sen sätter jag igång! (Om jag tröttnar kan jag alltid läsa lite i min bok, min nya bok, den är jättebra. Fast jag vet inte om den kan slå min gamla bok "El Choco", den var nämligen helt fantastisk!).

Det pratas ju väldigt mycket om den där svininfluensan nuförtiden. Och väldigt mycket prat blir det om den där vaccinationen också. Jag har förstått att man inte ska vaccinera sig för sin egen skulle utan för att begränsa spridningen så att de i riskgrupperna inte blir smittade. Så långt är allt bra.

Nu ska man bara ta ställning till om det är värt att vaccinera sig. Det mest troliga scenariot är att jag blir sjuk av den där sprutan (lillebror sa det till och med "du kommer säkert däcka, du har sämst immunförsvar"). Även om jag satt i skolan idag och önskade att jag hade haft en legitim anledning att stanna i sängen (feber hade varit en sådan, dock inte den där hostan som alltid kommer över mig som en demon) så har jag faktiskt ingen lust att bli sjuk igen. Inte nu när jag börjar bli återställd. Men okej, om jag slipper den riktiga influensan kan jag kanske vara beredd att stå ut med några dagars inbillad sjuka på grund av vaccineringen. Och det vore ju bra att få den där vaccineringen så fort som möjligt eftersom man riskerar att bli smittad ju längre tid som går eftersom antalet sjuka antagligen lär öka. Samtidigt så kan man ju klara sig och inte få influensan. Då har man stått ut med vaccinationssjukan för ingenting. Även om jag tror att risken att insjukna i svininfluensa är ganska hög efter den här höstens envisa förkylningar.

Jag borde kanske ta den där sprutan ändå. Det är kanske bäst. Om det ändå bara fanns vaccin och om det fanns tider att boka och om man slapp köa och allt sånt.

För övrigt har jag haft världens sämsta uppsatsdag. Ändå lyckades jag producera 3 sidor text. Det känns lite motsägelsefullt på något vis. Nu vill jag bara sova. Idag har det varit mörkt precis hela dagen för all snö har regnat bort och himmelen har varit mörkt mörkt grå. Suck.

Ibland kan man behöva en helg som denna. Det började med en uppsatsledig dag i fredags. Jag var uppe och tvättade innan solen gått upp och sedan följde en lat dag med ett besök på stan och en delikatessbutik som vi velat utforska ett bra tag. Detta ledde vidare till en tupplur på eftermiddagen innan den obligatoriska fredagsstädningen och gourmetmiddag med chokladpraliner till efterätt. Detta sköljdes ned med vin och följdes av en kväll på ett av stadens dansgolv. Det var så roligt att helt plötsligt var det dags för stängning och därmed hemgång. Så roligt var det. Resten av helgen har spenderats i sängen. Mer eller mindre. Även om jag idag har hunnit med att plugga, städa, träna lite för att få utlopp för överskottsenergin och sen sett på tv hela kvällen med Lisa. En väldigt härlig helg som, om den avslutades med snöfall istället för regn, skulle kännas top tip. Det gör den ändå. Och imorgon börjar en ny vecka. En vecka som ska fyllas med uppsatsskrivande från morgon till kväll och med blicken framåt istället för bakåt. Även om man ska leva i nutiden. Här och nu. Det blir bättre så. Tro det eller ej.

Vardagen blir lätt lite inrutad när man skriver uppsats. Måndag, onsdag och torsdag har spenderats i biblioteket framför datorn. Det går upp och ned med motivationen. Fick mail från handledaren igår, eftersom han är som en uppslagsbok tipsade han om en bok som jag sedan dess inte har släppt. Där finns allt! Allt som svensk köprätt i alla fall. Det går i alla fall framåt och jag har gjort upp en plan. Den är lite luddig än så länge och jag vet inte hur det kommer gå när jag väl börjar forska i de tyska reglerna. Jag har hittills fått tag på tre böcker (om de ens får kallas böcker, det är som lagboken tre gånger om) och jag vet inte om det jag söker finns i någon av dem. Det där löser sig.

Mitt i vår tristess har en längtan efter att hitta på något skoj växt sig starkare än någonsin. Vi har ju snart bott här i 3 ½ år och bara lyckats ta oss utanför stan en gång (när IKEA öppnade i Haparanda). Det kan behövas lite mer spänning i vardagen just nu. Den senaste tiden har sängen känts som den där trygga famnen man inte vill lämna. Kanske för att kylan har smygit sig på. Men det har inte blivit alltför lata dagar. Imorgon har jag bokat tvättid 07.00. Det ska bli spännande att se om jag kommer iväg. Jag har redan skjutit upp tvättandet en gång den här veckan. Sen är det bara att sätta igång med uppsatsen igen. I alla fall en kort stund så att man kan dämpa det dåliga samvetet.

Jag har skapat mig några nya beroenden också. Det ena är grilloumi. Det är som halloumi fast i en annan version. Det och tomater, mums. Jag har även lyckats hälla i mig mängder Funlight också. Appear. Mums. När jag bodde i Tyskland var det däremot smoothie som gällde.

Jag har varit ledig den här veckan. Jag har bara skickat in ämnesvalet och pillat lite i en opponering till distanskursen, mest godkände jag den. Sen har jag varit ledig. Idag också. Men nu har mailet om handledare kommit. Så nu känns det nästan säkert att sätta igång med uppsatsen. Deadline för råmanus är tydligen 15 december. Det är inte väldigt lång tid dit. Men det ska nog gå bra. Jag ska göra en plan. Den ser ut såhär.

• Skriva om det svenska systemet.
• Skriva om det tyska systemet.
• Skriva vad som skiljer/inte skiljer dem åt.

Fasiken så lätt det låter. Förutom att all litteratur jag hittat om den tyska lagstiftningen är på tyska. Och kanske inte ens relevant eftersom jag beställt böcker på måfå. Det kan bli spännande. Lite sista-minuten-panik. Vem vet? Det ska bli kul i alla fall. Jag nästan längtar till på måndag för då tänker jag sätta igång. Om jag lyckas hålla mig så länge. Vad sjukt det känns att vilja sätta sig och plugga. Vad har hänt med mig? Jag kanske har fått nog av att göra ingenting och se på film hela dagarna. Men det har varit en härlig vecka i alla fall.