helenesj

En två timmar lång promenad blev det idag. Delvis ute på isen. Vilket framkallade ren och skär panik hos Lisa. Det var ganska underhållande samtidigt som det var bra att hon faktiskt hade respekt för isen när jag bara traskade på och tyckte det var härligt att skutta runt där ute. Tills det började se dåligt ut, då följde jag med tillbaka till land. Nu känns kroppen alldeles lagom trött precis i tid till stormens ankomst. Det sägs att det kommer en storm i alla fall. En snöstorm. Det blåser redan som bara den utanför. Hoppas det kommer massvis med snö. Då kan man sitta inne och dricka te och vara glad att man inte är där ute.

Men nu är det dags att sätta igång och plugga lite. Uppsatsen ska ju trots allt rättas till och sen kom de där grammatik-kompendierna idag också. Så jag kanske nördar till det lite extra med dem och så kanske jag lär mig något på köpet.

Skolan har inte riktigt kommit igång än. Eller så tror jag det bara för att de enda kurserna som faktiskt har kommit igång är distanskurser. Det är svårt att motivera sig nog mycket att faktiskt gå till skolan då. I alla fall när man inte har någon kurslitteratur än eller det där övningskompendiet  i grammatik som jag antar att jag kommer göra bara för skojs skull. Konstiga jag.

Idag blir i alla fall en fixardag. Först blev det en promenad som avslutades med inköp av nyttig mat. Nu fortsätter det med att ordna med den nyttiga maten. Sen blir det helt enkelt några timmar i sängen med en bok. Nobelpristagarboken har äntligen tagit slut och nu läser jag den mest lättlästa bok jag läst på riktigt länge. Sidorna bara flyger förbi. Snart kommer den vara slut. Då får jag ta tag i saken och läsa en vettig bok igen. Men till dess ska jag njuta av lite hjärndöd litteratur.

Helgen kom och gick som vanligt. Det var kul. Som att alla var lite extra konstiga och glada i helgen. På något vis.

Förresten så kommer dagen avslutas på bio. Det blir en alldeles lagom ansträngande måndag helt enkelt.

Igår var det dags för opponering på D-uppsatsen. Nu när det är klart (den är ju inte godkänd än, men det krävs bara att ett papper skickas hit och dit så jag tar det som ett avslutat kapitel). Nu skulle vi om vi ville kunna plocka ut vår magisterexamen i rättsvetenskap.

Jag har inte funderat på det här innan. Jo, examen alltså. Men inte att det är en stor grej. Tills det stod klart att folk ville komma upp och fira och Lisa sa att hon ville ha presenter och att det var större än studenten. Det känns bara just nu som att jag levt så länge i den här världen att allt kommer naturligt. D-uppsatsen var inte svårare att skriva än C-uppsatsen som inte var svårare än alla PM vi skrivit innan. Men nu har jag tänkt om. Det är ju faktiskt rätt duktigt att ta en examen såhär. Så nu vill jag också ha presenter!

Andra bra saker är att lönen kommer på måndag och att den var mycket högre än vad jag förväntat mig. Att det är lördag idag. Och att jag sovit ut efter en ångestfylld natt innan opponeringen, trots att jag inte var nervös. Skönt är också att jag precis gjorde första testet på EG-kursen och att jag bara hade ett halvt fel. Trots att jag inte kan något alls.

Skönt. Ute snöar det.

Jag har vänt på dygnet och trots att jag gick upp tidigt imorse vill jag inte sova än. Eller jo, det vill jag nog ändå kanske.

Men först ska jag fundera över vilket land jag skulle kunna emigrera till om jag ska slippa all denna besvikelse varje dag. Igår spelade Söderling bort sig direkt i Australian Open och nu har Sverige förlorat två raka i Handbolls EM. Jag väntar bara på alla fiaskon i OS. Det pratas om medaljchanser och hopp hit och dit. Det finns inget hopp. Allt hopp är ute för Sverige. Jag tycker att alla slutar tävla och bara tränar i några år så kanske Sverige till slut kan klara av något. Som tur var så lyckades ju fotbollslandslaget slå Oman idag. Det var väl ett mirakel. Och ja, de är ganska bra i skidskytte också och de tog två första platser i sprinten på längdskidor i helgen. Men för tusan. När det gäller - då förlorar varenda en.

Så. Det var det. Nu ska jag ta tag i sånt jag glömt under dagen och sedan ska jag somna. På fredag är det opponering på uppsatsen. BB har satt ut en hel timme. Jag kan tänka mig att han ska diskutera varenda lite mening, vartenda ord. Men sen är det över. Skönt.

Det är mycket nu. I sådana här tider känner jag mig mer nördig än vanligt. Det är nämligen Australian Open. Och imorgon är det dags för Sverige - Slovenien i Handbolls EM. Det är nog tur ändå att jag inte har några andra sportkanaler än Eurosport. Hela helgen följde jag förresten all vintersport på tv under tiden som jag halvsov. Men jag gillar att vara nördig ibland. Jag är ju så gott som ledig också.

Ja jag är ju ledig om man inte räknar de 200 something frågorna jag ska lösa på grammatiken. Och om man inte tänker på att jag ska lära mig EU,  dess historia och uppbyggnad och så vidare. Helst ska man inte glömma heller att uppsatsens vara eller icke vara avgörs på fredag. Och att jag fortfarande inte vet vad jag ska göra på skrivkursen för att jag inte hittar någon information.

Men. Däremellan är jag ledig och då ska jag kolla på tennis och handboll. Synd bara att det är Australian Open och att tidsskillnaden blir lite jobbig till och från.

Det har varit en kalas-helg. Ändå har jag nog spenderat mest tid i min säng. Jag är så glad nämligen att jag kan få ligga i min säng hela dagar utan att behöva gå upp och plocka ihop den. Eftersom det har varit kalas har jag behövt lite extra sömn också.

Problemet med sådana här helger är att klockan nu närmar sig midnatt. Det är söndagkväll och oftast ska man ju upp på måndag morgon så man har inte tid att känna sig pigg såhär dags. Som tur är så ska jag ingenstans imorgon. Eller, det får dagen utvisa, det är faktiskt lite tomt i kylen och eftersom jag ätit pasta nästan alla dagar den här veckan så har den källan också sinat.

Även om jag inte har bråttom att somna är det trist att vara vaken. Det finns ingenting att se på tv och mina filmer har jag sett allihopa. Den här veckan har jag dessutom hunnit se flera av dem, igen. Sängen lockar inte heller så mycket nu när jag äntligen kommit därifrån. Så, what to do? Jag ska nog läsa min bok. Jag är ledsen att säga det men Fru Nobelpristagare var inte riktigt något som föll mig i smaken, även om boken är briljant till och från. Nu vill jag vidare. Ut på nya äventyr.

Jag ska ändå göra en to-do-list såhär inför den nya veckan:

* Börja läsa EG-rätt.
* Skicka efter något slags kompendium som behövs på grammatik-kursen.
* Kanske trots allt kolla upp böcker till beskattningsrätten.
* Opponera på en uppsats.
* Läsa igenom min egen uppsats så att jag vet vad den handlar om.
* Försöka förstå sig på skriv-kursen och vad jag ska göra egentligen och när.

Det var nog allt. Den där skrivkursen verkar lite svår men ändå rolig. Hela kursen går ut på att man ska skriva fem olika brev tror jag det var. Och, vänta nu, vad gjorde jag all the time i Tyskland? Jo, jag skrev brev. Och jag skrev briljanta brev. Så bra var dem varenda vecka att lärarna kopierade upp dem och gav till resten av vår lilla grupp. Men! Jag vill inte ta ut någon seger i förskott. Det är svårt att skriva och både ordförrådet och grammatiken är inte på samma nivå som när jag var där.

Nu är det dags att avsluta denna evighetslånga söndag!

Igår gjorde jag två Pippi-flätor i mitt hår för att annars blev det snart dreads. Det var lite lätt slitet mitt hår. Lite långt också kan man tycka. Men det var kul att kunna göra två långa flätor som inte gick upp för att håret var för kort.

Det var igår. Idag åkte håret av. Nu är det kort och fint och härligt. Det går att borsta också utan att man stöter på några blivande dreads. Det hela är väldigt härligt. Att jag inte lyckats ta mig iväg tidigare. Weirdo.

Jag ska köpa en ny mobil. Jag vet bara inte vilken jag ska köpa än. Men det slår mig också att jag nog måste investera i en hårddisk. Man vet liksom aldrig när en dator får för sig att sluta fungera. Idag hände något konstigt efter en uppdatering av något strunt. Och nu har jag precis installerat något som jag inte vet vad det är. Eller, det har något med grafiken att göra. Grafikkort, heter det så? Det kom från fujitsu-siemens hemsida så det kan ju inte vara så farligt. Men jag vet inte om jag behövde det eller inte. Det var ett försök från min sida att försöka få igång Voddler ordentligt. Nu ska jag se om det fungerade. Det gjorde det inte. Och nu står det att jag måste göra en massa konstiga saker. Herrejösses, vad har jag gett mig in i? Det slutar säkert bra. Men det vore rätt skönt med en extra hårddisk så att jag är säker på att allt viktigt finns kvar när datorn pajar en vacker dag.

Jag kollar in tv-tablån för kvällen. Onsdagar brukar ju betyda bra tv. Jag inser snabbt att någon försöker skämta med mig. Jävlas kanske rentav. 3an visar som vanligt något tråkigt hjälp-program. 5an hakar på med inredning. Och 4an, ja dem får för sig att visa fars! Det är som en fars alltihopa. Hur har de tänkt? Vad har de tänkt att jag ska göra med min kväll? Hur kan de förstöra såhär när jag hade planerat att se på tv hela kvällen? För en stund sedan höll ögonen på att ramla ned i sängen och jag tänkte att det vore riktigt skönt om jag hade kunnat somna och sova hela natten. Men att somna klockan sju är lite väl tidigt faktiskt. Jag får göra ett nytt försök senare. Nu ska jag äta äpple istället.

Uppsatsen är ivägskickad. Det tog mig max två timmar att ändra på det som handledaren lämnat kommentarer om. Känns skönt. Nu ska jag ägna kvällen åt att städa upp här hemma. Så värst stökigt är det inte så det går nog fort. Och sen ska jag lägga mig på sängen och se på tv eller läsa min bok hela kvällen. Det ska blir ruskigt skönt. Eftersom ingen kurs börjar förrän måndag tidigast så är jag ledig resten av veckan. På fredag har jag bokat tid hos frisören. Finally. Det har tagit mig flera månader att ta tag i det. Sen är det helg. Då blir det kalas. Så ser läget ut just nu.

Om en och en halv timme ska jag skriva tenta. Jag kommer inte klara den, det finns ingen risk. Men jag ska gå dit ändå, mirakel kan ju ske sägs det. Jag är alltså tillbaka i norrland. Det är soligt ute och snö. Fast snön känns inte så ball nu när det varit så mycket snö och kallt i Stockholm också. Nåväl. Igår försökte jag plugga till den där tentan men det går dåligt (lite på grund av att jag lämnade boken hemma eftersom jag knappt fick ihop väskan när jag skulle flyga hit). Vi får väl se. Idag var det dags att fylla kylen lite. Det blev inte så mycket vettigt. Men frukt i alla fall. Lisa var med in till stan så vi köpte sushi med oss hem. Nu är jag mättare än mättast. Det kanske är bra när man ska skriva tenta mellan 15 och 19. Däremellan brukar jag normalt äta middag ju. Vi får väl se hur det går alltihopa. Jag orkar faktiskt knappt gå till skolan. Men man måste väl göra ett försök antar jag. Åh, det är tråkigt att skriva hopplösa tentor. Jag vill skriva en tenta i något som jag kan. Typ handelsrätt. Det hade varit roligare. Lättare också.

Nu är det bara en timme kvar. Jag kanske borde plocka fram en penna eller två och såntdär. Åh. Jag vill bara lägga mig i sängen och se på tv. Imorgon ska jag fixa uppsatsen och sen skicka in den. Det blev lite mindre stressigt när handledaren ville ha in den senast på fredag. Den 22a blir det seminarium med opponering, sen kanske lite småfix och sen är den klar. På torsdag och på fredag ska jag i alla fall inte göra en enda skolrelaterad sak. Nästa vecka verkar det som om de nya kurserna börjar. Då blir det nya tag. Först har jag ju en tenta att misslyckas på. Igen.

(Nej. Jag orkar inte ens låtsas att positiva tankar skulle hjälpa mig den här gången. Och jag som bestämt mig för att klara det här. Synd att julen kom ivägen).

Det känns som om jag trycker in information i huvudet och att jag fem minuter senare har glömt allt. Tentan känns dömd att misslyckas. Jag ska försöka fokusera mera men tiden är knapp. Den här veckan ska jag hinna tentaplugga, skriva färdigt uppsatsen (den verkar inte vara helt dödsdömd, det ska nog bara ta några timmar eller högst en dag..), göra en massa saker hemma ("vi måste åka hit och dit och köpa och fixa och göra" säger mamma), fira födelsedag (två gånger). Och kanske äta smörgåstårta hos farmor. Jag ska kanske träffa en gammal vän också. Eller gammal och gammal, vi har inte setts på länge bara.

Men man ska inte stressa upp sig över allt så jag tar det där med tenta med lite ro. Det är skönt att det inte är någon viktig tenta. Med största sannolikhet (annars är jag körd ändå) har jag tillräckligt med poäng för att ta ut min examen även utan att jag klarar den här tentan just nu. Men det vore så skönt nu när jag faktiskt förstår ganska mycket av det jag lär mig. Tyvärr tar jag det där med uppsatsen med lite ro också. Men det löser sig. Allt löser sig.

Nu ska jag istället läsa en bok. Som en Nobelpristagare har skrivit. Herta Müller. Jag har läst en nobilpristagarbok förut, den var inte speciellt bra. Müllers bok börjar inte heller så bra. En vän som hade samma bok sa "jag tröttnade efter fem sidor". Men den blir faktiskt bättre ju längre man läser.

Nuförtiden kan man ta med sig internet överallt. Det finns trådlösa modem man kan ta med sig och så finns det mobiltelefoner som man kan surfa på. Jag tycker att det gått lite för långt det här. Finns det någon anledning att sitta på pendeltåget och surfa? Eller att åka på semester och hela tiden uppdatera sin status på facebook? Kan man inte vara utan internet ens på semestern eller på väg hem från jobbet/skolan? Jag låter som en pensionär tror jag, men det här gör mig lite galen innerst inne.

Så var det med det. Annat är det att vara ledig. Eller att låtsas att man är ledig. Det känns ganska bra på något sätt.

Julen är över. Det måste man få säga nu. Även om julen håller på till påsk eller vad man nu säger. Men även om julen är slut så kom det ett paket med posten idag (och jag har till och med hunnit sluta jobba). En nätverkskabel var det som kom. Tänka sig va? Jag vet inte hur länge min har varit trasig utan att jag har tagit tag i det och så kom det en på posten. Tack tack!

Snart är det ett nytt år. Och nya möjligheter. Dags att sluta lalla runt i skolan också. Men först blir det en sista termin i Luleå med tentor och en uppsats som ska lämnas in. Det finns mycket att göra med andra ord på det korta lilla jullovet som äntligen infunnit sig.

Snön har slagit till mot Stockholm. Det började redan i tisdag tror jag (det är svårt att hålla koll på dagarna). Det var vitt och fint och prognosen löd att snön kanske faktiskt skulle stanna kvar hela dagen och inte smälta. Vilka nyheter va? Sånt händer ju aldrig i Stockholm. Snön låg kvar och nu har det snöat konstant i flera dagar. Det har inte bara snöat, det har varit snöstorm.

När jag åkte hem från jobbet imorse blåste det storm ute. Alla stod i sina tunna jackor och skor utan mössa och vantar. Jag tänkte att det var korkat av mig att lämna mina varma kläder i norr. Mina varma stövlar hade ju varit helt perfekta i det här vädret, om jag bara visste att det skulle komma snö. Men så när alla står där och fryser som mest så drar jag upp luvan på jackan, stoppar händerna i fickorna och tänker inte mer på det. För jag är ju varm. Jag kan ju det här. Jag bor ju för tusan i norrland. Inte norraste norr men i norr. Några minusgrader och lite snö gör ingen skillnad för mig för jag har lärt mig att klä mig varmt. Det tänker jag framförallt på när jag tittar på mina tunna röda vantar. Jag fick dem av Lisen för bra många år sedan. På den tiden använde jag nämligen inte vantar. Vilken idiot jag var då. Nu går jag inte utanför dörren utan ett par vantar så länge medeltemperaturen är under tio grader (nu tog jag kanske i...).

Nåväl. Snöstorm är det. Jag väntar på lillebror och middagen (eller frukosten). Det är stopp i tågtrafiken. Kan man säga. Det är stopp överallt. Igår åkte jag en buss som inte hade några fungerande bromsar. Haha.

Back to work. Det visade sig bli en ännu värre mardröm än vad jag hade kunnat tro. De vill att vi ska stå upp i sju timmar och sortera post. Varje natt. Det borde vara något slags arbetsmiljöbrott. Och två stycken av dem jag jobbade med i somras hade turen att få slinka in på vår gamla avdelning där ingen säger åt en vad man ska göra och där det finns sköna stolar, musik att lyssna på och galet mycket tjatter och skratt. Somliga har tur, andra inte. Nåväl.  Vi fick gå en timme tidigare i alla fall. Imorse var det snöstorm när jag gick hem. Skönt i alla fall att det går fort att ta sig hem. Riktigt skönt. Jag såg en kille halka innan jag hann från jobbet, den bilden och ljudet när han slår huvudet i marken riktigt ordentligt har etsat sig fast i minnet. Jag mår dåligt av det och har fått sympati-huvudvärk. Han klarade sig tror jag, det var i alla fall någon som tog hand om honom.

Nu ska jag slutspurta på uppsatsen. Såg att betyget på D-kursen hade kommit. Det ser bra ut kan jag säga. Mycket bra.

Jag har både tagit lätt på det här med uppsatsen och faktiskt haft otur med böckerna och faktiskt, FAKTISKT, skrivit halva min uppsats utifrån fyra tegelstenstunga böcker på akademisk tyska. Så kanske är det inte helt konstigt att det är lördagkväll och jag ligger i sängen och skriver på min uppsats som ska in i veckan (möjligen den delen att jag ligger i sängen, den delen är kanske konstig). Jag är så fruktansvärt trött idag. Jag orkar knappt hålla ögonen öppna och nu ska jag formulera den viktigaste delen på uppsatsen. Det kommer gå galant. Imorgon ska jag börja jobba. Därför borde jag ju faktiskt vända på dygnet nu. Jag borde vara uppe halva natten och sova hela dagen imorgon. Men jag sover i vardagsrummet och kommer inte kunna sova hela dagen ändå. Imorgon ska jag plugga, plugga, plugga, sen ska jag ta en tupplur på eftermiddagen och slutligen ska jag åka till jobbet och där ska jag läsa min uppsats tills ögonen blöder på alla mina raster. Alla tre typ. Mina co-workers kommer undra om jag är dum i huvudet. Jag kommer undra detsamma om dem. Haha. Jag kommer antagligen också ha större befogenhet att undra. Så är det när man jobbar jul på ett av Sveriges största företag (flest anställda år 2007 åtminstone).

Nu ska jag sätta igång. Jag har som mål att skriva två sidor kvalitetstext innan jag somnar. Jag kommer nog kanske få vara vaken hela natten ändå.

Efter fyra års studier kan man glömma bort att man kanske inte kunde så mycket från början. Därför blir jag glad när jag får ett sms där det står "Vad är praxis?". Eftersom jag lärde mig det svaret första dagen i skolan (antagligen på Gotland, men kanske redan på gymnasiet) så inser jag att jag måste ha lärt mig en hel del sen dess. Och jag inser att det kanske inte är en självklar kunskap. Det trodde nämligen jag. Att alla visste vad praxis var.

Idag flög vi söderut. Och jag däckade så fort jag kom hem. Jag var hemma vid tio och sov till ett. Det var riktigt skönt. Nu blir det lunch och sen dags för plugg. För jag måste ju lösa de där väldans viktiga frågorna till slut. De där frågorna om vad som händer när köparen levererar en vara som är trasig. Det är livsviktig information. Så känns det idag. Som om motivationen befinner sig på andra sidan jorden!

Jag tänkte att jag skulle ordna allt hemma innan jag satte mig ned för att plugga. På så vis behöver jag inte störas av något när jag väl kommit igång med pluggandet. Resultatet är att tvätten är undanhängd, lägenheten städad, väskan färdigpackad och jag uttråkad. För jag orkar inte sätta mig och plugga nu. Jag har läst igenom uppsatsen och tänker att jag behöver lite mer distans till allt jag skrivit innan jag kan ta tag i jämförelsen. Nu återstår endast ekonomin. Jag vet att jag behöver plugga på den. Men just nu lockar istället matlagning, en riktigt varm och lång dusch och sen filmtittande från liggande läge i sängen. Jag har fortfarande ont i huvudet och orkar inte ta ut mig med en massa "onödigt". Lisa uttalade de förbjudna orden tidigare idag, "du kanske håller på att bli sjuk, det är dags för det nu när du ska hem", ungefär så sa hon. Förresten ska jag gå upp klockan fem imorgon, allt för att få flyga söderut tillsammans med någon istället för att göra det ensam.