helenesj

Nu är jag tillbaka. Det behövdes bara lite extra sömn och en normal stiga-upp-tid. Idag har jag badat fötterna och tagit hand om dem. Sedan tog jag en dusch och kom på att jag lika gärna kunde passa på och färga håret. Sagt och gjort. Sen skrev jag ut alla övningar och svar till interna och så satte jag mig och pluggade. Jag har räknat så mycket att jag är helt snurrig i huvudet nu. Så blev det middag och så skulle jag plugga mer, men det gick dåligt. Mycket tänka och räkna ut olika saker och hit och dit. Nu la jag mig i lillebrors säng framför den stooora tv:n för att se på "Mona Lisas leende" som jag har velat se länge. Trodde jag innan jag såg att jag redan har betygsatt den. Och faktiskt känner igen den när jag ser den. Men nu hoppas jag att den är bra ändå så att det blir en trevlig film-kväll.

Fortfarande trött. Idag har jag försökt vända dygnet rätt igen. Det gick sisådär. Vaknade klockan 16 först när mamma väckte mig, trots att klockan ringde vid 14. Sedan åkte vi till Heron för att hämta den nya tvättmaskinen. Morbror hade en stor lastbil som han fraktade den i. Så kopplade vi in den och var tvungna att testköra den så klockan hann bli 20 innan vi åkte iväg för att ordna mat. Det blev pizza. Det var väl lika bra att unna sig en, när jag kommer upp igen blir det inga fler söndagspizzor. Och inte så mycket MAX heller för den delen. Nej nej nej. Annars så var natten på jobbet helt hysterisk långsam. Och jag frös så att jag skakade. Händerna var kalla som isbitar. Det är ju bra när man ska sortera brev. Förresten fick vi sortera stora brev, inte min favoritsyssla. Speciellt inte när de tar in småbrev också. Nåväl. Precis vid angiven tid (06:15) fick vi sluta. Det var skönt. Jag tog mig igenom natten genom att tänka att efter de där fjuttiga timmarna så behövde jag inte komma tillbaka mer. Sen hade jag planer på en heldag framför tv:n, det gick sisådär eftersom jag sov hela dagen.

Imorgon ska jag plocka fram skolsakerna och sätta mig ned och plugga. Jag ser fram emot det faktiskt. Nu var det längesen så det ska bli kul att se om jag kommer ihåg något eller om jag måste sitta dygnet runt sen.

På lördag åker jag och lillebror upp till Luleå. Då ska vi, ja, jag har ingen aning om vad vi ska göra faktiskt.

Först ska jag sova. Det ser jag fram emot.

Jag är så trött nu. Den här veckan har varit jobbig. Först jobbade jag och sen shoppade jag och så var det julafton och så var det julaftonsnattste hemma hos Lisen och så var det juldagsfika hemma hos Joel och juldagsmiddag med släkten och juldagsutgång med Lisen och morgontåget hem och annandagsteater med Lisens familj och till slut tvättdag med tvättmaskinsköpsletande och avslutningsvis middag hos farmor.

Julaftonen kom och gick. På morgonen gick jag och Lisen till kyrkan som vi brukar göra. Men nuförtiden sjunger barnkören andra sånger, det är lite tråkigt. Sen var det bara hem och förbereda maten och allt. Och så kom släkten och vi åt massor med mat och delade ut julklappar och fikade. Sen var det dags för midnattsmässa med Lisen och Josefin. Josefin hade i år med sig sin pojkvän också. Efteråt gick vi hem till Lisen och drack te. Sedan bytte jag och Lisen julklappar och till slut låg jag hemma i min säng igen. Dagen efter hade vi bestämt att vi skulle gå förbi Joel en stund och träffa hans barn som jag faktiskt inte har sett innan trots att han är två år nu. Så vi gick iväg dit nu när vi äntligen visste i vilket hus han bor. Och så fikade vi lite och hade det trevligt. När jag kom hem åkte jag och mamma iväg till Skogskyrkogården. Där var det jättefint. Fullt med tända ljus och blommor i minneslunden. Sen åkte vi hem och så kom den andra släkten och vi firade jul en gång till. Så hoppade jag iväg till bussen med Lisen. Vi hade lite diffusa planer men hamnade till slut på Kungsholmen med Ninni och hennes vänner. Så tog vi en tur till Söder och hamnade till slut på Debaser Slussen. Vid stängning var planen först att åka vidare eller något i den stilen. Men vi tog oss till en tunnelbana, hamnade på St Eriksplan, köpte mat på 7 eleven och hamnade till slut på Norrmälarstrand hemma hos en av de där vännerna. Vid fem begav vi oss mot centralen. Efter lite äventyr insåg vi att vi hade missat tåget. Suck. Vi gick runt och letade efter en öppen affär. Jag trodde ändå att saker och ting i Stockholm skulle ha öppet på natten. Eller i alla fall vid fem. Men det mestade öppnade klockan sju. McDonalds stängde precis när vi kom dit. Till slut fick jag tag på en flaska vatten. Så tog vi tåget hem och var hemma vid halv sju.

Så var det då redan annandag jul. Jag blev ju medbjuden på någon slags opera eller teater av Lisens mamma så vi åkte iväg. Det var dock en hemlighet vart vi skulle och vad vi skulle se. Vi åkte mot stan och så åkte vi genom hela stan men varken jag eller Lisen kunde komma på vart vi skulle. Till slut stannade bilen och vi klev ur utanför China teatern. Där spelades "The Producers". Det var en glad överraskning. Skoj var det. Sen följde en kväll i soffan. Om jag ens orkade hålla ögonen öppna. Imorse var det sen dags att tvätta. Tvättmaskinen här hemma gick nämligen sönder lagom till jul. Vi åkte till morbror som hade en fin tvättstuga. Åkte hem och åt en stor frukost. Åkte tillbaka. Kom hem. Då somnade jag. När mamma och storebror hade fixat det sista åkte vi iväg på jakt efter en ny tvättmaskin. Sedan blev det lite klädhandling, till bröderna, och så middag hemma hos farmor. Det var mumsigt. Vi fick lax. Men jag är helt slut idag. Jag orkar knappt hålla ögonen öppna och så fryser jag massor. Jag är nog utmattad. Tur i alla fall att jag har fått två par tofflor i julklapp. Ett par fårskinnstofflor av farmor och ett par rosa med vita prickar av Lisen. Ja, man kan tro att vi är tolv år ibland.

Imorgon ska jag träffa Sandra. Sen åker hon iväg på skidresa och jag sticker snart till Luleå igen. Med lillebror. Sedan ska jag jobba klockan 18. Det blir ett härligt tolvtimmars-pass. Söndag är det också. Det betyder att jag får massor med pengar.

Nu ska jag kanske snart sova. Trots att klockan bara är 21.

Det sägs att Jesus kunde dela hav och grejer. Hela människor. Jag skulle behövt besitta hans krafter idag.

Det har varit hektiskt. Jobbet var bedrövligt. Roligt. Nej, nu ljög jag. Vi blev nedflyttade till plan två, det är bra, där kan man få gratis choklad på rasterna. Och så finns det sköna stolar. Dessvärre försvann min så jag fick vara utan de sista timmarna. Men det var nog bra. Folk jobbar som vanligt dåligt. Och jag blir jättearg när de inte inser att om vi bara gör det som är kvar så får vi gå hem. Suck. Men det gick bra. Det stod någon gubbe och vakade över oss hela kvällen. Han var lite butter och sur och sa till folk så fort de rörde sig från sin plats att det minsann var bäst för dem att de arbetade istället. Så en gång när jag gick och lämnade några brev så frågade han vad jag heter. Och då var jag säker på att han skulle förvisa mig till någon tråkig sortering, typ stora brev, urk. Men inte det.

"Du jobbar bra Helene"

Så sa han. Du jobbar bra. Öhm. Jag som hade min värsta natt på hela perioden. Jag gäspade stup i kvarten och sorterade två lådor på en timme istället för fyra. Men jag jobbar bra ändå verkar det som (och det förstår jag om man jämför med andra. En kväll jämförde jag. Visserligen med en tjej som jobbade första året men det hade gått några dagar så hon borde ha lärt sig. Jag sorterade nästan fyra lådor medan hon gjorde en. Jag är rätt duktig. Kanske är det mitt kall..).

Hem kom jag i alla fall. Klockan halv åtta. Efter fyra timmars sömn gick jag upp och åkte till stan. Det slog mig när tåget började närma sig Södra att jag inte har varit i stan på evigheter. Inte för att bara strosa runt. Det var evigheter sedan jag satt på pendeltåget (lögn, jag åker till jobbet varje natt. Men aldrig hela vägen till stan). Och ja, jag vet att jag bor i Luleå. Men all tid som jag har spenderat hemma i höst har jag verkligen spenderat hemma. Det slog mig.

Jag shoppade julklappar som bara den sen. I en rasande fart. Mycket pengar gick det åt. Men lite var beställningar från mamma. Nåväl. Till slut vandrade jag runt som en zombie. Världen snurrade och någon lite djävul satt i mitt huvud och bankade med en hammare. Jag kan inte ha sett rolig ut för omvärlden. Det påpekade även Alex som sprang på mig i en affär. Först kände jag inte igen honom, det var mitt trötta huvud som inte kopplade. Sen var det ett par år sedan som vi träffades också.

Till slut kom jag hem helt utmattad. Tänkte att lite mat skulle få huvudvärken att gå över. Sen satte jag igång med att baka en kaka och laga mat. Köttbullar. Det tog sin lilla tid. Till slut fick jag knapra en Ipren och då blev jag genast mycket piggare. Härligt härligt. Har slagit in julklappar också och sett en film. Produktiv dag minsann.

Nu måste jag sova. Klockan är mycket och jag ska upp tidigt imorgon för att fixa och trixa. Sedan väntar kyrkan och sen julmat och Kalle och paket och sen kyrkan igen. Fullspäckad julafton med andra ord. Och på juldagen blir det inte lika fullspäckat men ändå mycket och på annandagen på fredag har jag blivit medbjuden på opera. Kul. Spännande. Annorlunda. Jag har sett Trollflöjten när vi var i Berlin med tyskan på gymnasiet. Det var ball. Fast jag förstod inget :)

God Jul.

eller en natt på jobbet och dåligt med sömn efteråt?

Det är dags att ge sig ut på stan. Puh. Årets första och sista julklappar ska köpas. Jag har planerat detta dock. Det är inget sista-minuten-tjafs. Jag har haft tid innan, jag har bara inte haft lust. Det jobbigaste just nu är att det känns som att jag är bakfull eller kanske till och med full. Och hungrig som bara den är jag till på köpet. Jag har i alla fall fått fyra timmars sömn. Kanske hade det varit bättre att inte sova alls. Hujedamej. Dags för en dunderfrukost, som jag inte kan äta för att jag är FÖR hungrig och sedan ger jag mig ut på äventyr. Vad som skall inhandlas är fortfarande en gåta. Jag vet inte. Jag har mest lust att köpa saker till mig själv, men så kan man ju inte göra.

Klockan tre gick jag till sängen. Nu är klockan fem. Det är nog dags att sova trots allt. Men jag blev mörkrädd. Och sen var jag tvungen att drömma mig bort till Tyskland. Det är synd att jag inte är miljonär. Verkligen. Men det där löser sig. Det är synd att jag har planerat in nästa Tysklandsvistelse till efter en eventuell icke-examen om typ 1 ½ år. Om jag inte hinner bli miljonär innan dess. Men då ska man kanske spela på Lotto och det gör ju inte jag, jag har inte råd eller var det orken som tröt. Kanske vill jag helt enkelt inte bli miljonär? Fem timmars sömn de senaste 36 timmarna, jag tror att jag börjar bli lite snurrig i bollen.

Jag ska läsa mig till sömns nu.

Kul förresten att jag just insåg att klockan faktiskt är fem på morgonen och att personer som ska jobba imorgon måste gå upp alldeles strax. Konstigt vilka tokiga perspektiv man kan ha på tid ibland.

Kul igen att jag precis använde ordet imorgon om någonting som faktiskt är idag. Jag har inte helt koll på läget just nu känner jag. Men om ett dygn cirka är jag ledig nästan en hel vecka!

Det var storstädning som gällde på jobbet inatt. Allt skulle sorteras upp, allt som fanns i hela huset. Detta händer tydligen en gång per år. En lördag om året har de öppet och har sånt kul för sig. Detta medförde att vi flyttades runt en hel del och till och från inte hade något att göra. Prognosen såg god ut för en tidig hemgång. Men sen är det ju något fel på folk så de förstår inte att om man bara jobbar lite istället för att sitta och gnälla så kommer vi hem tidigare. Nej. Vi kom därifrån efter klockan fem. Jag missade sista nattbussen med tio minuter. Väldigt onödigt eftersom de sista tio minutrarna mest gick åt till att bara sitta och glo. Hade jag hunnit med den där bussen hade jag tjänat nästan en timmes sömn. Men nej. Jag kom hem i alla fall. Och så sov jag. I kanske fem timmar. Sen åkte vi iväg för att köpa julklappar. Jag har fortfarande inte köpt en enda klapp. Jag har inte ens några idéer. Tjoho. Sen åt vi middag på Pizza Hut. Mmm. Hem och lämna av lillebror och julklappar och sedan åkte vi vidare mot Maxi för att köpa mat. Vid stängning, två och en halv timme senare tågade vi därifrån med alldeles för mycket grejer. Jösses. Hem och packa upp allting och sen la jag mig på soffan och småsov lite. Det blir nog inga problem att somna inatt. Hela kroppen är trött. Håhåjaja. Imorgon är det jobb igen så jag ska försöka sova på dagen. Sedan är det klapprush som gäller på tisdag. Och matlagning. Och julbak. Och och och.

Jag längtar hem till Luleå. Till dagar då jag har absolut ingenting att göra. När lägenheten är städat. Sängen nybäddad. Jag nyduschad och tv-tablån fylld med bra tv. Till det en god kopp te. Helst ska jag även ha hunnit plugga duktigt under dagen och kört ett bra träningspass så att både huvudet och resten av kroppen fått sig en omgång. Gud vad härligt. Åh åh åh.

Det börjar kanske bli dags att sova ändå. Läsa lite i boken. Jag köpte två böcker idag. Till mig själv. Det var vad jag kom hem med efter en dags julklappsshopping. Men jag kan inte riktigt gå förbi en stor låda med pocketböcker när de bara kostar 20 kr styck. Någon bra bok kan man alltid hitta. Idag hittade jag en som har stått på min lista över böcker jag vill läsa ända sedan förra julen. Men nu måste jag läsa ut min tyska bok först. Det kommer nog att ta ett tag, även om det går fort att läsa, den är ju så tjock (men så bra!).

Idag har jag sovit hela dagen. Jag la mig vid fyra inatt. Vaknade vid halv elva av en massa liv i huset. Gick och la mig igen efter halv tolv när huset var tomt. Då tog det ett tag att somna om. Vid två fick jag ett sms där Lisen undrade om jag ville följa med på opera på annandagen. Väldigt förvirrad blev jag. Sedan la jag mig med täcket i soffan och såg på skidskytte. Jag älskar helger när det är Vinterstudion på SVT. Man kan ha på skidåkning och skidskytte i bakgrunden och sen fortsätta sova. Sandra ringde och undrade något om en buss. Väldigt förvirrande det också. Medan jag låg där och försökte somna började jag må illa. Jag trodde att det var kört, nu hade jag åkt på vinterkräksjukan trodde jag (kan vi inte döpa om den till vintersjukan bara, ordet kräk är så äckligt så att man blir sjuk bara av att höra det). Jag såg framför mig hur jag inom någon minut skulle behöva springa till toaletten och jag såg hur jag var tvungen att stanna hemma från jobbet inatt och gå miste om stora summor pengar. Håhåjaja. När klockan var kvart över tre gick jag tillbaka till sängen, soffan var så liten och jag behövde sträcka ut kroppen lite. Innan fyra kom lillebror hem igen så då vaknade jag till och klockan fyra ringde klockan. Snoozade till halv fem medan jag drömde sjukt störda drömmar. Nu måste jag laga mat, äta mat och åka till jobbet. Jag mår fortfarande illa. Jag har dock helt plötsligt insett att det gäller att tvätta händerna ofta. Tänk vad många det är som sitter och skriver brev som kanske har fått en släng av den där vintersjukan. Usch och fy. Nu blev jag rädd för baciller. Men såhär innan jul, som handlar om mat, vill jag inte ligga däckad i den där sjukan. Jag kommer ihåg en jul när jag dagen efter åkte på världens magsjuka som höll i sig länge, till slut låg nästan hela familjen sjuka. Sen kunde jag inte äta julskinka på flera år. Uhh.

Nej. Nog med hemskheter. Jag ska bara berätta först att min axel gör ont redan nu när jag vaknade. Men om jag proppar i mig Ipren så hjälper det kanske. Jag hoppas det för annars blir det inga nådiga tio timmar inatt. Men Ipren är bättre än alvedon. Det hade jag aldrig sagt för bara ett halvår sen. Men ibland får man sådana härliga uppenbarelser.

Mat nu.

Spotify är ju min nya stora kärlek här i livet. Jag kan lyssna på nästan precis allt som jag vill lyssna på. Det enda är att ibland så kommer det en kort reklampaus mellan låtarna. I en av dessa pauser hörde jag Idol-Kevin göra reklam för sin låt, Idollåten. Nu lyssnar jag på den på Spotify. Idollåtar låter ju ofta lite likadant. Man vet liksom vad som komma skall mot slutet av Idolsäsongen. Men den är lite mysig såhär en fredagkväll i sängen med datorn i knät. Om jag bara hade vettigare saker att göra vid datorn hade jag kunnat sitta här alltid. Tur att jag snart ska skriva C-uppsats. Den kommer att skrivas i min säng om nätterna när kreativiteten flödar. Undrar vad jag ska skriva om bara. Jag har ett förslag men jag vet inte hur jag ska utveckla det. Det får vi la se later on, någonstans ska det ju ändå bli en hel uppsats av det.

Jag försöker klura ut julklappar. Jag har dock inga som helst idéer. Jag har tänkt utföra de flesta av mina julklassköp på tisdag. En dag innan julafton. Det sägs att många affärer kommer börja rea redan innan jul. Det är inte därför jag väntar, det är för att jag inte har några idéer. Eller ibland har jag för många idéer. Jobbigt. Jag har inte så mycket tid heller. På söndag blir det lite shopping, då är jag ledig igen. Och sen på tisdag eftermiddag eftersom jag jobbar måndag natt. Det kommer att bli grymt det här, jag jobbar bäst under press som vanligt. Och nu kom jag på en affär jag ska besöka där jag säkert kan hitta både ett och annat.

Jag fnular lite på en berättelse om Tyskland och så. Men jag tar det nog när det börjar närma sig nyår. Det får bli en årssammanfattning med det som faktiskt varit bra i år. Och inte det som har varit dåligt. För jag hade åtminstone tre bra månader i Tyskland. Dreams are coming true.

Friday, I'm in love.

Det är fredag. Jag är ledig inatt. Hur skönt som helst. Jag var pigg som en lärka imorse när jag kom hem. Läste vidare i min bok. Det är så nämligen att jag läser en tysk bok just nu. Den är 650 sidor lång. På tyska. Och jag är helt fast. Den är hur bra som helst. Visserligen har jag bara läst knappt 100 sidor, men den blir bara bättre och bättre ju mer man läser. Det är en sådan här berättelse som jag har längtat efter att läsa, i stil med Jakaranda av Tamara McKinley och det mesta av Joyce Carol Oates. Det är nästan så att jag känner för att spendera kvällen med näsan i boken. När skolan börjar igen har man ju ingen tid över till att läsa annat än kurslitteratur. Speciellt inte när C-kursen börjar, där är det sjukt mycket att göra som det verkar.

Men men men, när allt kommer omkring är jag ledig inatt. Jag sov "bara" till tre idag. Det var nästan ljust ute när jag gick upp. Nästan. Jag gick nästan ut på en promenad. Nästan. När allt kommer omkring så är det dock inte alla "nästan" som räknas utan det man faktiskt gör. Jag har åtminstone städat lite, tvättat, diskat. Det har jag inte bara nästan gjort. Och nu ska jag laga mat. Duktiga jag. Det är första gången på länge som jag är ledig. Det var hektiska sista veckor i skolan och sen dess har jag jobbat. Men inte klagar jag. Nej. Det är rätt skönt att ha något att sysselsätta sig med, man blir lätt lite apatisk annars.

Alltså på nätterna när jag inte har annat att göra än att sortera brev då kommer jag på jättemycket bra saker. Men sen kommer jag hem och sover tills kvällen är kommen och så har jag glömt bort allt. Det kan jag säga är att det är rätt skönt att det är mörkt på mornarna, då känns det som om det är natt och så lever jag kvar i illusionen att jag inte alls har varit vaken hela natten. Sen att jag sover ända till halv fem är kanske inte optimalt. Jag har tänkt gå en massa promenader här hemma men det blir aldrig av eftersom jag sover hela dagarna. Jag är mörkrädd också och det är alltid mörkt. Jag saknar ljuset i Luleå, låter ju helt dumt, men så är det. Med snön. Och lampor, det finns inga lampor här. Allt är mörkt. Allt jag ser är mörker. Inte konstigt att jag är trött. Imorse läste jag i Metro eller City om att ljus är viktigt på mornarna, att man ska gå ut i solljuset minst en halvtimme om dagen och att man på kvällen ska släcka ned så att kroppen förstår att den snart ska sova. Det var tips från Doktor Åsa. Hon som gör tv nuförtiden men som förr i tiden var med i Robinson. Jag prickar inte in ett rätt.

Idag observerade jag att Felix visade tre olika reklamer i en reklampaus idag. Väldigt strategiskt placerat runt middagstid. Jag lägger märke till så mycket när jag känner till alla marknadsföringsstrategier och allt. Väldigt spännande att inse att man faktiskt lär sig något i skolan.

Igår var det mer att göra på jobbet i alla fall. Men vi fick gå tidigare. Jag har hittat en buss som matchar ett tåg som matcher en buss perfekt på morgonen. Men då vill det till att vi får sluta 06.

Nuuuu är det snart dags att ge sig iväg igen. Men imorgon är jag minsann ledig. Härligt värre.

Det sägs att det är onsdag idag. Jag har ingen koll längre. Tisdagsnatten gick långsamt. Oj oj. Ingenting att göra. Ingenting att göra. Ändå så var det mycket mer post igår än innan. Jag har jätteont i min axel. Inte sorterar-axeln utan den andra. Efter fem minuter är det redan kört. Nu förebygger jag med vetekudde och värme. Hoppas att det hjälper lite åtminstone. Det är jobbigt att ha ont efter fem minuter när man ska sortera i sju timmar till. Fast imorse fick vi gå tidigare igen. Och det var godisnatt. Jag kan inte förstå hur gott det är med Geisha. Och Marianne. Mums. Det var min favorit när jag var liten. Fick jag alltid av gammelmormor när vi var där och hälsade på.

Det händer inte så mycket nuförtiden. På jobbet går tiden långsamt och snabbt. Det beror lite på. Vi hade en sjukt slapp natt till. Ett tag trodde vi att vi kunde få gå hem innan fem, men sen var det folk på andra platser i huset som hade lite mer att göra. Det blir lätt lite segt när man inte har något att göra, samtidigt är det jobbigt när man har mycket att göra. Men någonstans däremellan så går det bra. Jag kom hem vid halv åtta. Somnade vid åtta. Sov till fyra. Sen gick jag upp och lagade mat. Jättegott med mat direkt när man vaknar. Tur att det var pannkakor i alla fall, på vissa platser i världen äter man ju sådant till frukost. Ja.

Förresten. Det var två plusgrader här imorse. Jag gick med min tjocka jacka uppdragen hela vägen och luvan på huvudet och höll på att frysa ihjäl. Visserligen var jag trött och inte lika väl påklädd som jag är i Luleå, men rackarns vad kallt det var. Det är verkligen skillnad på kyla och kyla. Noterbart är även att Stockholm bjuder på regn och stora gråa moln, som jag inte ser eftersom jag sover hela dagarna.

( Eller eftermiddag)

Sådärja. Nu har jag sovit ut ordentligt.

Det blev ingen lång introduktion igår. De verkar inte bry sig så mycket såhär på julen. Nåväl. Vi hade mer eller mindre ingenting att göra och fick gå hem en och en halv timme tidigare. Skönt det tyckte jag som var hemma redan halv sju. Det är som alltid lika roligt att jobba därborta. I år har vi blivit inlåsta på plan fyra. Inga passerkort och ingenstans att ta vägen. Det går inte ens att ta sig ut, jo det gör det, men det går inte att ta sig in igen. Härligt. Det gick i alla fall ganska fort inatt trots att vi hade jättelite att göra. Men jag noterade några småsaker.

1. Det är mycket mysigare att jobba natt på sommaren. Sommarmornar är betydligt mycket trevligare än vintermornar.
2. Vintern är bra för då är det mörkt hela dagen så man slipper störas av solen när man ska sova.
3. Det som är positivt med ett fysiskt jobb som detta är att man är rejält trött i hela kroppen när man kommer hem och somnar gott.
4. Alla låter som spelades på min iPod under natten är låtar som jag lyssnade på för evigheter sedan och som jag har många minnen till. Alltför mycket tid med musik och tankar kan få vem som helst att gå crazy. Jag borde skaffa mig en ljudbok istället.

Jag sov ända till klockan tre idag. Då åkte lillebror hemifrån. Han var ledig från skolan idag och har inte bråkat någonting alls med mig så jag kunde sova i åtta timmar utan att bli väckt. Jag har kollat igenom marknadsföringsarbetet och sett på tv. Nu är det dags att sätta igång och laga mat till familjen. Jag undrar hur det kommer att gå.

Det är lite jobbigt att börja med en soft dag på jobbet. Eftersom alla julkort ska skickas senast 16e så kommer vi ju inte att ha det lika slappt framöver. Speciellt inte nu när fredagspersonalen inte har jobbat undan allt redan. Men det är skönt att han något att göra också och inte bara sitta och stirra i taket. Det kommer bli bra det här. Jag ser redan alla guldpengar hägra i slutet av januari. Och lönen har de höjt också till på köpet. Woah.

Första dagen hemma.

Jag har sovit ganska länge, jag har vunnit över lillebror i Geni, jag har lagat mat och sen har jag inte gjort något mer. Jag har glömt bort att sova på eftermiddagen. Något jag hade planerat eftersom jag nu ska åka och jobba hela natten. Men då blir det extra skönt att komma hem imorgon och gå och lägga sig i sängen. Det var allt. Jag hade en jättebra julklappsönskan men jag glömde bort den. Nu kom jag dock på det, eller kanske en annan. Struntsamma, nu ska jag jobba. Hoppas att de håller en två timmar lång introduktion.

Okej. En lång eller en kort version? Jag känner för att låta mina händer avgöra. Jag börjar och så får vi se var allt slutar.

Igår packade och städade jag. Sedan klädde jag på mig fint, satte på partyfacet och gick över till Lisa där vi intog en vidunderligt god middag. Efteråt var jag så mätt så att jag knappt orkade stå upp. Vi såg på Idol-finalen också gjorde vi och lyssnade på såndär musik som ibland är roligast i hela världen att lyssna på. Vi stegade hem till mig där jag fixade lite och sedan hoppade vi på partybussen mot stan. Det är dock ingen partybuss längre. För något år sen, plus lite till kanske, så var 22.55 bussen alltid full med folk på fredagkvällar. Så är det inte längre. Vi tog en tur in på Invit och sedan gick vi till Cleo. Det var upprorsgenen i oss som fick oss att gå dit. Jag har inte varit där på evigheter. Väldigt snabbt insåg jag också varför. Kvällen till ära var hela stället fullt med utbytesstudenter. De var så söta. På en given signal ställde sig alla i en ring och hoppade. Det är kul med sådana där interna grejer som alla andra som står bredvid bara höjer ögonbrynen åt och inte förstår någonting av. Nåväl. Vi dansade och skojade och sedan styrde vi stegen mot MAX lagom sent. Killen i kassan strulade till min beställning så jag fick massa extra saker och rabatt. Skoj. Synd att jag verkligen inte var sugen på mat bara. Väl hemma efter att jag hade spillt ned hela taxin med cola gick jag förbi hemma hos Lisa och hämtade lite grejer. Sedan sa vi hejdå och så var det dags för mig att pulsa genom all snö och gå och lägga mig i min säng.

Hela natten drömde jag sedan mardrömmar. Först en gång men då kunde jag avvärja situationen genom att helt enkelt börja tänka på annat. Men när mardrömmen kom tillbaka var jag tvungen att gå upp en stund. Helt svettig och med en puls på 200 försökte jag sedan somna om. Det gick bra. Tills snöplogen kom och väckte mig vid sju. Men jag sov ändå ända till halv nio då jag gick upp och fixade klart det sista. När jag till slut kom iväg genom all snö, oj vad det snöade, så var jag helt slut. Jag träffade en Sigge på bussen gjorde jag. Sedan satte jag mig på busstationen och åt en yoghurt, usch. Tröttnade på att sitta och vänta och gick till Smedjan istället. Där stod min lärare och sålde te. Konstig värld. Åkte ut till flygplatsen, checkade in, gick på planet, satte mig tillrätta (jag valde bäsa sätet, bakom nödutgången utan någon stol framför). Så var det dags att avisa planet. En röd äcklig sörja kom och förstörde utsikten. Bra så. Så skulle vi vänta på att startbanan sopades. Och så helt plötsligt så dog planet. Strömmen försvann. Piloten förklarade att strömtillförseln hade slagits av av sig själv och att det skulle ta sju minuter innan den gick att starta igen. Sedan skulle de starta alla navigationssystem, det skullle ta ytterligare tio minuter. Jag tror att vi kom iväg ungefär 45 minuter försent. Kul i jul. Väl ovanför molnen somnade jag. Sedan vaknade jag till och såg all sol, härligt värre. Stockholm var dock totalmulet. Tråkigt som vanligt.

Åkte in till stan och mötte mamma och lillebror. Åt lunch och gick sedan runt för att köpa julklappar. Vi köpte en lyx-variant av en saffranslängd på NK och lite andra saker. Sedan åkte vi hem och jag lagade middag på en gång. Efter middagen bestämde mamma och jag att vi skulle åka till Heron och se på Mamma Mia. Så vi hoppade in i bilen och åkte på bio. Det var helt fullt med folk. Jag undrade varför folk går på bio en lördagkväll när man kan göra så mycket annat. Men det var rätt härligt att krypa upp i biofåtöljen och se en glad film. På något sätt känns det dock som om det inte hade varit lika mysigt i Luleå. Nåväl.

Nu är jag hemma. Jag ska försöka vara vaken ett tag till och sedan ska jag sova. Imorgon börjar jag jobba. Det hade jag verkligen förträngt. Jag har nog fortfarande inte insett det. Men jag ser pengarna hägra i slutet av januari. Så jag tar det med en klackspark. Säger jag nu. Det kommer jag inte att säga imorgon när klockan börjar närma sig midnatt och jag redan har tröttnat efter en timme.

Lov är det nu i alla fall. Ledigt från skolan. Ska bara kolla lite saker på våra arbeten och sen är det slutpluggat fram till början av januari. Eller i alla fall tills efter jul. Just nu känns det som att jag har ganska så stor koll i alla fall. Men sen vet man ju inte hur bra det stämmer. Det kan ju visa sig också att jag råkar glömma bort allt under mitt korta lilla lov.

Det blev en ganska lång variant. Batteriet börjar ta slut och mina fingrar börjar ge upp. Jag ska ta och bädda sängen och se vad som kan underhålla mig någon timme till denna Lucia-lördag 2008.

Alltså ärligt talat, det måste finnas ett stopp. Det går inte för sig längre.

Imorse råkade jag stänga av klockan och inte gå upp. Gick upp fyra fjuttiga minuter innan min partner in crime kom och hämtade mig. I skolan var det Lucia-tåg på gång. Fint. Stämningsfullt. Det måste vara konstigt för utbytesstudenterna. Efter en macka till frukost var det föreläsning. Det var nog intressant egentligen men läraren klarar inte riktigt av att göra det roligt, han är jätteduktig men det går inte riktigt fram till oss som är nya i gamet och inte förstår. Jag tror med andra ord att jag inte var den enda som höll på att somna, eller, jag vet att så inte var fallet. Sen satte vi oss och gick igenom arbetet igen i centrum, då var det Lucia-tåg med barn. Så himla söta. Sen gick jag till biblioteket och träffade Lisa och de andra. Det är så roligt när alla verkligen sitter i skolan och pluggar, då vet man var man har dem. Haha. Sen åkte vi till stan och åt lunch. Kom hem, såg på tv, läste min bok (jag ville verkligen läsa ut den) och somnade. Såklart. Fast jag hade förberett mig på det eftersom jag kände i hela kroppen hur trött jag var. Nu ska jag städa och packa klart allt så att jag bara kan sticka imorgon.

Jag har blivit inbjuden till Lisa på middag. Hon bjuder på följande

Snacks inspirerad av den gamla sydamerikanska legenden Zorro

Fläskytterfilé serverad med en norrländskt besjälad potatisgratäng samt en himmelsk rödvinsreduktion

Chokladpanacotta med ett smakrikt hallontäcke

Mums kan jag bara säga.

That's it. Jag ska ta mig ur drömmarnas värld nu och sätta igång. Det är mina drömmar jag har tröttnat på nämligen. Fast det här var en rätt rolig en. Vi satt mitt i biblioteket och drack champagne och blev utkastade fast ändå inte för de fick inte tag i oss, vi var så bra på att underhålla bibliotikarierna så vi kom undan. Det var ju kul. Det som följde var också kul, men jag måste sluta upp att drömma om impossible things.

Nu börjar jag tröttna på det här. Min kropp börjar ge upp. Jag har sovit för lite hela veckan. De första dagarna gick det bra. Men ju längre veckan fortgår desto tröttare blir jag och min kropp. Imorse kunde jag inte gå upp ur sängen. Jag gick upp och ställde en kastrull på spisen och kokade ett ägg. Sen tog jag bort det från spisen och la mig i sängen igen. En kvart senare gick jag upp och hämtade mitt ägg, mitt te som jag hade gjort och en torr brödbit som blev över igår. Sedan la jag mig i sängen och åt. Jag kom inte upp förrän det blev akut att klä på sig och gå iväg. Men skolan har i alla fall gått bra och varit intressant. Dessvärre var vår sista lektion vigd åt att gå igenom praktiska saker inför tentan och olika frågor. Den enda fråga som diskuterades var huruvida facit på gamla tentor skulle lämnas ut eller inte. Lärarna sa nej men eleverna ville inte lyssna på det örat. Tio minuter och frågor som "svarar ni på mail på julafton då när ni säger att vi alltid kan fråga er när vi inte förstår?" senare byttes ämnet ut. Det är så tråkigt såntdär för det är samma sak varje år. Första och sista lektionen på varje kurs går åt till frågor som ovan nämnda. Varje gång kör alla med samma argument och tror sig kunna övertala lärarna. Jag vet inte på vilken sida jag står. Ibland är det klart att det är skönt att ha facit, men jag vet att lärarna har rätt när de säger att många inte lär sig om de får tillgång till facit och att resultaten på tentan blir därefter. Det handlar inte om vad som är rätt eller fel, men måste folk vara så dumma i huvudet att de aldrig lär sig? Eller läser jag ALLTID kurser med folk som läser sin första kurs? Jag blir så trött.

Lisa hann upp mig på vägen hem. Väl hemma slängde jag mig i sängen. Första eftermiddagen utan något att göra sedan förra veckan eller för två veckor sedan kanske. Jag har en sak att göra, men det går ruskigt fort. Det jobbiga nu är bara att jag har jättemycket disk efter gårdagens middag, jag har ingen aning om vad jag vill äta, jag är hungrig som en varg (det har varit så mellan varje måltid idag, ändå har jag ätit bra), det är ingenting roligt som visas på tv heller. Men det allra värsta av alltihop just nu är att jag har missat att vi har föreläsning imorgon. Jag har missat att vi har föreläsning klockan 08:15 (!!!!) imorgon. Det finns ingen gud. Det finns ingen som hör mina böner om bara EN ENDA morgon då jag kan sova längre än till sju. Varje dag den här veckan har börjat med att jag tänkt att morgondagen ändå blir lite bättre, lite lugnare, lite senare morgonstunder. Varje dag har sedan slutat med att jag dagen efter återigen måste vara i skolan klockan åtta. Det är inte det att jag inte kan vara där så tidigt. Det är bara det att det inte har varit planerat. Om jag vet att jag har en jobbig vecka framför mig kan jag ju förberada mig, men att bli slagen med en knytnäve rakt i ansiktet varje dag, det är jobbigt. Nu är det hur som helst bara imorgon kvar.

Jag känner att det här blev väldigt negativt. Det är nog bäst att jag får i mig mat nu och sen låtsas att den här dagen är över.

Igår ville Lisa bli bjuden på middag. På kvällen funderade jag då ut en plan. Precis innan läggdags bjöd jag in henne till en fest på slottet i Nobel-anda. Idag har hela dagen gått åt till skolgöra. Från åtta till tre satt vi med arbetet, sen väntade en sövande lektion innan dagen var slut. Efter en tur till stan var jag och Lisa hemma lagom till 18. Klockan 19.20 skulle festligheterna starta. Oj oj. Det var mycket att göra. Lägenheten skulle städas och jag skulle tillaga en trerätters middag. Men om jag får säga det själv så gjorde jag det riktigt bra. Jag är imponerad över att jag på väldigt kort tid hann tänka ut, köpa grejer och sedan laga tre rätter varav två var helt nya i min repertoar. Lisa tog med sig en flaska bubbel och så åt vi gott. Efter den storslagna underhållningen som det bjöds på efter middagen har vi suttit och lyssnat på musik från våra tidiga tonår. Tänk Backstreet Boys, Five, N'sync och så vidare. Väldigt roligt och många skratt.

Det har varit en bra dag faktiskt. Vi skrattade mycket i skolan också. Tjejerna i min grupp är faktiskt riktigt roliga. Skönt det för det är tråkigt när man gör grupparbeten och måste sitta tillsammans i många långa timmar och så är allt bara tråkigt och alla sitter och suckar för sig själva.

Nu ska jag sova. Jag orkar inte diska. Jag ska se till så att jag har en kopp och en kastrull till morgondagens frukost bara. Imorgon blir det samma visa igen, klockan åtta i skolan. Ända sedan i måndags morse har jag varje morgon tänkt "åh vad skönt, imorgon får jag i alla fall sova ut, eller åtminstone slippa gå upp innan klockan slår åtta". Men så blir alltså inte fallet. På fredag däremot, då tänker jag vägra gå till skolan så tidigt. På fredag kanske jag vägrar gå till skolan alls. Jag måste packa. Har bestämt att vara klar med allt på fredag eftersom jag åker rätt tidigt på lördag. Tidigt i alla fall om man tänker på att fredagen eventuellt bjuder på alkohol och utgång med dans. Men vi får väl se hur allt går. Två dagar kvar, sjukt. Sen börjar jobbet. Det är samma visa varje gång på Posten. Man tycker att det är jobbigt och tråkigt men det går ända an och sedan är tiden slut och så är man tillbaka några månader senare igen. Tur att det ändå är ganska bra med pengar.

Godnatt.

I vilken värld skulle jag någonsin hinna lägga mig och sova tidigt? Det värsta med att gå och lägga sig sent är att man känner sig pressad att somna på en gång och då går det aldrig. Men jag har roat mig med att rätta en text hela kvällen så jag är rätt nöjd med mig själv. Snart är det lov. Då ska jag sova.

Alltså, inte ska jag flytta. Nej, inte nu igen.

Det blev en lång dag idag. I skolan runt åtta, sen fastnade vi på arbetet, lunch och träff med andra gruppen där vi egentligen inte kom fram till så mycket vettigt heller. Sen satte jag mig och läste igenom arbetet och när det väl blev dags att gå hem sparade jag duktigt och stängde av datorn. Hemma tänkte jag sätta igång på direkten för att sedan få en lugn kväll. Men medan datorn startar inser jag att jag har glömt att spara dokumentet på datorn. Jag sparade ändringarna som jag gjorde, men aldrig på datorn eftersom jag hämtat hem dokumentet från mailen och sedan bara börjat skriva. Dumma dumma mig. Lagade god mat istället och såg på tv. Nu ska jag kanske sätta mig med det där. Det tar inte så lång tid, det är bara 10 sidor text, haha. Sen ska jag försöka läsa min bok och sova i tid för en gångs skull. Imorgon blir det till att återigen vara i skolan vid åtta. Men det gör inte så mycket. Det är bara direkt när jag vaknar och innan jag hinner iväg som jag tycker det är jobbigt. Sen går det faktiskt över all den där tröttheten. Och framåt eftermiddagen är jag alltid som duktigast. Detta borde jag tänka på när jag pluggar faktiskt. Sena eftermiddagar är att föredra framför tidiga förmiddagar.

Apropå middagar så är det Nobelmiddagen imorgon. Spännande. Or not. Men då kanske SVT återgår till sin normala tablå så att man slipper alla program med Nobel-anknytning som "Nobelpriset 2008: Packat och klart" eller Nobelpris-vinklingen som de hade på "Vem vet mest" någon gång förra veckan. Inte för att jag kollar på SVT så ofta, men ändå.

Jag hade tänkt att jag skulle sova by now. Men jag satte mig och skrev mer på arbetet och sen fastnade jag. Nu tycker jag det är jätteroligt. Jag bara skriver och skriver och orden tar aldrig slut. Jag bläddrar fram bra sidor i boken och är riktigt effektiv. Dessvärre är ju klockan snart tolv. Varför är jag alltid som mest produktiv sent på kvällarna? Jag förstår det verkligen inte. Och allra helst ska jag ha lite tidspress på mig också, då jobbar jag som bäst. Det är ju dumt. Hur ändrar man beteende?

Jag sitter här vid mitt bord och sneglar på klockan. Och så är jag glad. Jag vet inte varför. Antagligen för att det äntligen släppte. Jag har försökt skriva allt det här i en vecka nu men det har inte gått framåt. Jag var på väg att ge upp, faktiskt. Jag var på väg att gå till min grupp och säga att jag inte kunde komma på något bättre att skriva. Men det skulle ju aldrig hända. Jag behövde bara lite tur. Med lite tur är jag inte jättetrött imorgon heller. Men så kommer det nog inte bli, just nu känns det som om jag har tagit glada piller som gör mig till en Supermensch. Så är inte fallet, ingen oro i lägret. Det är nog kroppens egna droger som får mig att bli såhär pigg och effektiv och faktiskt lite glad i smyg. Men snart måste jag sluta och gå till sängen. Snart snart..

Imorse var det tjugo (20) minusgrader ute. Jag hoppade på bussen efter åtta, tänkte att det inte var hela världen om jag kom en kvart senare än utsatt tid. På bussen träffade jag en gruppmedlem som inte heller ville gå i kylan. Hon hade även andra nyheter, nämligen att alla andra i gruppen var sjuka (nåja, en var upptagen). Men vi satte oss och var faktiskt väldigt duktiga fram till lunch. Jag intog en macka till lunch i vårt lilla grupprum. Alldeles ensam och övergiven. Fast det var rätt skönt. Jag hann gå igenom lite saker som inte blivit omhändertagna. Sedan var det föreläsning i marknadsföring. Till min stora glädje handlade det idag om p:et pris. Pris är mitt p och det jag ska skriva om. Efteråt gick jag hem. Då kändes det helt plötsligt jättevarmt ute. Alltså, varmt jämfört med de 20 minusgraderna på morgonen. Under hemvägen började det snöa, men det är inte riktigt sant. Vi har nämligen upptäckt ett nytt fenomen (som säkert inte är nytt alls, det är bara det att jag aldrig varit med om det tidigare), det regnade nämligen utomhus. Det regnade snö. Låter hur konstigt som helst, jag vet. Men tänk ett sommarregn, fast med snö. Det är inte konstigare än så. När jag kom hem vid tre-tiden visade termometern bara tio minus. Jag visste väl att det hade blivit varmare. Temperaturen höjdes ännu mer under resten utav dagen men nu är det snart tillbaka på minus tio.

Jag har suttit hela eftermiddagen med min text. Inte hela, nu ljög jag. När jag väl började skriva skrev jag allt på fem minuter. Men det är så svårt att börja. Och det jobbigaste är att försöka hitta allt i någon bok. Det jag har skrivit nu har jag tagit direkt från huvudet. Det är nämligen sådant som vi har lärt oss på interna och även på nationalekonomin. Dessvärre tror jag inte att mitt huvud duger som referens. Jag ska fila lite mer på det där innan jag går och lägger mig. Idag ska jag komma i säng i tid, igår somnade jag jättesent igen. Det duger inte.

Förresten fryser jag. Fast bara om händer, fötter och knän konstigt nog. Jag undrar om jag har för mycket kläder på mig. Jag har nämligen tre par strumpor på mig. Eller ett par tjocka strumpbyxor, ett par strumpor och ett par tjocka sockor på det. Jag tror inte att det är så bra. Nu ska jag testa och se hur det är utan alla hundra lager. Imorgon blir det en lika rolig dag i skolan. Vi har bestämt oss för att sätta oss med interna imorgon också. Jag vet inte om några andra kommer, annars får vi klara oss själva. Och på eftermiddagen är det företagsanalysen som skall göras. Hujedamej. Jag som hade bestämt mig för att gå och träna på morgonen och sedan gå ned till skolan först vid lunch. Det gick ju rätt dåligt.

Men nu måste jag skynda mig att bli färdig så att jag får ta en varm dusch och sen hoppa ned i sängen och sova.

"Jag har släckt alla lampor så att du ska trivas"

Jag är inte mycket för starkt ljus. Jag älskar solen men starka lampor håller jag mig gärna undan. Jag brukar ha några smålampor tända lite överallt istället för att tända mina taklampor. Men där är man olika. Ja. Det var mest det jag ville förmedla.

Det är konstigt hur många olika konstiga saker man kommer ihåg. Som vad man en gång har sagt. Eller vad någon annan har sagt till dig. Ibland är det helt fantastiskt att komma på sådana saker, ibland alldeles dåligt.

Helgen har varit lugn. Jag gick inte upp ur sängen på hela lördagen. Först klockan fyra kom jag iväg till stan för att handla. Jag gick en promenad också. Gick förbi domkyrkan precis när klockorna började slå. Gick genom stadsparken som var fin med all snö. Men min promenad blev inte så mycket längre för jag är så mörkrädd och det är ju alltid beckmörkt här uppe såhär års. Jag gick in på Åhléns istället för att få lite inspiration till vad jag skulle kunna behöva eller vilja ha, något att önska mig nu när det lider mot jul och min födelsedag. Sen handlade jag lite mat och åkte hem. Åt middag hos Lisa, hon lagade ihop någon god kyckling med mumsig sås. Och så drack vi glögg (jag måste sluta upp att dricka glögg, för snart kommer jag inte att tycka det är gott längre). Efter en dusch och ett klädombyte såg vi finalen av "Stjärnor på is" och sedan halkade vi oss iväg till kåren. Där hade vi kul och dansade och hade oss tills vi gick hem. Väl hemma skulle jag lägga mig på sängen och skriva ett sms. När jag la mig ned tänkte jag att jag inte fick somna, att jag var tvungen att gå upp och ta mitt piller och släcka lamporna. Klockan åtta imorse vaknade jag fullt påklädd med alla lampor tända och medicinen kvar i burken. Haha. Jag var nog lite trött. Sen sov jag några timmar till efter att jag bytt om och släckt alla lampor.

Under dagen gjorde jag sedan ingenting. Lisa och jag gick en promenad i femton minusgrader och sen var vi och såg på en julkonsert som Marinas gospelkör hade i kyrkan här borta. Det var fint, lite julstämning. Sedan slank vi in på ICA och köpte lite mat och så gick vi hem och gjorde nachotallrikar och såg på tv. Nu ska jag sätta mig och plugga. Det är lika bra att jag gör det idag så att jag slipper sitta hela kvällen imorgon, imorgon har jag ändå så mycket skola att göra.


I love you and I hate you at the very same time.

Konstig kväll. Vi började med musikquiz, det var lite svårt. Sen kom Macknus och gjorde oss sällskap så vi stannade kvar och pratade. Men då hade mitt humör hamnat på botten. Jag satt och drack vatten och såg nog allt annat än glad ut. Men sen kom David och var rolig, inte helt nykter, däremot helt onykter. Oj oj oj vad det skrattades, mestadels åt honom. Nu kom vi hem. Klockan är halv två. Det är skönt. Nu har jag tid att ta det lugnt lite och se på tv innan jag lägger mig. Härligt.

Det blev en härlig kväll ändå. Men jag kollade upp min ekonomi förut ikväll och jag vet inte vad som har hänt, men den är inte kompis med mig. Tur att jag ska åka hem snart annars hade jag fått leva på vatten de sista veckorna. Notera gärna att det bara är den femte, eller ja, den sjätte nu. Jag vet inte vad som har hänt ska jag erkänna. Jag blev lite ivrig kanske. Men till våren ska jag lösa det där och inte slänga pengar all världens väg så fort jag får dem. Det ska jag.

Men just nu ska jag krypa ned i min varma säng och se på tv.

Vilken dag. Jag gick ganska pepp med Lisa mot skolan runt åtta imorse för att sedan gå vidare mot gymet. Men när vi nästan är framme kommer jag på att jag i min packning som innehåller halva mitt liv har missat träningsbyxor. Går vidare mot skolan och tänker strunta i träningen. Men det går inte. Bland annat eftersom jag hade planerat att duscha på gymet och hade smutsigt hår och även för att jag faktiskt har bestämt mig för att träna nu. Så jag tog bussen hem, hämtade byxorna och tog bussen tillbaka. Sen tränade jag och så hann jag med lite lite plugg innan lunchen och lite lite efter lunchen. Det var ju skit att hela planeringen skulle bli förstörd, nu har jag fortfarande massor att skriva. Nåväl. Var på lektion i interna sen. Det var lätt, eller, det kändes inte så svårt, men som alltid så känns det ju alltid lättare när någon förklarar för en. När man sen sitter hemma och ska försöka klura ut något går det dåligt, för att inte tala om hur det är när man ska skriva en tenta. Sedan fick vi skjuts av Emil in till stan. Jag köpte en penna eftersom jag har rensat bort alla mina pennor som inte fungerar och sen gjorde vi en räd inne på Systembolaget innan vi hoppade på bussen. Nu ska jag låta datorn vila och hitta strömsladden och se klart på ett tv-program, lite vila behöver man. Sen är det dags för fredagsstädning och mat. Kvällens planer är väldigt diffusa än så länge.

Nu har jag suttit hur länge som helst med det där arbetet men jag kommer aldrig någonstans. Det blir ingen struktur, ingenting blir bra. Jag gav upp nu. Ska ge det en ny chans imorgon när jag kanske kan hålla isär alla tusen olika källor och faktiskt skriva något vettigt. Just nu är allt bara en enda sörja med olika dokument och sidor och länkar och fakta och allt vad det är. Jag måste strukturera upp det ordentligt känner jag. Men det blir imorgon för nu rusade tiden iväg medan jag försökte få ihop allt.

Jag och Lisa åt lunch idag som inte var så nyttig så jag tänkte äta en lätt middag. Men jag har varit så mätt sen lunchen så jag har inte ätit något. Jag tvingade i mig några oliver, körsbärstomater och mandlar nu på kvällen för att jag skulle ha ätit någonting. Det är inte så bra att gå och lägga sig utan att ha ätit alls, då blir jag bara hungrig inatt.

Imorgon ska vi gå tidigt till skolan. Jag ska ta en tur förbi gymet innan jag säter mig och pluggar. Sen har jag en föreläsning på eftermiddagen, eller en lektion är det faktiskt. Då måste jag lyssna ordentligt så att vi förstår vad vi ska göra när vi gör det andra grupparbetet på måndag.

Jag försökte se en film innan men vid alla viktiga sekvenser så blev jag störd. Eller störd och störd. Först ringde Farmor och sen ringde mamma. Men jag missade hur som nyckelbitarna så det blev lite konstigt, det var en väldigt konstig film också i och för sig.

Tvätten håller på att tumlas och jag ska äta frukost. Tanken var att jag skulle äta "frukost" lite senare för att sedan kunna gå till gymet när tvätten var klar och äta "lunch" när jag kom hem igen. Men jag har ingen lust att gå till gymet så Lisa och jag ska gå en lång promenad senare istället. Visserligen har vi planerat in ett onyttigt stopp på vägen, men ibland får man vara lite dum i huvudet också.

Jag satt dock nyss och surfade runt på en såndär rolig sida där man kan prata med sina vänner. Det är så att en av tjejerna från Tyskland fyller år idag. Hon är jätteliten. Alltså jag menar, minisize. Jag har sedan första stunden jag träffade henne trott att hon är åtminstone lika gammal som de andra eller yngre, alltså född runt 88-89. Jag har sedan aldrig tagit redan på hur gammal hon faktiskt är utan gått runt i min fantasivärld med mina fördomar tills nu. För nu insåg jag att hon är född 87. Hon är bara ett år yngre än mig (fast nästan två eftersom hon fyller år nu i december och jag är ju född i januari). Nåväl. Det var en rolig upptäckt. Jag har känt att jag måste ta hand om henne för att hon är så ung (och kanske för att hon faktiskt behövde det den där sista kvällen när hon var så full så att vi fick ta en taxi hem från Bregenz), men det är hon ju inte. Hela min världsbild förändrades. Haha. Jag är knäpp.

Nu ska jag äta en ägg och lite yoghurt och göra en kopp te som jag ska dricka medan jag sätter mig och skriver marknadsföringen. Tjoho. Fast sånthär plugg passar mig, jag kan sitta uppkrupen i min fåtölj med datorn och dricka lite gott te och skriva. Det är därför det är så skönt att vara student ibland, alla de där dagarna när man får göra precis som man vill, bara man får något gjort.

Men nu måste jag äta för nu har jag ont i huvudet.

Okej. Jag vill inte låta negativ eller så, inte alls, jag vill bara klargöra det. Men, vädret är helt schizofrent. Förra veckan var det minus 15 sen kom helgen och det blev nollgradigt och snöade en massa, även måndagen var varm. Igår, tisdag, var det återigen kallare än tio minusgrader utomhus. Nu vet jag inte vad termometern säger men det regnar ute, det säger en hel del. Vi har många decimeter snö, allt är frid och fröjd, äntligen vinter, och så bör jar det regna. Jag blir inget annat än ledsen i ögat. Jag vill ha kvar snön, den är så fin och vit.

Imorse tog jag bussen till vårdcentralen, Lisa sa att man fick det. Om man ska till vårdcentralen får man åka buss. Speciellt om klockan inte har slagit åtta än. Sen var det ett snabbt stick i armen och så kastade de ut mig i kylan och snön igen. Men jag var inte dummare än att jag tog bussen hem igen och sov en timme extra. Haha. Efter att ha studerat lite i hemmets trygga vrå gick jag till skolan för att äta lunch med de andra. Det var dumt gjort, det fanns ingenting gott att äta. Efter lunchen försökte jag läsa på inför det jag ska skriva på marknadsföringen, men det var stört omöjligt eftersom de tre personerna som satt runtomkring mig pratade oavbrutet. Sen var det i alla fall föreläsning och sen kom jag hem och såg på skidskytte, det var ju inte så intressant. Lagade mat. Och gick hemifrån.

Det är ju onsdag idag. Glöggonsdag. Lisa och jag har sett på tv och druckit glögg. Nu har jag kommit hem och diskat allt och ska krypa ned i sängen och se slutet på Insider innan jag nog ska sova faktiskt. Först kanske jag läser ut min bok dock. Imorgon är det tvättdag. Träningsdag (jag tog ledigt idag). Och sist men absolut inte oviktigt alls: skriva-seminarie-text-dag.

Snart ska jag åka hem. Det känns helt galet att jag redan ska åka hem. Att det redan är december. Att det snart är jul. Det mesta känns helt galet nuförtiden. Jag har ingen tidsuppfattning längre. Den har försvunnit. Det skulle lika gärna kunnat vara sommar förra veckan. Men hemma ska jag i alla fall jobba och äta lussebullar och dricka julmust. Plus att jag ska gå många långa promenader.

Min plan var en dålig plan. Jag är hur pigg som helst nu. Ändå har jag pluggat, skrivit en önskelista, lagat god mat, diskat, fixat gardiner (dock bara två eftersom de rackarns banden inte räckte till resten, jag måste köpa mer) och sen har jag nog inte gjort något mer men jag är pigg som en lärka nu och har inte alls någon lust att gå och lägga mig. Bara tanken på att lägga mig i sängen får mig att vilja gå ut och springa istället. Mycket konstigt. Och nu börjar jag känna mig pressad eftersom jag måste upp imorgon. Kanske får jag åka hem imorgon och ta det lugnt någon timme ändå innan jag går till skolan. Skriver gör jag ju bäst hemma där jag har min dator, den är lite jobbigt att släpa på, trots att den är varken stor eller tung. Vi får la se hur morgondagen blir. Nu ska jag i alla fall hoppa ned i sängen. Jag antar att det inte blir lika jobbigt när jag väl ligger där. Fast först måste jag hitta min fjärrkontroll till tv:n, den har försvunnit under allt mitt fixande och trixande.

Nu har de hittat sitt fel och min tenta är numer underkänd. Rackarns. Men det var kul att leva i drömmen en stund. Idag har jag varit på planeringsseminarium med gruppen och lärarna på marknadsföringen. Han gillar visst att prata den där läraren. Sen satte vi oss ned och bestämde oss för att skriva varsin del och sammanstråla nästa vecka. Stack till gymet för en snabbträning. Det blev 30 minuter kondition och en lagom lång stretch för mina sargade ben. Sen sprang jag hem, duschade och mötte Lisa. Vi gick till skolan, fixade lite och åkte till stan. Lunch och lite småsaker inhandlades och nu är jag hemma. Jag har träningsvärk i hela kroppen och eftersom jag har ätit dåligt, eller i alla fall sent, så har kroppen förvandlats till något som inte vill röra sig eller tänka. Men. Eftersom jag sov bara några få timmar inatt för att jag inte kunde somna igår så har jag bestämt mig för att gå och lägga mig tidigt. Så nu ska jag vara aktiv ett par timmar till. Sen ska jag laga mat och lägga mig på sängen och se på nyheterna. Något roligare än så finns det inte på tv på tisdagar. Bara Brothers & Sisters men det börjar så sent, då kommer jag säkert redan har somnat.
 
Men nu ska jag sätta mig och räkna lite på interna och kanske snegla på marknadsföringen lite, troligen inte. Sen ska jag försöka mig på att fixa gardinerna. Visst påstod jag att jag skulle göra det igår? Just det, jag ska skriva en önskelista också. Just nu har jag två saker på min lista. Humdidum.

Bäst jag sätter igång innan jag fastnar här.

Imorgon ska jag till vårdcentralen och bli tappad på blod och sen ska jag försöka mig på att plugga fram till föreläsningen. Frågan är bara när den är och vad jag ska plugga fram till att den börjar. Jag ska ändå vara borta redan klockan åtta imorgon.

Tentaresultaten har kommit. Och det känns lugnt. Men på något sätt verkar det som att det har strulat för min del, som vanligt, det känns som att ingenting jag gör kan gå helt problemfritt. Det står nämligen att jag har fått godkänt på mikrotentan. Okej, det vore ju inget större problem. Men det står också att jag har fått 18,5 poäng och tentan säger att godkänt är 30 poäng. Så någonstans måste det ju ha blivit fel. Men en liten stund kan jag ju glädjas åt att jag mirakulöst nog klarade en tenta som jag inte har klarat.

Annars har jag varit duktig idag. Jag har ringt till SAS. Som såklart också har strulat. Men nu skulle hon lösa det i alla fall på något vis. Sen var jag på föreläsning och lyssnade ganska duktigt. Efter det gick jag direkt till gymet och tränade massor. På vägen hem sen observerade jag att bussen var på väg så jag hoppade på den och åkte till stan för en snabb tur runt ICA innan jag åkte hem och åt en nyttig lunch (jag vet inte varför men den där en-minutspromenaden till ICA härute känns alltid så jobbig, jag handlar hellre i stan än där och ofta inte alls om jag måste välja ICA här). Sen har jag inte gjort så mycket mer, men nu ska jag sätta mig och vara duktig. Jag ska plugga interna. Och lite marknadsföring om jag hinner. Men interna är roligare för där finns det ju åtminstone uppgifter att göra, den andra kursen är bara teori.

Nåja. Nu ska jag sätta igång på riktigt. Det går bra idag känner jag. Jag funderar på att sätta upp mina gardiner också. Det vore skönt att göra det någongång. Innan jul. Snart kommer jag ju flytta härifrån igen känns det som, haha.