helenesj

Det har snöat hela dagen. Det har kommit rätt mycket snö upptäckte jag när jag gick till Lisa. Men inte förrän nu, nu när jag ska sova, kommer de och plogar. Jag har alltid tyckt att de är snabba på att ploga här uppe. Och jag antar att det finns någon anledning till att de inte kommit tidigare. Jag förstår att det här kanske inte är prio ett. Och egentligen stör det mig inte heller speciellt mycket eftersom jag har suttit inne hela dagen. Men lite jobbigt är det med en traktor utanför fönstret som blinkar gult och låter. Fast nu överdriver jag nog lite. Jag har rullgardiner som stänger ute allt ljus och jag somnar alltid med tv:n på. Men ändå. De kunde ju ha kommit för en timme sedan.

Nu ska jag sova. Åh vad jag har längtat hela dagen. Jag har pluggat lite faktiskt. Duktiga jag. Och jag ser lite fram emot skolan, eller att göra något vettigt mer. För föreläsningarna på interna är aldrig bra.

Det känns som att det var ett dygn sedan som jag gick och la mig. Jag har bara legat i sängen idag. Ute har det nämligen varit snöstorm. Det gick från minus 15 inatt till att bli nollgradigt och snöstorm. Hujedamej. Tur att man inte behöver gå ut sådana dagar.

Det är första advent idag har jag förstått. Det känns helt galet att det redan är december (imorgon). Det känns helt galet att jag ska åka hem om två veckor (och att skolarbetet helst ska vara klart då). Jag undrar hur jag ska hinna med allt. Men jag stressar inte, för jag har ju inte insett att det är så lite tid kvar. Det löser sig det där. Jag tänkte vara duktig och plugga idag men det har inte blivit något av det. Jag har inte så mycket att göra heller. Nog kan man komma på saker om man tänker efter men det gör man ju inte.

Nåväl. Jag sitter här och försöker slappna av. Jag har gått och spänt mig så mycket de senaste veckorna. Jag känner hur axlarna sitter ovanför huvudet och allt gör ont. Det är dumt, jag måste slappna av. Det kan man göra när man ser fina saker. Som vintervärlden här uppe.

När jag vaknar. Om typ ett dygn. Nej, jag ljög. Om typ tolv timmar. Det är ett halvt dygn. Då ska jag visa fler vinterbilder. Tror jag. Om jag fortfarande tycker att dem är fina. Annars är mitt uppdrag under söndagen att fota nya vinterbilder. För vinter är det här uppe.

Camilla, Lisa och jag har druckit vin kvällen lång och hört Movits spela. Det var bra, synd att de började så sent bara så att man hann tröttna innan och var på väg hem när de väl kom igång. Nåväl. Nu har jag ätit mat (check för en bättre morgondag) och snart ska jag dricka massor med vatten (check för en bättre morgondag) och efter allt sova (check för en morgondag som jag kanske inte spenderar i sängen från soluppgång till solnedgång).

Jag ska snart sova. Först ska jag bara ta tag i allt som måste göras innan. Tvätta bort smink. Borsta tänder. Ta medicin. Allt sånt där tråkigt. På listan står också att hälla i sig vatten. Tur att Mythbusters precis har börjat, då kan jag se på det medan jag somnar.

Godnatt.

Gårdagen blev mycket bättre utan den ursprungliga planen. Jag tog det lugnt, städade klart, lagade en god middag. Sen kom Lisa över och så drack vi bubbel (som vi egentligen skulle ha gett bort) och såg på Idol. Lyssnade på bra musik och var både snygga och glada. Sen hoppade vi på bussen till den stora stadens centrum där vi dansade all night long. Vi träffade Linus som jag inte sett på evigheter känns det som. Det är alltid lika roligt. Sen gick vi från placet som vi var på, längs hela den långa vägen till MAX. På vägen hann vi med att klättra i de gigantiska snöhögarna och jag hann falla platt på marken med min kamera. Men den klarade sig och jag klarade mig med ett skrubbsår. Jag bör inte gå ut med hala skor när det är is på marken. Nåväl. Vi åt vår mat och ringde en taxi. När den kom halkade jag en gång till, precis framför bilen, tur att den stod still redan. Sen var vi snälla att låta några killar dela taxi med oss eftersom det kom en stor bil. Det visade sig att det inte var så bra. En obstinat tolvåring var tvungen att börja bråka om vart vi skulle åka (eftersom att hans kompis hade betalat taxin till EN adress, där vi faktiskt stannade). Men chauffören var så snäll så han lämnade av bråkstakarna på andra sidan stan och skjutsade sedan hem oss. När vi hoppat ur märkte vi att vi hade fått med oss en väska som inte tillhörde oss så då fick taxin komma tillbaka. Det tog ett tag att komma hem vill jag lova. Sen har jag sovit dåligt men det känns inte alltför jobbigt just nu i alla fall. Det är nästan så att jag känner för att sätta mig och plugga. Men jag har ingenting att plugga på känner jag. Läsa lite. Jag ska kolla upp lite om ett företag. Det kan jag ju göra även om jag inte orkar. För jag behöver bara sitta här vid datorn. Yes. Men först ska jag äta frukost.

Det är kallt ute. Minus 15. Burr. Men världen är alldeles vit och fin utanför mitt fönster, så det gör ingenting.

Det är så vackert här uppe just nu. Det är snö precis överallt, mycket snö också. Jag skulle rekommendera alla att åka hit och titta på snön. De som älskar snö och de som hatar snö. Det är nämligen så fint så att alla snö-hatare kommer att ha ändrat åsikt efter en tusendels sekund. Jag blir helt lyrisk varje gång jag vistas utomhus. Speciellt dagar som denna när det inte är speciellt kallt men när snön ändå gnistrar. Åh.

Dagen har spenderats i stan. Först städade jag. Jag hann dock inte med att diska, ska nog göra det medan jag lagar mat. Sen gick vi till skolan för att hämta ut en tenta och sedan dess har vi varit i stan. Vi fikade på Waynes och så kom Emil och Sigge förbi så vi stannade rätt länge. Sen gjorde vi lite olika inköp. Jag fick betala halva priset på en klänning för att larmet hade gjort ett hål i tyget. Och den var skitbillig redan från början så det blev nästan gratis. Den är knallrosa. Nu har vi äntligen kommit hem, men klockan är redan snart 18 så det blir inte mycket tid hemma. Jag ska försöka laga lite mat och duscha och göra mig klar. Det går nog fort. Jag har så mycket bra musik att lyssna på. Spotify är min nya favoritsak på min dator, man kan hitta allt. Oh yeah!

If I had one wish fulfilled tonight,
I'd ask for the sun to never rise.

Så kul ska jag ha det ikväll. Så kul så att jag inte vill att natten tar slut.

Change of plans. Till det bättre tror jag. Nu slipper jag stressa.

Jag har sovit för lite den här veckan. Jag har helt enkelt somnat för sent och gått upp för tidigt. Därför var det väldigt dumt att stanna ute till halv ett igår och inte somna förrän efter två när jag visste att jag skulle vara i skolan klockan åtta. Det känns ju himla jobbigt att jag gick och blev förkyld och sen inte har vett att sova ordentligt, hur ska jag då veta om medicinen fungerar eller inte?

Första timmen i skolan kunde jag inte tänka alls. Men vi jobbade på ordentligt i alla fall. Efter lunch var det föreläsning. Jag orkade stanna kvar en hel timme. Men dessvärre var jag för trött för att lyssna alls så då gick jag hem. Det var det värt. Imorgon ska jag ta ledigt. Jag ska städa här hemma och ta en tur till stan. Sen är det något slags kalas som vi skulle svänga förbi och eftersom det är löningshelg kanske det är något spännande i stan. Lördagen planerar jag dock att ta det lugnt på. Jag har inte det där suget efter att gå till kåren. Jag har inte varit ute på kåren på evigheter känns det som. Det är ju tråkigt eftersom att man missar att träffa en massa glada människor som man tycker om. Men nej, det finns för många saker där som distraherar mig från att ha kul.

Just nu visas "Der Himmel über Berlin" på SVT. Egentligen vill jag se den, det låter onekligen som en spännande film, en intressant historia. Och jag blir alltid glad av att höra lite tyska. Men jag tror att jag ska gå och lägga mig istället. Idag fungerar inte kanal 5 och torsdagar är redan med den kanalen en väldigt tråkig tv-kväll. Jag har kollat på Mythbusters, det var i och för sig ganska roligt. Nåväl.

Mitt hår mår inte bra här uppe i kylan och det stör mig. Det känns elektriskt hela tiden och jag hatar när det ligger mot ansiktet, då får jag panik. Detta resulterar i att håret alltid måste vara uppsatt och ingenting får hänga löst och komma emot huden. Jag måste hitta något som hjälper mot sådant här. Apropå håret så sitter det mesta kvar på huvudet nuförtiden i alla fall. Om det är ett tecken på att tabletterna fungerar eller att jag har slutat stressa är fortfarande obesvarat dock. Mitt öra mår fortfarande inte bra heller. Jag undrar om jag kanske borde kolla upp det. Just nu hör jag bara hälften av allt som mitt öra brukar höra. Men sen är det ju inte alltid så, det kommer och går. Jag är rädd att jag en dag ska upptäcka att jag visst höll på att tappa hörseln på örat och inte hör något alls längre. Det är en himla jobbig känsla faktiskt att bara höra på ett öra.

Nej. Om jag kanske skulle ta och hoppa ned i sängen. Jag orkar inte göra något vettigt. Typ diska eller så. Jag ska nog läsa min bok. Jag vill att den tar slut nu så att jag kan läsa en bok med en historia som jag fastnar i. En riktig historia. Den senaste tiden tänker jag hela tiden på Joyce Carol Oates böcker. Inte så konstigt kanske eftersom jag älskar dem, men en sådan historia skulle jag vilja läsa nu. Typ "Fallen" eller "Älskad, Saknad". Och nu insåg jag att det faktiskt finns en bok av henne som har legat på min "vill-läsa-lista" ända sedan förra julen. Snart måste det bli av. Jag kanske till och med ska köpa den imorgon.

Det får jag se då.

Idag har vi suttit hela dagen med grupparbetet i interna. Vi började åtta och slutade klockan tre. Men vi hann med att spåna massor också så lite tid gick nog åt till det. Framåt kom vi i alla fall. Skönt att det går rätt så fort. Sen blev det en kort tur in till stan. Jag köpte äntligen hudkräm, nu ska jag skämma bort min hud ordentligt med kräm. Nu lagar Lisa middag och så dricker vi glögg. Hur trevligt som helst.

Förresten provade jag och Lisa Subway på lunchen. Vi blev båda två mätta men det var inget halleluja-moment för någon av oss. Jag blev inte särskilt överraskad för jag har aldrig riktigt varit ett stort fan av Subway. Men det är kul att det finns om suget efter en macka blir stort någongång.

If you want to come by, it's no big deal.

Jag sitter här och lyssnar på härlig musik. Min ena hand fryser. Men det är rätt skönt här ändå i min fåtölj. Dagen började inte direkt på bästa sätt, eller så gjorde den det. Jag hade beslutat mig för att försöka vara i skolan klockan halv tio idag eftersom jag tänkte plugga lite innan övningspasset idag så att jag hängde med. Men så vaknade jag vid åtta men bara tanken på att gå och duscha fick mig att stanna kvar i sängen alldeles för länge. Det är ju så kallt. I alla fall efteråt. Till slut drog jag upp mig själv och hoppade in i duschen. Där blev jag kvar hur länge som helst i det allra varmaste vattnet, nästintill. Sen åt jag frukost och var tvungen att torka håret noga eftersom det var många minusgrader ute. Jag vill ju inte ha is i håret redan när jag går utanför dörren. Klockan 10.25 var jag i skolan, ändå ganska bra jobbat med tanke på att huvudet värkte hela morgonen till råga på allt. Varför går det inte över? Struntsamma. Jag har varit duktig hela dagen i skolan och efteråt åkte jag och Lisa till Kvantum för att göra av med lite pengar. Jag köpte massor med mat. Gott och nyttigt. Tror jag i alla fall. Grönsakslådan är helt fullt, det borde vara ett bra tecken. Sen sprayade jag mina skor med impregnering. Men då var jag tvungen att ha öppet så jag hamnade i sängen ett tag för att det blev så kallt. Lagade mat. Gott som bara den var det. Potatis/morotsmos med köttfärsnågonting med bacon och tomater och tomatsallad. Allt hemlagat. Såklart. Så blev jag jättesugen på ett glas mjölk. Det var dumt för nu är magen i upprorstillstånd. Jag börjar så smått dra slutsatsen att den inte tycker om detta med mjölk. Dumt, för jag har precis börjat tycka att det är gott med mjölk.

Nåväl. Nu ska jag diska undan och sen läsa ett kapitel i boken inför morgondagens grupparbete. Hoppas att det går bra för oss. Det vore så skönt om vi blir klara med det där i tid och inte behöver sitta sista veckan. Men det tror jag inte. Alla är rätt inne på spåret att göra klart fortast möjligt. Så även med andra gruppen. Skönt det. Förresten så känns skolan rolig nu. Kanske inte föreläsningarna på interna men lektionerna är bra där och det är kul att få räkna lite uppgifter. Marknadsföringen är faktiskt rätt rolig och intressant hela kursen. Det är ganska "enkelt" eftersom det handlar om sådant som man hela tiden möter. Det är lätt att koppla allting till vardagen och det är inte konstiga saker man måste lära sig utan allt är ganska logiskt.

Senare ska jag göra en kopp te och lägga mig i sängen och se på Brothers & Sisters. Imorgon blir det upp tidigt på riktigt för att gå till skolan. Men nu är jag rätt laddad. Och nu har jag sprayat skornao också så nu kan jag ha mina mysskor på mig. Skönt.

Det var tur att Lisa och jag åkte så pass tidigt igår för ingen annan verkar ha kunnat åka varken till eller från Stockholm.

Jag vaknade imorse och det mesta var bra. Hade lite ont i huvudet. Sen gick vi ut i snökaoset. Det kom nästan två decimeter under nattens snöstorm. Frukost intog vi i skolan innan min föreläsning började. Den var tråkig. Efteråt hade jag tre timmar ledigt så jag gick faktiskt hem och sov. Men sen gick jag upp och åt lunch och gick på nästa föreläsning. På schemat skulle den pågå från 13 till 18. Men vi fick sluta redan klockan 16. Och till min stora förvåning och kanske för att marknadsföringskursen faktiskt är intressant så var jag pigg och glad. När vi hade slutat åkte jag och Lisa till stan för att köpa lite mat eftersom kylen är tom. Jag har inte haft något i min kyl på hela hösten. Jag har liksom aldrig orkat. Men nu när pengarna kommer ska jag fylla den med bra mat. Bra ska det vara. Så fort vi kom hem, då var klockan redan massor så jag lagade mat. Linssoppa. Det blev inte så gott som jag hade hoppats. Men det är alltid mumsigt. Men nu har jag gett upp ambitionerna för resten av dagen. Jag har fortfarande sovit för lite de senaste dagarna så jag ska se på Cityakuten alldeles strax och sen ska jag sova. Jag är ruskigt trött.

Men snö är det ute i alla fall. Det kan ju vara roligt. Det är fint om inte annat. Det vill jag lova. Det blir mycket plugg i veckan. Det är bra för mig, annars blir jag så seg.

Tillbaka i Luleå. Tillbaka till livet och allvaret. Eller inte.

Gårdagen var så himla bra. I alla fall kvällen. Efter lite stress kom jag iväg med bussen och hann med tåget. Jag hamnade dock i fel ände så först när vi var framme i Flemingsberg var jag framme i första vagnen och hittade Sandra och Johan. Jag blev glad redan då. Är det något som man vet så är det att man skrattar mycket i deras sällskap. Därför tycker jag så bra om dem. Vi gick av tåget, väntade på en buss, tog en tur i en affär och hoppade på en ny buss för att komma fram till Johan. Väl där gick vi ut hårt. Haha. Vi stannade ganska länge innan vi åkte in mot stan. Utanför Fasching fick vi vänta en lång stund innan vi kom in i värmen. Och väl inne dansade vi hela natten lång. Det var så himla roligt. En ny favorit. En arg Sandra senare var vi på väg hem för att ta snabbversionen. Sandra blev gladare när hon glömde bort att det tog hundra år att få jackorna och vi köpte en pizza på 7-eleven och hoppade på bussen. När vi kom fram var klockan redan mycket. Och hela centrum var folktomt, kanske inte så konstigt vid den tiden. Det började snöa och fanns ingen tidtabell så jag tog en taxi hem. En väldigt glad taxichaufför var det som körde mig hem. Hemma hoppade jag ned i sängen och somnade. Dessvärre var klockan 05:30 då. Klockan tio ringde klockan och halv elva gick jag upp. Storebror ringde och väckte mig men då var jag redan uppe. Sen gick det väldigt segt. Men jag packade ihop mina grejer och kom iväg efter att jag hade fått i mig lite glass och pratat med lillebror. Framme på Arlanda skulle jag ta ut pengar innan jag gick iväg och åt på MAX tänkte jag för nu hade hungern slagit till. Men då insåg jag att McDonald's faktiskt finns där och det finns ju inte här (jo, ett, men dit är det så krångligt att ta sig). MAX finns det dock i varje gathörn här uppe. Nåväl. Efter att jag hade ätit letade jag reda på Lisa som precis hade landat och så flög vi hit. Planet blev försenat men vi kom i alla fall iväg trots snöovädret i Stockholm. Nu ska jag lägga mig och sova en timme innan jag ska äta mat och se på tv. Min kropp tackar mig inte för gårdagens eskapader just nu.

Jag kan vara väldigt effektiv. Men bara korta stunder. Som nu. Jag tog en sväng genom huset och allt blev städat. Nej. Men mycket. Nu ska jag ta ett nytt varv snart och städa resten. Jag jobbar bäst under stress. Även om det kan bli mycket ogjort då för att jag måste prioritera. Men nu har jag lite tid på mig. Jag ska bara hälla i mig mer vatten. Jag känner att jag har ätit och druckit dåligt idag. Därför blir det även väldigt snart middag. Mat mat mat. Senare ska jag bort. Utåt. Det är snö ute. Hur härligt är inte det då? Det kan man fråga sig. Det tänker jag inte göra. Jag kom precis på varför jag inte kunde fortsätta. Lillebror vägrar plocka undan sina saker. "Snart" säger han på ett känt Helene-vis och sen sitter han kvar framför tv:n och kollar på tråkig reklam. Herrejösses. Det känns lite gammalt. Lite använt. Men nu tror jag minsann att jag måste sätta igång med maten om jag någonsin ska bli klar.

Jag skulle packa också. Det gick sisådär. Men allt ligger ju i väskan redan så det är väl bara att stänga den. Dessvärre har jag inte hittat någon dvd. Jo, en, men det var inte den jag tänkte på från början. Nåväl.

Jag har läst att det finns pirater på havet. Jag kan nu meddela att även jag är en pirat. Jag har kapat soffan. Den är numer i min besittning. Mohaha. Det förtjänar jag. Min nästa är täppt, i alla fall innan jag sniffade nässpray, nu fungerar den som den ska. Luft kan passera både in och ut. Men jag har gått runt hela dagen och släpat på påsar så jag behöver vila lite. Mamma ska ju ändå ta in på Hasseludden i helgen så hon behöver inte vila ut innan. Annars så är det bra. Jag hittade ett par helmysiga stövlar som är varma och luddiga som bara den. Dessa ska få värma mina fötter i vinter. Just nu sitter jag och planerar morgondagen med Sandra. Jag är väldigt pepp må jag säga. Jag är väldigt glad att jag åkte från Luleå just den här helgen också för hela stan har invaderats av andra nördar som sover i skogen och super och belägrar tvättstugorna. Lappfejden, not my favourite. Nu turbonös jag fyra gånger i rad så att hela huvudet började snurra. Härligt värre. Så så.

Imorgon måste jag packa, inte för att jag har packat upp. Men jag behöver packa ned lite saker som jag inte har fått med mig upp än. Det ena är en dvd-spelare som jag ska rädda från sämre tider. Det andra är Åke-tråke. Ibland behöver jag Åke som säger att han tycker om mig. Och sen, sen kanske jag vill ha med mig något annat också, man vet aldrig vad jag kan hitta i mina gömmor. På söndag ska jag tillbaka, tillbaka till norr. Och så ska jag sätta igång på riktigt med studierna. Haha.

Det är fredag idag. Det är fredag och det innebär inte skola. Det innebär inte en tur till stan för att koppla bort skolan. Det innebär inte en långlunch någonstans i Luleå. Det innebär inte middag med Lisa och inte heller utgång. Det senare är ju tråkigt, middag med Lisa är alltid uppskattat. Men ändå så känns det bra. Jag sitter här i köket, äter mackor och tittar på solen och den lilla mängd snö som ligger kvar. Det är minusgrader ute, det ser man på marken. Det är härligt helt enkelt. Verkligen ett avbrott i vardagen. Det blir lätt samma sak uppe i norr. Vi varierar oss inte så mycket. Men det ska bli skönt att komma hem också. Hem till mig där jag bestämmer vad som visas på tv:n och så vidare. Och så slog det mig igår när vi var på en gymnasieskola jag och lillebror. Jag tittade i kurskatalogen och tänkte att det fanns så otroligt många kurser som jag tycker verkar roliga. Och så tänkte jag att om jag fick gå om gymnasiet så skulle jag satsa. Det var innan jag insåg att jag faktiskt får läsa precis de kurser som jag vill nu också. Jag har världens chans att lära mig allt som jag är intresserad av. Jag kan satsa hårt även om jag inte längre går på gymnasiet. När jag kommer tillbaka, då ska jag börja om från noll. Då ska jag plugga. Varje dag. Och så ska jag bli duktig och smart och allmänbildad. Sådär som folk är som jag imponeras av. Sådär så att jag också kan tillföra diskussionen annat än härliga skratt när jag undrar var någonstans som Mammutarna bor. Jag får sådana här insikter gansk ofta. Men nu när solen skiner och allt är lugnt och skönt så känns det som att jag verkligen vill detta. När jag sen kommer upp till mörkret och kylan i norr kommer det säkert inte låta likadant.

Nu ska jag klä mig och åka iväg på en shoppingtur utan dineros. Tjoho. Imorgon ska jag och Sandra hitta på något. Det ser jag fram emot. Vi brukar väldigt sällan ha tråkigt tillsammans.

Du bist immer noch bei mir,
wir sind immer noch zwei hier.

Lagom till att vi skulle åka till farmor igår drog ett stort moln med snö förbi över Stockholm. Allt blev alldeles vitt och härligt. Lillebror och jag blev som små barn. Mamma blev inte lika glad. Farmor hade gjort en jättestor smörgåstårta som jag åt av utan stopp. Det var allt som hände igår. Det var en lugn dag. Jag hjälpte lillebror med tyskan. Jag är ganska grym måste jag erkänna. Jag drömmer om Tyskland ibland. Ganska ofta. Det är alltid konstiga drömmar, jag undrar varför. Jag drömmer om mycket annat också. Och många gånger så kan jag gå en hel dag med en bra känsla i kroppen innan jag inser att allt grundar sig på en dröm, en dröm som liksom aldrig kommer att besannas.

Jag lyssnar på Virginia Jetzt! med mitt nya musikprogram som hittills fungerar mycket bra men som tydligen ska vara dåligt egentligen om man inte betalar för det. Det struntar jag i just nu för jag får lyssna på bra musik och allt är alldeles gratis. Snart ska jag klä på mig och åka till en gymnasieskola och kolla med lillebror. Det finns så sjukt många gymnasieskolor att välja mellan. Hade jag fått välja bland alla de alternativ som finns idag hade jag gått crazy. Jag förstår inte att det finns en marknad för alla skolor. Och detta bara i Stockholm. Hur ska man kunna välja? Vad är bäst? Spelar det någon roll? Lite ledsen är jag ändå att jag inte får välja idag. Nu vet jag mer vad jag vill göra och skulle kunna välja något mer specifikt. Men det kanske är det som är meningen med Högskolor och Universitet istället.

Det blev tokstressigt igår, trots att jag faktiskt aldrig la mig i sängen. Konstigt det där, men det går ju alltid att hitta fler saker att göra, komma på vad man verkligen måste packa med sig hem för att sedan inte hitta det, sånt strunt. Jag kom i alla fall iväg. Och efter en räd på ICA satte jag mig på bussen ut till flygplatsen. Där gick allt i ett rasande tempo. Jag älskar SAS incheckning. Speciellt på Kallax när det är nästintill folktomt. Jag åt en macka och sen var det dags att flyga. Duktig som jag är hade jag placerat mig på en plats där inte en enda människa satt i närheten, hur härligt som helst, speciellt när man flyger på kvällen och ljuset är lite svagare än vanligt. Allt var upplagt för att bli en bra flygning. Öronen klarade starten och jag kröp upp i bägge stolarna och lyssnade på bra musik. Det var svårt att koppla av dock med förkylningen som ständigt gör sig påmind. När det sen var dags för att landa var all lugn och ro som bortblåst. Jag hade så ont i örat, jag trodde att hela huvudet skulle explodera. Det var inte långt ifrån att jag började skrika och gråta och förbanna alla i hela flygplanet. Men sen hände något magiskt. Jag satt och tittade ut genom fönstret för att fokucera bort smärtan. Marken börjar närma sig, några hus, lite ljus, mycket mörker. Så svänger vi lite och helt plötsligt ser jag hela Stockholm utanför mitt fönster. Vi tog en sväng över riksdagen och Söder och sen tillbaka bort mot Arlanda. Det var så fint så att jag nästan glömde bort att jag hade ont. Åh vad fint det var med allt ljus och alla broar. Härligt. Nåväl. Väl nere på marken missade jag Express-tåget som skulle ta mig till centrala Stockholm så att jag hann med ett tidigare tåg med en minut eller något för att min väska aldrig kom. Jag hoppade på Flygbussen istället och kom fram till stan precis lagom till det att det senare tåget skulle gå. Jag älskar den korta lilla promenaden från Cityterminalen till Centralen. Där och då känner jag mig alltid så hemma. Hela perrongen var full av folk, jag som såg fram emot att åka pendeltåg lite halvt ensam. Det var dock mer folk på tåget klockan 22 en tisdagkväll än vad man ser på en hel dag i Luleå. Haha. Eftersom jag lyssnade på musik hela vägen hem så märkte jag först när jag gick av pendeltåget att jag var nästintill döv på mitt ena öra. Det var inte alls en härlig känsla. Men nu har jag sovit ut. Även om jag har ont i huvudet. Och örat mår bättre tror jag. Skönt det. Ikväll blir det smörgåstårta hos farmor. Mums.

Haha, tänk om det vore så väl.

Dilemma. Jag kan inte andas. Jo, klart jag kan, men det går trögt. Jag skulle behöva lite nässpray, men frågan är om effekten håller i sig tills det är dags att flyga. Det kommer inte bli en skön flygresa i alla fall för mina öron håller på att sprängas redan på den här nivån över havet. I alla fall det ena. Jag är nästan helt döv också. Idag på lunchen hörde jag bara brottstycken av vad alla sa. Härligt. Om mindre än två timmar måste jag åka. Då måste jag ha ätit, diskat, packat och gått ut med soporna. Jag orkar knappt röra mig. Kanske dags för mer Ipren. Det var det enda jag hann äta imorse för övrigt. Jag hoppade panikslagen upp ur sängen fem över halv åtta och jag skulle vara i skolan klockan åtta prick. Det var bara att hoppa i lite kläder, svälja en Ipren, sniffa nässpray, packa ned böckerna och springa iväg längs isbanan. Härligt. Vi har i alla fall lyckats göra riktigt mycket nu idag. Bra så. Förresten vaknade jag så sent imorse för att precis efter att jag hade stängt av klockan och skulle gå upp så verkar jag ha somnat om och så drömde jag att istället för att gå till skolan så åkte jag tillbaka till Tyskland. Det var väldigt konstigt alltihopa men jag var tvungen att se hur det skulle gå och kunde alltså inte vakna innan det nästan var försent.

Nu måste jag lägga mig i sängen en kort kort stund och vänta på att jag kan andas igen. Jag har gett upp hoppet om att kunna höra något inom en snar framtid.

Nu blir inte mamma glad.

Som vanligt när jag ska åka hem så har en förkylning satt klorna i mig. Det började med en täppt näsa innan sängdags igår och kliande öron och hals. Jättekul. Men jag kom upp imorse och vi var och tränade. Men det blev ett väldigt lugnt träningspass, i alla fall konditionsmässigt, däremot känner jag hur mina armar fick sig en rejäl omgång. Efter detta träffade jag gruppen för att gå igenom inför seminariet senare på dagen. Vi satt i flera timmar och gjorde ingenting. Sen seminariet. Helt slut var jag. Men jag lyckades med min del riktigt bra tycker jag, det var skönt att det var så pass lätt och mycket som man kunde tänka själv och förklara. Hur som helst så åkte jag direkt till Apoteket efter skolan för att ihandla nässpray som jag inte hade någon hemma, det måste jag se till att ha i fortsättningen, det är så sjukt jobbigt att bli förkyld och inte ha grejer hemma att lindra det med. Köpte även en macka som jag åt så fort jag kom hem. Sen bäddade jag ned mig i sängen under mina två täcken, med varma sockor på fötterna, fullt påklädd och med halsduk. Så sov jag tills klockan blev halv åtta, då var jag tvungen att vakna. Har ätit mat nu och efter Cityakuten blir det lite plugg inför imorgon. Jag är helt slut. Halvt döv är jag också och det gör ont och kliar i öronen och ögonen vill inte vara med och slutligen så nyser jag precis hela tiden. Usch. Fast det mesta sitter på en sida så det känns som att det är något lurt på gång. Det kommer att bli lagom roligt att flyga imorgon. Men skönt att komma hem.

Nej. Nu ska jag sluta klaga göra en kopp te och lägga mig i sängen och se på Cityakuten.

Jag känner mig tom. Tom på idéer. Tom på det mesta. Efter fredagen som vi pyntade till med en tur på Invit och senare massa dans på Olivers med Anna och hennes gäng låg jag i sängen hela lördagen. Inte för att jag mådde så dåligt egentligen, mest för att jag inte behövde gå upp och för att det var så kallt här hemma. När klockan började närma sig 19 åkte jag till Kvantum och handlade massa dåliga saker. Sen kom Lisa och så åt vi godis och såg på tv hela kvällen innan det var dags att sova igen. Inatt sov jag med tv:n på tror jag. Jag har några diffusa minnen av att jag vaknade och insåg att den var på i alla fall och att lampan var tänd, men det kändes inte som något större problem så jag somnade om och lät allt vara.

Imorse efter lite frukost gick vi på en söndagspromenad. Det skall erkännas att detta inte skedde imorse utan snarare vid tolv-snåret. Efter det var planen att plugga. Jag såg på lite tv och skulle sen sätta på datorn för lite skön plugg-musik. Planen var hela tiden att undvika internet, jag var nästan på väg att dra ur sladden. Men som tur var så stod jag emot det och kollade mailen. Och gissa om jag blev gladast i världen när jag hade fått ett mail från Gilles. Jag tror att jag tycker så bra om Gilles för att han alltid säger hur bra jag är. Vi bråkade nästan en månad om vem av oss som var bäst och vem som skulle klara provet utan problem. Och varje gång kände jag att hur mycket jag än försökte att inte tro det så var jag bättre. Vilket inte är speciellt ödmjukt alls, men det var en skön känsla. Och Gilles är ju så bra så om man lyckas vara bättre är det verkligen något att vara glad och stolt över. Hur som helst så blev jag glad av att läsa hans mail och sen pluggade jag ett tag. Det gick över förväntan, var inte alls speciellt svårt. Så diskade jag och sen kom Lisa och så lagade jag mat och så såg vi på tv och nu tror jag att jag ska ta en lång dusch och sen göra mig en kopp te och avsluta studerandet för ikväll. Vi bestämde innan Lisa gick härifrån att gå och träna klockan åtta imorgon. Puh. Jag undrar varför jag gick med på det, men det blir nog skönt. Sen är det skola, seminarium på marknadsföringen och sen ska jag bara hem och packa och så har jag tisdagens gruppträff kvar innan det är dags att åka hem en sväng. Och Daniel, om du läser det här, så tycker jag att vi bakar en kladdkaka när jag är hemma.

Jag orkar inte skriva något, jag är helt slut efter dessa två dagar. Det är forfarande svinkallt hemma. Men det är fredag så jag får väl stå ut i helgen. Det kommer spenderas mycket tid i sängen under täcket. Eller täckena. Jag var tvungen att ha två tecken inatt för att inte frysa ihjäl. Jag kanske hade klarat mig annars också i alla fall nu när jag la mig där en stund, men det är så himla mycket mysigare med två täcken. Och, det ska jag erkänna, det ena är inte ett täcke. Det är ett såntdär IKEA-överkast som följer med lägenheten som jag har lagt i ett lakan bara. Men åh vad skönt det är. Jag vill aldrig gå upp.

Men. Nu har jag varit borta hela dagen igen. Det började med snöfall och nu regnar det bara och är blötare än blötast överallt. Inte alls speciellt trevligt. Men det känns som att jag tar det kanske imorgon. Nu ska jag hoppa in i duschen och hoppas på att vattnet gör badrummet tillräckligt varmt för att inte frysa till en isklump efteråt. Sen ska jag gå till Lisa och så är vår tanke att åka in till stan och ha skoj ikväll helt enkelt. Just tusan. Jag skulle kanske äta också? Jag är fortfarande mätt efter lunchen. Vi har lunchat gratis på Olivers i två dagar nu, mums. Nåväl. Jag får väl sätta igång. Dock så fungerar datorn som ett element i mitt knä, riktigt skönt är det, jag vill inte flytta på den.

Förresten så vaknade jag klockan fem imorse. Och som vanligt när jag ska iväg någonstans så trodde jag att det redan var morgon och att jag hade försovit mig eller liknande. Men sen kollade jag på klockan och insåg att så inte var fallet. Men jag mådde så illa. Jag var helt säker på att jag skulle få besöka toalettgolvet och att jag skulle ligga däckad i vinterkräksjukan i flera dagar. Som tur var så verkar det inte ha utvecklat sig åt det hållet. Jag är fortfarande frisk. Skönt det.

Nu är jag trött. Så pass trött att jag knappt orkar känna att jag är trött. Det har varit en lång dag. Men även intressant till och från. Jag och Lisa avslutade kvällen med en god middag i stan. Grekiskt och så en cider/öl till det. Det förtjänade vi. För egentligen hade jag nog inte råd. Men det behövdes. Nu ska jag ta en ipren och sen lägga mig i sängen. Jag hoppas att jag somnar fort. Det gör jag nog. Kanske struntar jag i att ta ipren. Ja, jag kan nog somna ändå. Om jag bara lägger mig ned i sängen kanske all smärta försvinner. Så, så. Godnatt.

Förresten! De har varit här och fixat elementen idag. Nu är det 19 grader här inne och elementen står på max. De försöker frysa ut mig. Jävla skit.

Nu är den här dagen över. Ja, dagen i alla fall. Kvällen har precis börjat. Det har gått bra. Det betyder att jag har varit på mina föreläsningar och däremellan var jag i stan för att handla på ica för jag var för lat för att gå till ica som ligger fem meter från skolan, då får man nämligen gå hela vägen hem också. Jag hann med en snabb powernap också innan jag begav mig till nästa föreläsning. Men sen jag kom hem har jag knappast gjort något vettigt. Jag lyssnar på musik och har precis ätit middag. Jag ska undersöka hur min mage reagerar på dagens mat. De senaste dagarna har jag nämligen varit fruktansvärt hungrig varenda kväll trots att jag har ätit sent. Jag tände alla mina ljus tidigare för jag hoppades på att det skulle generera lite värme till min kalla lya, jag vet inte om det hjälpte. Men det blev himla fint i mitt fönster i alla fall. Imorgon och på fredag är det MR-dagarna som gäller hela dagarna. Det kan nog bli skoj. Jag mår faktiskt konstigt nuförtiden. Ena stunden har jag huvudvärk och orkar inte röra mig alls och sen i nästa stund så mår jag alldeles ypperligt. Det är konstigt. Jag är konstig.

Jag som trodde att det hade blivit bättre. Kanske har jag bara en dålig dag. Jag mådde skitbra när jag vaknade. Låg kvar i sängen länge nog för att vakna till innan jag insåg att elementgubbarna kunde komma vilken minut som helst så det var lika bra att hoppa upp ur sängen och göra sig klar. Nu har jag några minuter kvar innan jag ska gå på föreläsningen. Men. Nu har jag fått ont i huvudet. Det är hur segt som helst att börja en dag med huvudvärk. Jag har nog lagt ned försöken med att träna idag också. Det blir så jobbigt och jag vet inte när eller om elementfixarna kommer idag och jag orkar helt enkelt inte. Nej. Jag skiter i det. Det blir jobbiga dagar ändå nu i slutet av veckan. Nu måste jag iväg till skolan. Tur att jag har ett par timmar "ledigt" mellan mina föreläsningar. Då kan jag låtsas läsa och vila lite. Dumma mig. Jag skulle ju vara duktig nu.

Det är inte bra med för mycket vila. Det är inte bra att inte äta mat heller. Imorse kom jag upp efter tio. Tanken var att direkt ta sig till gymet. Men så kom det en massa saker ivägen. Bland annat var mina skor jättesmutsiga efter ett par turer i skogen. Klockan tolv var jag framme. Då hade jag ätit en banan. Inte helt bra kanske att börja träna då. Klockan två var jag hemma och fick i mig mat. Pasta, tonfisk och massa grönsaker. Bra så. Men sen sov jag en stund. Bara för att jag kunde. Och när jag vaknade så gjorde jag ingenting alls ett bra tag. Lisa kom över och jag åt middag till slut. Men nu har jag världens huvudvärk. Det är inte bra det här. Jag behöver ju rutiner, varför börjar jag då ta ledigt helt plötsligt? Jag är inte så smart helt enkelt. Det får nog inte bli så mycket mer idag, jag ska dock skriva seminarieuppgiften på datorn så att jag har den imorgon när vi har föreläsning. Det är allt. Sen ska jag dricka en kopp te och ligga i sängen hela kvällen. Imorgon har jag skola, då kommer jag igång igen. Torsdag och fredag blir det MR-dagarna från åtta på morgonen till sent på kvällen. Och sen ska jag ju åka hem också på måndag. Köpte biljett idag. Det var nog allt. Jag tränade i alla fall idag. Det var ett framsteg.

Jag fick ett mail från Frédéric nu ikväll. Och jag blev så glad. För han är så snäll och det är kul att få mail. Speciellt om de är på tyska. Nåväl. Detta fick mig att äntligen ta tag i saken och skicka iväg ett mail till Gilles. Jag har tänkt på det ända sedan jag åkte från Tyskland men det har aldrig blivit av. Nu har jag skrivit ett och jag är så nöjd med min tyska. För det första för att det flyter på utan att jag behöver tänka. För det andra för att jag tror att jag gjorde endast ett fåtal eller inga fel alls. Det är extra skönt för Gilles är så mycket bättre än mig vad gäller grammatiken (även om han faktiskt inte klarade provet medan jag gjorde det, haha). Jag är nöjd med mig själv. Jag känner att jag har lärt mig något. Och det är en fruktansvärt härlig känsla.

Det är också skönt att jag sitter vaken när klockan har slagit ny dag utan att jag känner mig tvingad att sova. För imorgon kan jag sova ut. Även om jag inte ska det för jag har bestämt mig för att gå upp i någorlunda bra tid ändå för att få lite rutin på saker och ting. Men det är ändå skönt att veta att man inte måste vakna innan solen har gått upp.

Den här kvällen fick ett bra slut. Det känns skönt. Det är alltid mycket trevligare att gå och lägga sig om man känner sig nöjd. Om en vecka sover jag återigen i min säng hemma i Stockholm. Det ska bli skönt att komma hem lite. Ta det lite lugnt, fixa och trixa, handla lite och att vara i storstaden. Det ser jag fram emot. Jag kan dock inte förstå att det bara är en vecka kvar till dess.

(Förresten så förstår jag att det kan vara svårt att förstå min fascination för Tyskland och tyska. Jag förstår det inte heller. Jag bara vet att jag älskar det, att både landet och språket gör mig glad och att jag gjorde fruktansvärt rätt som åkte dit i våras).

(Scar - Missy Higgins. Bra skit på högsta volym).

I drömmarnas värld.

Ska inte drömmar säga något? Ge en ledtråd. En anledning. Något att hoppas på. Något bra. Jag drömde en mardröm idag som slutade bra. Det är då jag vill att drömmar ska vara verklighet.

Det blev inget plugg och ingen träning idag. När jag gick hemifrån mådde jag någorlunda bra. Men när jag satte mig på föreläsningen gjorde jag det inte längre. Jag skyndade mig hem och sen har jag legat i sängen hela dagen och mått illa. Jag tror att det var min frukost som ställde till det. Jag mår bra nu. Efter att ha sovit hela dagen. Jag sov flera timmar. Kom hem klockan tio. Tittade på tv. Somnade. När jag vaknade klockan tre var det ingen idé att äta lunch längre. Jag satte mig och läste lite marknadsföring men jag orkade inte koncentrera mig nog för att förstå. Boken är på engelska. Vilket i sig inte är något prolem. Men det gäller att koncentrera sig lite extra för att komma på vad alla speciella ekonomitermer heter på svenska. Jag åt mat istället och såg på tv. Men nu är jag hungrig igen. Jag förstår inte. Egentligen är jag nog inte hungrig, men det känns så. Konstigt är det hur som helst. Jag får nog ta mig en macka lite senare. Jag åt ju redan vid fyra. Struntsamma. Förresten undrar jag om elementgubbarna var här innan jag kom hem eller om de aldrig kom. Kanske var de här när jag sov. Haha, det hade varit läskigt. Att vakna upp med främmande människor i lägenheten.

Nu sitter jag här och lyssnar på min musik. Det är så mycket som rör sig i mitt huvud men jag vet inte hur jag ska få ur mig allt. Det går från att allt är bra till att ingenting är bra. Det kryper i hela kroppen men helt plötsligt orkar jag inte tänka på annat än att lägga mig i sängen och sova. Det är inte bra att ha sådana här dagar när man helt plötsligt tar ledigt. Jag mår nog bättre när jag håller på med något hela tiden. Men samtidigt så mår jag otroligt bra när jag känner att jag kan ligga i sängen en hel dag utan att det gör något. Att jag kan sakta ned och ta det lugnt om jag inte mår bra. Det är viktigt. Man ska lyssna på kroppen. Tror jag i alla fall. Men det känns som om det blev bättre när jag helt enkelt struntade i all press och tog tid för mig själv mitt uppe i tentastressen. Annars hade jag nog till slut gått i tusen bitar.

Nej. Det är inte bra att sitta och tänka för mycket. Det är bättre att göra något. Jag ska minsann ta och röra på kroppen lite eftersom jag aldrig kom iväg till gymet idag och nu orkar jag verkligen inte gå. Imorgon är jag ledig (jag har inga föreläsningar eller lektioner i alla fall) då ska jag träna.

Jag köpte nytt te idag. Och så gjorde jag precis en kopp. Det är ganska gott. Friskt. Fruktigt. Men det smakar som de tyska sorterna som jag provade där nere. Det är någonting som inte stämmer. Det är någon slags eftersmak som inte är god. Dock tror jag att jag kan lära mig tycka om detta, jag ska ge det en ärlig chans.

Idag har jag städat och tvättat och lagat mat. Jag lagade mat till mig och Lisa. Potatis och morötter i ugnen med kycklingfilé, tzatziki och tomatsallad. Jag måste säga att jag är nöjd med resultatet, det var gott. Sen har vi kollat på tv hela kvällen. Vi började se en film. Den är väl helt okej. Men jag känner mer för att lyssna på min härliga musik. Det är riktig "höstmusik". Bra texter, härliga röster och mysiga melodier. Jag kan inte sluta lyssna.

Imorgon blir det skola på förmiddagen sen tänker jag gå raka vägen till gymet. Äntligen ska jag träna. Första gången på över ett halvår. Trots att jag var duktig i Tyskland och tränade hemma. Jag köpte till och med en träningsmojäng. Nu blev jag jättevarm av allt te. I veckan ska de äntligen fixa elementen. Idag har det faktiskt varit ganska skönt här inne.

Jag vet att det säkert inte är så. Men jag känner mig mycket piggare sen jag började äta mina piller. Nu är klockan snart elva och jag har varit igång hela dagen. Jag har inte legat i sängen en sekund, förutom nu när vi såg på tv. Ändå känner jag att jag utan problem skulle kunna sätta mig och plugga nu och vara fokuserad. Jag har visserligen alltid kunnat plugga på kvällarna. Men jag känner mig hur pigg som helst. Jag har ingen lust att gå och lägga mig, trots att jag antagligen borde för jag börjar åtta imorgon.

Missy Higgins, så heter hon som får mig att aldrig vilja stänga av musiken just nu. Förresten. Apropå Australien (hon är därifrån) så växer min längtan att åka dit för varje dag. Någon gång ska det bli av. Bannemej.

Jag vet inte när jag vaknade idag. Men när jag kollade på klockan efter någon minut så var den 11:11. Det såg jag som ett tecken. Vad för tecken vet jag dock inte. Haha. Det blev lite tv-tittande och frukost. Sen stack jag iväg till tvättstugan innan Lisa och jag gick en söndagspromenad i det dåliga vädret. Skönt att röra på sig och skönt med luft. Vi hann med en tur på Ica också. Sen la jag in ny tvätt och nu ska jag kanske ta mig lite youghurt innan jag städar lite snabbt och sen sätter mig och pluggar. Vid 18 börjar tv-kvällen. Söndagar är helt magiska när det kommer till tv-tittande. Lisa kommer över och det blir tv och middag. (Det blir med andra ord säkert väldigt lite plugg gjort). Jag läste ut boken igår. Nu står det mellan att läsa en lite mer seriös bok eller en lättsam. Om jag väljer den lite lättsammare så har jag alla seriösa kvar sen. Och det är ju faktiskt skönast att varva så jag kanske borde börja med en seriös (inte för att dem är seriösa på något sätt, men det är lite annat än chick-lit som är alternativet).

Nu nu nu ska jag sätta på musik och sätta igång.

Vilken härlig kväll jag har haft. Först fastnade jag här i min fåtölj med datorn i knät alldeles för länge när vi kom hem. Så la jag mig i sängen och läste min bok. Sen fick det vara dags för lite mat när klockan var efter nio. Det blev en macka med champinjoner och en avokado. Fast jag var inte hungrig egentligen. Jag åt mest för att jag inte ska vakna inatt och vara så hungrig så att jag inte kan sova. Sen blev det lite tv-tittande. Sen kletade jag på en ansiktsmask och såg utröstningen på "Stjärnor på is". Det är synd att det inte kan göras bra underhållning nuförtiden. Annat var det när jag var liten. Då var det lite kvalitet i rutan. Men nu ska jag inte sitta och vara en surtant. Nej. Jag fortsatte kvällen med en lång, varm dusch. Nu har jag suttit här och sett på bilder ett tag medan håret torkar. Jag lyssnar på bra musik också. Lugn och härlig med lite känsla, på lagom låg volym. Det är så härligt att det är lördagkväll och att jag kan lägga undan alla måsten. Jag behöver inte tänka på att komma i säng i tid. Jag behöver inte tänka på att plugga. Jag sparar alla sådana tankar till imorgon. Då ska jag tvätta och läsa och vara duktig. Kanske gå en promenad om det inte regnar. Sen är det måndag igen. Men nu är det fortfarande lördag och nu ska jag lägga mig i sängen igen och läsa vidare i min bok. Snart tar den slut. Då får jag börja på en ny :)

Jag somnade med datorn i sängen igår. Eller, jag slumrade till medan jag såg på filmen. Så helt plötsligt vaknade jag till av ett avgrundsdjupt vrål utanför fönstret. Jag hann precis uppfatta att det som ropades var mitt namn och att vrålet kom från Lisa innan jag sansade mig och försökte fortsätta se på filmen. Efter ett tag, när de varit på ett nöjesfält och den kvinnliga huvudrollsinnehavaren har sagt min favoritreplik gick jag och la mig isället. Jag vaknade klockan 7 imorse. Kunde inte somna om, satte på tv:n, satte på insomningstimern och sen gick det nog inte många minuter innan jag sov igen. Vaknade precis innan tio och fick ett sms av Lisa. Bestämde att vi skulle åka till stan. Sen låg jag kvar en timme till innan det blev bråttom.

Vi skulle kolla in en utförsäljning som en de lite mer annorlunda butikerna här i stan hade. Men det fanns ingenting som ens intresserade mig där. Vi gick vidare. Vandrade runt ett tag på stan i regnet. Jag köpte ett par vantar och ett nytt ljus. Sen gick vi till MAX för att äta lite. Då kom vi på att vi kunde ju gå på bio. Ute regnade det och ingen hade lust med vettigare saker. Så vi såg på den nya Bond-filmen. Den var väl som man kunde ha väntat sig. Egentligen är den nog bara värd tre Helene (av fem möjliga). Men den får fyra Helene av helt personliga skäl. Bara för att det var en sådan härlig dag där i början av maj när jag, Diane och Sylvain hoppade på färjan till Bregenz där vi mötte Jonathan och Celine (som varit duktiga och cyklat hela vägen). Solen sken. Vi åt glass, men nu svek minnet en sekund för de hade ingen god glass där vi hamnade, men det var trevligt ändå. Allt var frid och fröjd. Det var en perfekt måndagseftermiddag (minnet säger mig dock att jag hade skavsår på fötterna av mina nya skor, men vad gör det?). Trots att vi inte såg skymten av Bond eller någon annan förutom avspärrningar, vakter och fint klädda personer som skulle vara statister. Men det var en härlig dag.

Nu ska jag lägga mig på sängen och läsa lite. Det blir bra. Bra avkoppling. Jag är pigg idag förresten. Även om jag blev lite seg efter filmen och i kylan medan vi väntade på bussen som vi matchade perfekt så det blev bara en kort väntan. Nåja. Middagen får nog vänta ett tag. Det har blivit alldeles för mycket idag.                                                  

Här är Bond och härjar i Bregenz (och det är till och med snö kvar uppe på bergen. I liebe die Alpen)

 


Närmre Bond än såhär kom vi inte. Fast det gjorde vi nog för han bodde ju i Lindau.

 

Det var fint på väg hem också. Härliga härliga Bodensee.

Egentligen borde jag sova för jag orkar knappt hålla ögonen öppna. Men först ska jag lägga mig i sängen och se favoritfilmen Barfuss. Antagligen ser jag inte hela. Men jag är på riktigt Barfuss-humör idag. Med replikerna och musiken och färgerna och allt.

Nykter, det är bra skit det.

But you taught me how to trust myself.

Det har varit en seg dag. Klockan åtta träffade jag gruppen för att göra det vi inte hann igår. Sen satte jag mig en stund med övningen till andra kursen. Sen ville Marina åka till stan och äta lunch så vi packade in oss i bilen allihopa och åkte iväg. Vi hamnade dock på Storheden med alla byggarbetare. Det var god mat, det var det. Sen åkte vi tillbaka till skolan och hade allsång i bilen. Det är såna småsaker i vardagen som gör dagar bra istället för dåliga. Korta stunder med glädje. Nåväl. Lektionen var inte jätterolig. Han sa många bra saker. Dock var det väldigt mycket "såhär ska en ekonom tänka och göra och jobba". Känns inte jätterelevant, men sånt får man väl ta om man läser en ekonomikurs med bara programstudenter. Nåväl. Sen gick jag och hämtade ut mitt nya VISA-kort med Lisa och så hoppade vi på bussen där vi träffade Stina och Minna för att shoppa lite till ikväll. Jag åkte hem, tog en ipren och vilade lite. Nu sitter jag hos Lisa. Här är det varmt, hos mig är det svinkallt. Men nästa vecka kommer de och fixar elementen igen. Förresten. På bussen på väg in till stan ringde det någon från MR-dagarna och undrade om jag och Lisa fortfarande var intresserade av att vara volontärer där. Det var ju kul. Eller, det är ju bra att göra något sådant så att man ser duktig och engagerad ut. Håhåjaja. Vi ska snart äta mat. Vi väntar bara på Stina. Eller, sen väntar vi nog på att vi ska tillaga maten också, men sen ska vi äta. Sen ska vi gå hem till Linus och Kumari. Därav shoppingen. Det är babyshower ikväll. Sen ska jag hem och se på tv och äta godis. Jag har beslutat mig för att vara nykter i helgen. Ingen alkohol, ingen fest. Det är nämligen så att effekterna av alkohol är dåliga. Jag är tillbaka på noll efter varje helg känner jag. Det är inte bra. Jag ska därför ta det lugnt och ta hand om mig själv i helgen. Sen har det på något konstigt sätt gått åt sjukt mycket pengar den här veckan. Kanske går det så när man har plånboken full av kontanter. Men nu har jag mitt nya kort. Nu håller jag på att koka upp också. Jag måste ta av mig halsduken och sluta med det här.

Dagen utvecklade sig inte alls så som jag hade trott. Det började redan imorse när jag gick upp ur sängen. Eftersom jag igår bestämde mig för att jag var för lat för att tvätta håret på kvällen och istället skulle göra det idag på morgonen, vilket är ren idioti eftersom jag väldigt mycket ogillar att behöva gå upp tidigare och frysa och torka håret, så visade såklart termometern -10 imorse. Härligt. Jag fick ägna en värdefull kvart åt att föna håret torrt för att inte huvudet skulle frysa till is när jag gick till skolan. Men det gick bra ändå. Jag hann med att lägga mig under täcket igen medan mitt ägg kokade. Iväg till skolan. Kom dit i tid. Läraren kom aldrig. Suck, suck, suck sådär på morgonen. Till slut kom han och förklarade att han hade gått till fel klassrum och undrat var vi var. Så satte han igång. Drog över tiden. I pausen var det livsviktigt att få sig en kopp varmt te. Det var inte många grader i föreläsningssalen. Sen skulle vi ha introduktion till seminarium 1. Men det hade läraren inte förstått heller så när vår andra lärare varit där och pratat en kort stund fortsatte den första läraren med föreläsning i en och en halv timme till. Vi som trodde att vi skulle sluta efter introt. Nåväl. Jag åt lunch med gruppen och sen satte vi igång med seminarium 1. Det var intressant. Eller, det var ganska lätt. Vi kom fram till att marknadsföring är rätt logiskt. Det blev många diskussioner hit och dit och många olika sätt att se på problemen. Det är faktiskt, tro det eller ej, vettigt att göra saker tillsammans och diskutera så att man inte bara håller sig till sina första tankar. Klockan tre hade vi gjort allt förutom en sak så då gick vi hem. Resten ska vi göra imorgon. Klockan åtta. Men det är nog bra för mig att komma upp i tid och få lite rutiner. Det känns bra.

Jag skulle till ICA och hämta ut något på Posten. Men det hade redan börjat mörkna och det var kallt så tillslut beslöt jag mig för att åka in till stan istället och köpa mat. På så sätt får man åka buss hela vägen hem sen. Skönt. Jag får hämta det där imorgon. Det var skönt överhuvudtaget att sätta i musiken i öronen och sitta där på bussen för mig själv. Sen kom jag hem och hamnade i sängen och vilade en stund. Jag har börjat med något nytt otyg nuförtiden så jag lägger mig på rygg och blundar och somnar. Men det blir aldrig många minuter och jag ligger kvar i samma läge hela tiden och jag tar inte ens av mig glasögonen. Sen vaknar jag och så hoppar jag upp ur sängen och gör något vettigt istället för att ligga kvar och bli seg.

Jag hoppade upp och lagade mat och åt och blev så mätt så jag fick lägga mig i sängen en stund och se på tv. Nu ska jag diska och sen ska jag göra en kopp te till mig själv. Nu när kylan har kommit är det kallt här inne också. Speciellt eftersom att de inte fixat färdigt med elementen. Det är 20 grader här inne. Det ger mig nästan köldskador. Jag som trivs bäst vid 23 ungefär. Eftersom jag ska vara i skolan så tidigt imorgon och resten av gruppen har lektion vid tio så ska jag göra morgondagens övning i intern efter grupparbetet och inte nu.

Det känns som att jag har koll på läget. Med skola på dagarna och lugn och ro på kvällarna. Det är bra. Jag ska plugga ordentligt nu.

Jag har inte tänkt på det så mycket innan, mest för att jag inte har vetat om det. Men det ligger ju ett häkte här på andra sidan skogen. Eller vägen. Förut trodde jag bara att det var en ungdomsanstalt, men icke. Där sitter alla som är häktade här uppe i norr. Just nu är det väldigt påtagligt med alla rapporter om mordet på hon som försvann i Gällivare. Det är lite obehagligt. Även om de inte kommer ut därifrån.

Förresten hittade jag en bild på Åhléns i Visby. Men jag kan fortfarande inte påminna mig om hur det ser ut därinne. Njet. Men. Jag har gjort ett par gardiner till ikväll. Jag var riktigt effektiv. Så nu har jag gardiner i ett fönster i alla fall. Det krävs lite tålamod så jag orkade inte göra resten. Speciellt inte när det blev alldeles snett. Haha. Att jag fick godkänt i slöjd på högstadiet är fortfarande ett mirakel. Det var nog bara för att de ville vara snälla mot mig.

Nu ska jag sätta mig en kort stund och läsa marknadsföring och sen ska jag sova. Börjar tidigt imorgon också men sen slutar jag tidigt som tur är. Eller, det beror på eftersom gruppen skulle träffas inför seminariet, men det känns inte som att vi håller på med det hela dagen i alla fall.

Skynda, skynda. Jag vill ju krypa ned under täcket och sova.

Okej okej jag somnade till en stund. Men det var bara för att det var skönt. Nu är jag hur pigg som helst fortfarande. Nåväl.

Jag bodde på Gotland ett tag. I Visby. Ungefär ett halvår bodde jag där. Under det där halvåret var min favoritsyssla att strosa runt och köpa saker. Jag älskade Coop Forum, trots att jag inte tycker om Coop egentligen. Men de hade nästan under hela min tid på Gotland rea på pocketböcker. Rena himmelriket för en sådan som jag. Men jag kommer bara ihåg Coop, Din Sko, H&M och den lilla chokladaffären på en sidogata. Och så förstås Systembolaget och Apoteket. Och McDonalds och MAX. Jag kommer inte ihåg några andra affärer trots att jag gick längs den där gatan vareviga dag. Om jag inte gick någon av de andra vägarna genom vackra platser. Jag har suttit och rotat i minnet efter Åhléns i säkert en halvtimme nu men jag kan inte komma på att det skulle ligga där. Det känns som ett ställe jag skulle ha besökt varje dag. Det gjorde jag kanske också men jag kan inte se vart det ligger. Jag blir så trött på mig själv. Det är nog dags att åka dit snart igen. Det är ju verkligen en underbar plats. Jag älskar Visby. Och mitt hus tyckte jag om också och mitt gym och skolan var liten och trevlig. Ja, det var inte mycket där som inte tilltalade mig. Nåja. Jag får kanske använda tiden till vettigare saker nu. Som att diska och äta. Det är straffet för att jag glömde bort det igår och såg på tv istället.

Det var som vanligt jobbigt att gå upp imorse. Men jag kravlade mig upp i alla fall och iväg till skolan. Först två pass marknadsföring, föreläsningar. Riktigt intressant faktiskt. Och en bra lärare, även om han är lite konstig kanske. Han är en såndär riktig gubbe, en sån som ser ut som en professor och som man förväntar sig att se hålla i föreläsningar på universitet. Det gick bra. Eftersom vi fick sluta tidigare och jag hade lunchdejt med Lisa och Berit så satte jag mig i biblioteket och diskuterade skadestånd med Emil. Det var riktigt intressant. Man kommer ihåg mer än man tror om alla lagar och regler. Sen blev det långlunch. Mycket på grund av att den maten som jag och Berit ville ha inte fanns tillgänglig utan vi fick stå och vänta medan de kokade ny pasta.

Jag var helt säker på att jag skulle ha föreläsning direkt efter lunch sen. Men när jag skulle kolla upp lokalen insåg jag att den inte började förrän vid tre-snåret. Jag hade inga böcker med mig, ingen lust att gå hem och ingen diciplin att plugga ensam sådär så jag földe med på en föreläsning i arbetsrätt. Det var nyttigt. Sitta och slölyssna lite och inse att man kan visst det där fortfarande. Synd dock att jag missade att lyssna riktigt när han pratade om vad domen i Waxholms-målet betydde. Det var ju det jag ville höra. Nåväl.

Sen var det dags för min föreläsning. I skolans största föreläsningssal. Med teknologer, ekonomer och en dålig lärare. Eller i alla fall en lärare som inte kunde hålla en bra föreläsning (på den här nivån, det sägs att han är bra på högre nivåer, men jag vet inte det jag). Han babblade på om varje OH-bild så snabbt att man inte hann uppfatta första ordet innan han bytte bild. Och så pratade han om texten på OH-bilderna utan att faktiskt läsa den. Han bara mumlade något som att vi själva skulle läsa medan vi lyssnade på honom. Jag vet inte. Det var väldigt opedagogiskt och inte alls intressant. Inte alls som Pär Sundéns lektion i arbetsrätt. Han pratar visserligen mycket men han gör det bra. Därför blev han också "årets lärare" förra året, eller i år eller när det nu var. Det känns som en tråkig kurs. Men det kanske blir bättre. En halvtimme tidigare fick vi gå så det är väl ingen idé att klaga.

Jag skuttade hem i kylan med ishalka under fötterna och himmelen brinnande röd i horisonten. Det är skönt att gå hem sådär ensam i mörkret. Bara låta tankarna snurra och inte bry sig om att man är ledsen utan bara låta det komma över en. Nu ska jag ta det lugnt en stund och sedan ska jag läsa på lite inför första seminariet på marknadsföringskursen eftersom gruppen ska träffas imorgon, då vill jag ha lite koll. Det roliga är dock att jag har varit igång hela dagen och inte gjort annat än att lyssna och lära och ändå är jag inte trött. Inte det minsta. Det känns lite som en placebo-effekt på mina nya piller. För ett piller kan ju inte leda till någon förbättring. Men jag skulle bli glad om jag kunde känna såhär varje dag. Att jag inte bara vill lägga mig i sängen och sova bort eftermiddagen och hela kvällen. Däremot ska det bli skönt att somna ikväll efter en massa tv-tittande. Då kan jag även känna att jag har varit duktig idag.

Som straff för att jag inte gick upp när klockan ringde utan först snoozade, sen ställde om den och till sist stängde av den var jag tvungen att drömma en massa mardrömmar. Men de var ändå bra. Lite terapi nästan. Och jag hade verkligen ingen lust att gå upp sådär tidigt. Jag orkade knappt öppna ögonen. Trots att jag somnade tidigt igår. Men klockan elva var det ändå dags att hoppa upp ur sängen. Ute är det plusgrader och blött. Det regnar inte men det är grått. Åh vad härligt. Jag blir så glad. Jag skulle stannat kvar i sängen. Men jag ska vara duktig idag. Kanske inte nu på en gång för nu skulle jag visst iväg men senare. Senare ska jag göra frågorna till lektionen som nog inte är imorgon utan på fredag, för imorgon är det nog bara föreläsning. Och så ska jag läsa lite. Jag ska ju vara duktig den här läsperioden.

Åh vad allt gick bra idag.

Jag gick upp i tid. Men det var jobbigt. Skola klockan åtta är ingenting för mig. Nåväl. Introduktion på interna. Lagom roligt, alltid samma saker som gås igenom under sådana där introduktionspass. Det tar alltid väldigt mycket längre tid också om man läser med förstaårs-studenter och det är alltid samma frågor som ska besvaras hundra gånger om. Sedan hastade jag vidare mot banken. Där fick jag sitta i en timme innan det blev min tur. Jag som alltid har haft tur när jag varit på banken, det brukar alltid gå fort. När jag väl förklarat mitt ärende stod bankdamen där och visste inte alls vad hon skulle göra. Det kändes som första dagen på jobbet trots att hon nog jobbat där i några år minst. Sen ville hon tala om sin okunskap och pläderade om hur jag var den tredje kunden i följd som hon inte kunde hjälpa utan att själv få hjälp. Till slut kom jag därifrån. Lite pengar fick jag med mig också. Med min tur missade jag såklart bussen också med en minut. Så jag gick in på Apoteket för att köpa något åt Lisa och sedan gick jag till ICA för att köpa lunch som jag hade tänkt äta hemma. Jag ställde mig i solen (ja den sken ju i alla fall) och väntade på bussen. När det var en minut kvar och jag hade väntat tio minuter så ringde läkaren (jag som hade hoppats hinna hem innan detta). Så då missade jag såklart den bussen också. Dock så gick han med på att ge mig några piller för att se om jag blir bättre eller inte. Tur det. Hade han krånglat så hade jag explodera inombords. Men han är faktiskt snäll, det är nog den enda snälla läkaren jag har träffat. Men som sagt så har jag inte träffat så många heller. Nåväl. Jag tog bussen till skolan istället eftersom det inte fanns tid till annat. Där satte jag mig med min musik och DI Weekend och läste en intervju med Svennis medan jag åt min lunch. Sen var det en ny introduktion. Denna gång gällde det kursen i marknadsföring. Det var långtråkigt men till slut satte han igång med en kort föreläsning och det kändes som att det kan bli en intressant kurs. Synd bara att boken är på engelska nu igen. Jag blir så trött. Sen gick jag hem med musik på hög volym i öronen. Ingenting kunde stoppa mig från att komma hem och lägga mig i sängen. Jag satte på vattenkokaren och satte mig vid datorn. Så kom Lisa förbi och hämtade det jag hade köpt till henne, satte på vattenkokaren igen eftersom vattnet nästan hunnit bli kallt. Gjorde en kopp te, lag mig i sängen, såg på tv i tio minuter och sen sov jag i en timme eller två. Det var verkligen helt underbart. Jag älskar ju att sova (det kan nog tyvärr inte mina piller göra något åt, däremot kan de förhoppningsvis få mig piggare så att jag inte hamnar i sängen från första början). Nu har det varit tv-kväll och egentligen skulle jag ta en dusch men jag sparar nog det till imorgonbitti och så sover jag istället. Imorgon ska jag inte gå till skolan klockan åtta. Jag hade tänkt rätta min tenta. För jag trodde att den skulle in på onsdag. Men den skulle visst vara inne redan idag. Vilken tur att jag ändå inte skulle fått godkänt på den. Det var riktigt slarvigt av mig. Haha. Lite skönt är det ändå att ha släppt på kontrollend med de sista tentorna. Jag tror jag behövde det. Nu ska jag ta igen det och klara de nya kurserna galant.

Åh vad allt gick bra idag. ELLER INTE.

Det känns som att det händer väldigt sällan nuförtiden. Men idag lagade jag mat. Lasagne. Mums. Synd bara att jag fick ont i magen efteråt. Struntsamma. Sen gick jag över till Lisa för att se på tv en stund. Och det händer också väldigt sällan, inte att jag går till Lisa och ser på tv, utan att jag lämnar någon lampa tänd när jag är borta. Det har nog inte så mycket att göra med att jag vill låtsas vara miljövän som att jag inte litar på elektronik och tror att allt kan börja brinna. Så. Förutsättningarna är klara. Lasagne och tända lampor.

Det är sådana här gånger det är så himla härligt att komma hem till sig själv. Det luktar hemtrevligt, det är städat (förutom madrassen i sängen som snart ligger på golvet) och så lyser en svag lampa i ett hörn. Det kändes verkligen hemma. Och jag ska hålla fast vid den här lägenheten tills jag flyttar från stan. Jag kanske ska köpa den av hyresvärden också och bo här hela mitt liv. Hela livet på 28 kvadrat, det hade varit något, haha. Nej, jag har större drömmar än så. Men hade det inte varit för pappa hade jag inte bott här igen. Det kanske finns något stort dumt samband som man inte förstår. Det kanske finns någon mening med allt. Det skulle i alla fall vara skönt att tro på det ibland.

Nu ska jag lägga mig i sängen och läsa min bok. Det ger mer än att se på tv. Böcker som jag läser fastnar alltid i minnet. Jag kan koppla många händelser till vilken bok jag läste för tillfället. Filmer däremot glömmer jag bort så fort jag har sett dem. Det är ganska galet. Jag kan minnas att jag har sett en bra film, jag kan bli glad när jag tänker på den, men ser jag den igen blir jag lika förvånad som första gången över allt som sker. Böckerna fastnar. Robbie Williams skiva Escapology vet jag att jag lyssnade på en jul samtidigt som jag läste en bok om australien. Den utspelade sig lång tillbaka i tiden. Nu kommer jag inte ihåg vad den hette eller vem som skrev den, men jag älskade den. Jag kommer ihåg att jag inte trodde att jag skulle tycka om den. Det var en julklapp. En random bok som inte såg mycket ut för världen. Men den var underbar. Och varje gång jag hör en låt från den skivan kommer jag att tänka på den boken. Åh. Jag kanske ska läsa den igen, även om jag inte läser om böcker.

Nu ska jag i alla fall läsa.

Lata dagar. Igår låg jag i sängen ända till femtiden då jag tog en snabb dusch och sen gick till Lisa och fick mat, mums. Sen såg vi på tv hela kvällen och när jag kom hem somnade jag uppkrupen i sängen igen som jag brukar göra nuförtiden. Och så vaknar jag till och tänker att jag bör gå upp och fixa iordning och sova på riktigt men så gör jag inte det för att det känns så jobbigt. Men till min stora förvåning kom jag i säng på riktigt vid halv ett, det var inte så farligt. Imorse vaknade jag lagom tidigt och gick upp på direkten för Lisa skulle komma över och låna internet. Så åt jag frukost och såg på tv medan hon satt här och svor en massa. Sen hade jag planerat en tur till Kvantum för att fylla förråden, jag har ingen mat hemma. Vi tog bussen och stannade på vägen för att få i oss lite mat. Men när jag skulle betala för min mat så gick inte det för mitt kort hade visst gått ut. Det var väl ett jävla påhitt. Antagligen har mitt nya kort försvunnit i posten när det inte fungerade, för det ska komma några veckor innan kortet går ut. Därmed handlade jag bara middag till ikväll. Lisa betalade så snällt åt mig. Nu måste jag åka till banken imorgon och ta ut pengar och fixa mig ett nytt kort. Det är lite jobbigt faktiskt att kunna betala någonting och att inte ens kunna få ut pengar ur en bankomat. Jag blir så trött. Det finns verkligen ingenting som kan gå bra för mig verkar det som. Fast när vi kom hem var det Brothers and Sisters på tv och det hade jag missat i veckan så det var ju tur. Så tänkte jag att jag skulle laga mat efter det eftersom jag trodde att klockan var 17 och att det skulle bli perfekt med programmen jag vill se klockan 18. Men inte det nej, för ingenting kan ju gå bra. Nu fick jag en extra timme att slå ihjäl. Jag tror jag ska utnyttja den till lite bokläsande. Jag har inte riktigt kommit in i boken, det krävs nog att jag läser mer än två sidor varje gång, det ska jag göra nu. Imorgon börjar skolan igen. Nya kurser och allt. Känns lite skönt samtidigt som det känns jobbigt. Men skönt att kunna vara med från början och komma in i det.

Jag vet inte var jag ska börja. Så jag börjar kanske med imorse. Jag gick upp innan sju och började tvätta. Sen sov jag en timme, gick till tvättstugan, sov mer och gick dit igen. Sen åt jag frukost och dammsög och fixade och sen åkte jag till stan. Efter stan tog jag en lite paus i sängen innan jag gick till Lisa och lagade mat. Sen fixade vi oss fina och så gick vi på fest. Sedan gick vi till kåren. Men där blev jag inte långvarig. Kvällens plus är Emil. Det var kul att ha honom med. Kvällens minus är jag själv. Men nu ska jag sova gott och ta nya tag imorgon. Så ska det bli. Imorgon ska jag verkligen inte göra någonting. Det ska bli helt underbart. Ingen press. Bara ligga i sängen och ha det bra. Nu ska jag sova.